Studenter känner sig stressade flera gånger i veckan. Detta påverkar inte bara deras hälsotillstånd utan även deras motivation. Den här studien fokuserar på studenter vid Linnéuniversitetet och deras resonemang kring stress och motivation. Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen skedde med hjälp av en kvalitativ intervju. Tio studenter deltog i studien och intervjuerna baserades på en intervjuguide med olika teman. Studenterna känner sig som mest stressade när de inte har kontroll på sin tillvaro var ett resonemang som kom fram i studien. Detta gjorde att de upplevde en negativ stress vilket oftast beskrevs i samband med skoluppgifter. Studenterna beskrev sin motivation som god när de var intresserade av ämnet de studerade samt det fanns ett mål att se fram emot. Vid brist på motivation upplevde studenterna detta som negativt för sin hälsa. Analysen av resultatet kopplas till studiens teoretiska ramverk Karasek och Theorells teori kring stress samt inre och yttre motivationsteorin. Teorierna redogörs i studien. Den här studien påvisar att resonemangen kring stress och motivation är viktiga för studenterna då för mycket stress och för lite motivation leder till ett negativt hälsotillstånd.

<p>Vår grundtanke med denna C- uppsats har varit att undersöka vilka strategier studenter med dyslexi använder sig av i studierna, hur de upplever den psykosociala miljön exempelvis bemötandet samt vilka stödåtgärder de har och är i behov av. Vi ville också se vad som kan utvecklas vidare i framtiden för att skapa en miljö tillgänglig för alla. Vi har relaterat till begrepp som krav, kontroll och coping för att se vilka faktorer som behövs för att studenter ska få en framgångsfull studiegång. Genom vår litteratursökning har vi också gjort jämförelser med tidigare studier från andra universitet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat tre kvinnor i olika åldrar som läser olika program/kurser vid Mittuniversitetet. Därefter vände vi oss även till en av samordnarna för att kunna få en helhetsbild. Resultatet visade att studenter med dyslexi som har en stöttande och förstående omgivning inte ser några större hinder i att påbörja universitetsstudier. Ju bättre stöd på alla plan såsom anhöriga, studiekamrater och inom skolan desto mer motiverade att fullfölja studierna blev studenterna trots funktionshindret. För att få mer tillgänglig undervisning för alla anser vi att det krävs mer insatser med information kring funktionshinder samt utvecklande av andra pedagogiska inlärnings-stilar/undervisningsformer bland lärarna. Även en skrivverkstad bör etableras för alla studenter där de kan få hjälp i sitt uppsatsskrivande. Om dessa insatser införs så stärks kvalitén vilket skulle vara till gagn för alla studenter samt Mittuniversitetet.</p>

Vår grundtanke med denna C- uppsats har varit att undersöka vilka strategier studenter med dyslexi använder sig av i studierna, hur de upplever den psykosociala miljön exempelvis bemötandet samt vilka stödåtgärder de har och är i behov av. Vi ville också se vad som kan utvecklas vidare i framtiden för att skapa en miljö tillgänglig för alla. Vi har relaterat till begrepp som krav, kontroll och coping för att se vilka faktorer som behövs för att studenter ska få en framgångsfull studiegång. Genom vår litteratursökning har vi också gjort jämförelser med tidigare studier från andra universitet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat tre kvinnor i olika åldrar som läser olika program/kurser vid Mittuniversitetet. Därefter vände vi oss även till en av samordnarna för att kunna få en helhetsbild. Resultatet visade att studenter med dyslexi som har en stöttande och förstående omgivning inte ser några större hinder i att påbörja universitetsstudier. Ju bättre stöd på alla plan såsom anhöriga, studiekamrater och inom skolan desto mer motiverade att fullfölja studierna blev studenterna trots funktionshindret. För att få mer tillgänglig undervisning för alla anser vi att det krävs mer insatser med information kring funktionshinder samt utvecklande av andra pedagogiska inlärnings-stilar/undervisningsformer bland lärarna. Även en skrivverkstad bör etableras för alla studenter där de kan få hjälp i sitt uppsatsskrivande. Om dessa insatser införs så stärks kvalitén vilket skulle vara till gagn för alla studenter samt Mittuniversitetet.

Denna uppsats undersöker nyligen examinerade personalvetares motiv att börja studera på universitet, samt hur de upplever matchningen mellan utbildningen och deras nuvarande tjänst. Tidigare forskning visar att trots att utbildningssystemet har utvidgats för att ge fler tillgång till högre studier har klass en stor påverkan på vilka som utbildar sig och inte. Forskningen skildrar också att den snabba utbildningsexpansionen skapar matchningsproblem i form av överutbildning samt en utbildningsinflation, vilket leder till olika svårigheter på arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personalvetare upplever sin utbildning i relation till sitt arbete, för att tolka matchningsproblematik och utbildningsinflation inom HR-fältet på arbetsmarknaden. Därutöver vill vi undersöka anledningar till att nyligen examinerade personalvetarstudenter valde att studera på högre nivå, med avstamp från ett klassperspektiv. För att undersöka syftet har tio intervjuer med examinerade personalvetare genomförts och analyserats utifrån det teoretiska ramverket. Teorierna som nyttjades var Pierre Bourdieus kapitalformer, Randall Collins kredentialism samt John W. Meyer och Brian Rowans nyinstitutionella teori. Resultatet och analysen finner flera olika motiv till varför personer började studera både på universitet och på personalvetarprogrammet. Intervjupersoner som hade föräldrar med en akademisk bakgrund fick information och stöd inför att studera på universitet, medan personer utan föräldrar från en akademisk bakgrund hänvisade till mer personliga motiv att studera vidare. Trots att informanterna på pappret är matchade, så finner resultaten att intervjupersonerna upplever ett kunskapsgap. Många menade även att utbildningen var mycket mer teoretisk än praktisk, vilket bidrog ytterligare till upplevelsen av dålig matchning för arbetet inom HR. Sist finner vi indikationer på att högre utbildning börjar bli en norm inom HR-branschen och att många studenter arbetar extra för att utmärka sig på arbetsmarknaden. En sådan utveckling tyder på en utbildningsinflation där värdet av en personalvetarexamen kan tänkas sjunka och personer skaffar arbetslivserfarenhet för att öka sin anställningsbarhet.

Ph.d.-afhandling, Danmarks Pædagogiske Universitet, 2006.

Syftet med föreliggande studie har varit att utveckla kunskap om studenters motivation avseende val till högre utbildning. Den tidigare forskning som presenteras har dels genomförts ur ett utbildningssociologiskt perspektiv där man visat hur traditioner hänger samman med individens val att utbilda sig, och dels utifrån motivationsteoretiska perspektiv som redogör för individuella motivationsfaktorer rörande utbildning. Föreliggande studie har syftat till att studera fenomenet ur det sistnämnda perspektivet. Med hjälp av en kvalitativ metod har intervjuer genomförts med sju studenter. Resultatet visade att studenterna hade motiverats att söka högre utbildning dels med anledning av att förvärva kunskap, dels för att i förlängningen få ett fast jobb med fast inkomst samt för att känna uppskattning från andra människor. Resultatet har analyserats med hjälp av Maslows behovsteori som inkluderar fem typer av mänskliga behov som människan motiveras av att tillfredsställa (Maslow, 1987). De mänskliga behov som synliggjordes i studenternas angivna motivationsfaktorer var behovet av trygghet, behovet av gemenskap, tillhörighet och kärlek, behovet av uppskattning, det kognitiva behovet samt självförverkligande. Vi har funnit två motivationsfaktorer som de mest tongivande. Den ena är att i förlängningen uppnå en trygg vardag efter avslutade studier. Den andra handlar om att förvärva kunskap om det valda ämnet. / The aim of the present study was to develop knowledge about students’ motivation regarding the choice to attend university. A presentation of previous research is given, including motives to attend university from a sociological perspective focusing on general traditions regarding higher education. Previous research also focuses on individual aspects through motivational perspectives regarding education. This study aimed to study the phenomenon from the latter perspective. Using a qualitative method interviews with seven students was completed. The results showed that the students had been motivated to attend higher education partly because of the desire to acquire knowledge and partly to ultimately get a permanent job with a steady income and to be appreciated by other people. The results have been analyzed using Maslow’s theory of needs that includes five types of motivational needs (Maslow, 1987). The human needs that were reflected in the students motivational factors was the need for safety, the need for love and belongingness, the esteem needs, the cognitive need and self-actualization. We have found two motivational factors as the most influential. One is the motivation to attain a safe everyday life after graduation. The second concerns the motivation to acquire knowledge about the chosen topic.

Kemi läses som ämne på de högskoleförberedande naturvetenskapliga och tekniska gymnasieprogrammen, men kemiundervisningen måste även förhålla sig till den aktuella läroplanen och ta hänsyn till andra syften än det högskoleförberedande. Med utgångspunkt från detta var syftet med studien att undersöka hur studenter och lärare upplever studenternas förkunskaper i kemi i relation till högskolestudier. Arbetet innefattar dels enkätundersökningar, där studenter tillfrågades om upplevelse och värdering av sina förkunskaper vid introduktionen till högskolestudier, dels enskilda intervjuer med både högskole- och gymnasielärare. Svaren användes för att identifiera ämnesområden och förmågor som ansågs särskilt viktiga för studenter att få med sig som förkunskaper från gymnasiet inför högskolestarten. Därutöver undersöktes bakomliggande faktorer i gymnasieutbildningen, som lärarnas förhållningssätt till läroplan och läromedel samt deras kunskapssyn, vilka starkt påverkar förutsättningarna för elevernas tillägnande av kunskap. Resultaten visar att majoriteten av studenterna i undersökningen kände sig väl förberedda inför sina högskolestudier, men inom framförallt termodynamik önskades mer förkunskaper. En slutsats som kan dras av undersökningen är att det finns vissa möjligheter att underlätta övergången till universitetsstudier i kemi genom att som enskild lärare göra justeringar i innehållet i kemikurserna eller den tidsmässiga fördelningen mellan dem till förmån för de områden som nyblivna studenter upplever som särskilt problematiska.

Universitetsstudenter har ofta ett riskabelt alkoholbeteende ochupplever depressiva symtom under studietiden, vilket kan ha svårakonsekvenser. Förklaringarna till alkoholkonsumtion blanduniversitetsstudenter har ofta fokuserat på studenters motivation tillsocialisering med andra studenter. Litteraturen har också fokuserat påförstaårsstudenters övergångsfas i förklaringarna till depression.Denna studie involverade 117 universitetsstudenter i ett medelstortsvenskt universitet. Studiens huvudsyfte var att undersöka omstudenter som bytte ort för att studera dricker mer alkohol ochupplever flera depressiva symtom än studenter som studerar i sinhemort. Resultatet visar på en betydande skillnad i alkoholkonsumtionmellan de två grupperna, vilket tyder på ett samband mellan flyttenfrån hemorten och alkoholkonsumtion. / University students have often a risky alcohol behaviour andexperience depressive symptoms during their studies, which can haveserious consequences. Explanations to why college students drinkalcohol have often focused on the students’ social motivations. Theliterature has also focused on first-year university students’ being in atransitional phase in their lives when explaining their experience ofdepressive symptoms. This study involved 117 university students at amiddle-sized Swedish university. The main purpose of this study wasto investigate if students who moved from their home districts in orderto attend college drink more alcohol and experience more depressivesymptoms than university students who study in their home district.The result of this study shows a significant difference in alcoholconsumption between the two groups, which indicates a relationshipbetween moving from one’s home district and drinking alcohol.

Pandemin Covid-19 hade en stor påverkan på mänskligheten under år 2020, förutom social distansering på allmänna platser fick dessutomarbete och studier ändras till distans för att undvika smittspridning i samhället. Forskningsfrågan var om denna ofrivilligt distansförlagdautbildning vid universiteten påverkade studenternas upplevdamotivation till studierna samt om det fanns ett samband mellanmotivationen och stresshantering. Vid en kvantitativ studie påstudenter vid Örebro Universitet som besvarades via frågeformulärutifrån studenternas egen uppskattning undersöktes upplevdmotivation och stresshantering. Resultaten visade att det verkade finnas en koppling mellan studenternas inre motivation ochmaladaptiv copingstrategi under de ofrivilligt distansförlagdastudierna 2020, samt att studenter upplevde en lägre nivå påmotivation i förhållande till året innan. Slutsatsen blev följaktligen attdet fanns ett samband mellan stresshantering och inre motivation hosstudenter samt att distansstudierna i samband med pandemin Covid-19 har bidragit till sänkt studiemotivation. Möjliga förklaringar till skillnaderna i resultaten jämfört med tidigare studierdiskuteras. / Pandemic Covid-19 had a major impact on humanity in 2020, inaddition to social distancing in public places, work and studies had tobe changed to distance in order to avoid the spread of infection insociety. The research question was whether this involuntary distancelearning at the universities affected the students' perceived motivationfor their studies and whether there was a connection between themotivation and stress management. In a quantitative study of studentsat Örebro University by way of questionnaires that were answeredbased on the students' own assessment, perceived motivation andstress management were examined. Results showed that there seemedto be a link between students' inner motivation and maladaptivecoping strategy during the involuntary distance studies in 2020, andthat students experienced lower levels of motivation relative to theyear before. The conclusion was therefore that there was a connectionbetween stress management and internal motivation in students andthat the distance studies in connection with the Covid-19 pandemichave contributed to reduced study motivation. Possible explanationsfor the differences in the results compared to previous studies are discussed.

<p>This study is based on six narrative interviews which I conducted with students at the University of Namibia in Windhoek, Namibia. My aim is to find out how these students are creating their identity in the environment of the university, how they look at their family structure and how Namibia´s independence in 1990 has created new opportunities for young people in contemporary Namibia. I have been using postcolonial theory and identity theories to analyse the interviews. Five of the six respondents are from the northern parts of Namibia, Ovamboland, and this area is seen as a rural area. The students have made an emotional journey from the rural areas in the north to the urban area of Windhoek and they feel that they have many new opportunities and they are willing to change Namibia into a more developed country.</p>