Health and eating healthy has become increasingly popular during the recent decades. On television, countless numbers of food commercials claim their products to be healthy, and fit good looking people propagate for the benefits of the products. At the same time, there are many studies showing these marketing messages to be highly misleading. Consequently, a great extent of existing research within this field treats the subject of consumers, children in particular, and television in relation to eating habits. However, in this study, we are not interested in confirming these facts; instead we focus on the attitudes that consumers have towards these marketing messages with underlying health claims shown in TV commercials. Today, many new types of communication channels exist, nevertheless, watching TV is an increasing activity, especially among young consumers. It was found that research including young adult consumers was scarce, why the segment of university students belonging to the generation Y was chosen for this study. The purpose of this thesis is to identify the attitudes that Swedish generation Y university students have towards TV commercials with underlying health claims. The aim is also to investigate why these consumers react to the commercials the way they do. In this thesis both a quantitative and a qualitative method was used, where the qualitative method was the most dominating. Thus, it can be considered a mixed methods approach. However, the quantitative part is dominating. For the empirical study we conducted tests where a number of persons in focus groups were exposed to different TV commercials, all with an underlying health claim. The respondents answered an in-group questionnaire and thereafter during the group discussion they were asked to describe their reactions to the TV commercials. Finally, the respondents were also asked what factors they believed important to them when they consider buying a product. The Swedish generation Y university students presented a number of attitudes towards the chosen television commercials. The students did recognize the underlying health claims and furthermore indicated other factors noticed within the commercials. Also, we could see that factors such as memory, unconscious influence as well as positioning of thecommercials had an influence on the attitudes. The results also specified that factors influencing these consumers in their purchasing decision, except the TV commercial itself, were; whether they had bought the product before, what family and friends used and recommended, as well as price and quality. The above features also had an influence on how these consumers reacted to the marketing messages. The study shows that the model of the emotional process by Holbrook and O‟Shaughnessy (1984) could be followed. We furthermore built on Bagozzi et al.‟s (1999) classification of advertisements by introducing the multi message ad. To conclude, it can be stated that factors influencing these consumers‟ attitudes of TV commercials with underlying health claims had different aspects and explanations, although common patterns could be seen. / Hälsa och att äta hälsosamt har blivit alltmer populärt under de senaste decennierna. På tv hävdar ett oräkneligt antal reklaminslag för matprodukter hur hälsosamma de är och vältränade, snygga människor propagerar för fördelarna med produkterna. Samtidigt finns det många studier som visar att dessa reklambudskap är vilseledande. Följaktligen handlar en stor del av forskningen i ämnet om sambandet mellan konsumenter - i synnerhet barn, och TV i relation till matvanor. I denna studie är vi inte intresserade av att bekräfta dessa fakta, utan fokus är istället inriktat på hur tittarna tolkar reklambudskap med underliggande hälsopåståenden. Idag finns många nya typer av kommunikationskanaler, men trots det ökar TV-tittandet, i synnerhet bland unga konsumenter. Forskning kring generation Y och deras syn på TV-reklam med underliggande hälsobudskap är hittills begränsad. Syftet med denna uppsats är att identifiera de attityder som svenska universitetsstudenter tillhörande generation Y har gentemot TV reklam med underliggande hälsobudskap. Syftet är också att undersöka varför dessa konsumenter tolkar reklamen som de gör. I rapporten användes både kvalitativa och kvantitativa metoder, där den kvalitativa var mest dominerande. Man kan därför säga att en blandad metod användes för att få fram bästa resultat. För den empiriska studien gjordes ett test där ett antal personer i fyra fokus grupper fick se olika TV-reklaminslag, alla med ett underliggande hälsobudskap. Gruppmedlemmarna fick individuellt svara på ett antal frågor ur ett formulär och därefter i gruppen diskutera sina reaktioner på reklaminslagen. Hur dessa påverkade dem och vad de anser som viktigt när de själva ska köpa en produkt var andra frågor som diskuterades. Det visade sig att reklaminslagen uppfattades på olika sätt av studenterna i fokus grupperna. De identifierade de underliggande hälsobudskapen i reklamerna och även andra uppfattningar om reklambudskapen kunde utläsas. Ur resultaten kan utläsas att faktorer såsom minne, undermedvetet inflytande och även reklaminslagens position i förhållande till varandra var av vikt för hur de uppfattades. Resultatet visar också att studenterna påverkades av många fler faktorer än själva reklamen i sig, exempelvis huruvida de köpt produkten innan, vad familj och vänner använde och rekommenderade, samt pris och kvalité. Dessafaktorer påverkade även hur studenterna tolkade reklammeddelandena. Dessutom visar vi hur Holbrook och O‟Shaughnessy‟s (1984) Model of the Emotional Process, stämmer överens med resultaten i denna studie. Vi bygger även vidare på Bagozzi et al.‟s (1999) två klassificeringar av reklam och introducerar en tredje; multimeddelande-reklam. Sammanfattningsvis kan konstateras att många olika faktorer påverkade dessa konsumenters attityder gentemot TV-reklam med underliggande hälsobudskap. Trots det kunde ändå vissa gemensamma mönster utläsas.

During the Covid-19 pandemic, the well-being of university students has become an important issue to investigate and understand. The pandemic has had a significant impact on students' lives and study experiences. Even after the pandemic, it is important to examine the health and well-being of university students as it is a crucial factor for their academic performance and lifelong health. Further research on the pandemic can help better understand how various aspects of student life, such as social interactions and study environment, affect students' health and well-being. Therefore, the purpose of this study is to investigate how the Covid-19 pandemic has affected psychosocial and social aspects of mental health among students at Karlstad University. The study uses quantitative methods to achieve the purpose. A survey is conducted to collect data. The study's results show similar findings as highlighted by researchers who have previously studied within the research field. The findings of this study, however, revealed that the respondents experienced that distance learning had a generally negative impact on what they learned, as well as the enjoyment they derived from the lessons. This was a result that was also confirmed regarding the university's other activities. The study concludes that the COVID-19 pandemic has had a clear negative impact on the psychosocial and social aspects of the mental health of students at Karlstad University. / Under Covid-19-pandemin har universitetsstudenters välmående blivit en viktig fråga att undersöka och förstå. Pandemin har haft en betydande påverkan på studenters liv och studieupplevelse. Även efter pandemin är det viktigt att undersöka universitetsstudenters hälsa och välmående eftersom det är en avgörande faktor för deras studieprestationer och livslånga hälsa. Vidare forskning om pandemin kan bidra till att bättre förstå hur olika aspekter av studentlivet, såsom sociala interaktioner och studiemiljö, påverkar studenternas hälsa och välbefinnande. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur Covid-19-pandemin har påverkat psykosociala och sociala aspekter av den psykiska hälsan hos studenter på Karlstads universitet. Studien använder kvantitativa metoder för att uppfylla syftet. En enkätundersökning genomförs för att samla in data. Studiens resultat visar på liknande fynd som belysts av forskare som tidigare studerat inom forskningsfältet. Vad som framkommer i detta studieresultat är däremot att respondenterna upplevde att distansundervisningen hade en generellt negativ påverkan på det som de lärde sig, samt den njutning som de fick av lektionerna. Detta var ett resultat som också fastställdes beträffande universitetets övriga aktiviteter. Studien drar en slutsats att Covid-19-pandemin har haft en tydlig negativ påverkan på psykosociala och sociala aspekter av den psykiska hälsan hos studenter på Karlstads universitet.

Framväxten av sociala mediers etablering i samhället har bidragit till att individers dagliga användning har ökat. Det har resulterat i att användarbeteenden har förändrats och att sociala medieplattformar numera kan användas för att främja karriären. En plattform som används för att framställa en professionell identitet inför andra är den sociala nätverksplattformen LinkedIn. Dock har det framkommit att det är svårare för universitetsstudenter att framställa en professionell identitet på plattformen, vilket påverkar möjligheten att bli upptäckt av rekryterare. Studien har därför ämnat att undersöka och skildra mötet i förstadiet av en rekryteringsprocess mellan universitetsstudenter och rekryterare på LinkedIn. Syftet har varit att rama in det förväntade rollagerandet på plattformen och besvara frågeställningen: “Vilka faktorer ligger till grund för universitetsstudenters professionella identitetsskapande i mötet med rekryterare på LinkedIn?”. Studien har av den anledningen tillämpat en kvalitativ forskningsstrategi och utfört sju semistrukturerade intervjuer, varav fyra med universitetsstudenter samt tre med rekryterare. Dessutom har ett teoretiskt ramverk för identitetsskapande tillämpats med syftet att undersöka de faktorer som ligger till grund för universitetsstudenternas professionella identitetsskapande i mötet med rekryterare på LinkedIn. I studiens resultat kunde fyra faktorer identifieras och skildras. Faktorerna är: konstruktion av framställning på front-stage, osäkerhet i framställningen, den idealiserade framställningen samt den sociala normen. Det råder olika uppfattningar mellan rekryterare och universitetsstudenters gällande den professionella framställningen som förväntas av universitetsstudenter och som berör ideal, sociala normer, stigman och okända observatörer på LinkedIn. / The emergence and establishment of social media in society have increased individuals' daily use. As a result, user behaviors have changed, and social media platforms allow individuals to advance their careers. One platform used to present a professional identity is the social networking platform LinkedIn. However, it has appeared to be more difficult for university students to present a professional identity on the platform, which affects the possibility of being discovered by recruiters. Therefore, the study aims to investigate and describe the meeting between university students and recruiters on LinkedIn in the pre-stage of a recruitment process. The purpose has been to frame the expected role-playing on the platform and answer the question: "What factors underlie university students' professional identity creation in the meeting with recruiters on LinkedIn?". For this reason, the study has applied a qualitative research strategy and conducted seven semi-structured interviews, four with university students and three with recruiters. In addition, the study applied a theoretical framework for identity creation. The purpose was to examine the factors that form the foundation of university students' professional identity creation in the meeting with recruiters on LinkedIn. The study identified and described four factors. The factors are the creation of front-stage presentation, uncertainty in the presentation, the idealized presentation, and the social norm. In addition, there are various perceptions between university students and recruiters of the professional presentation expected of university students, which affects the ideals, social norms, stigma, and the unknown audience on LinkedIn.

Tidigare forskning har visat att exponering för grön miljö tillhandahåller hälsofördelar. Dessa fördelar indikerar bland annat återhämtningseffekt av stress, trötthet och uppmärksamhetsutmattning, vilket är särskilt viktigt för universitetsstudenter. Därför syftade denna studie att undersöka om det finns en koppling mellan universitetsstudenters kontakt med grönstruktur i/nära studiemiljö och studenternas upplevelse av sin studiemiljö under covid-19 restriktionerna. Detta med hjälp av en dagbokundersökning som förstudie och telefonintervjuer. Analysverktyget bestod av teoretiska ramverk, Attention Restoration Theory (ART) och Stress Reduktion Theory (SRT). Resultat och analys har bekräftat Attention Restoration Theory (ART), där det uppges att gröna naturliga miljöer ger återhämtningseffekt och väcker uppmärksamhet efter en mental trötthet. Därtill bekräftade den även Stress Recovery Theory (SRT), där det uppges att gröna naturliga miljöer ger positiva effekt på stressminskning, -bearbetning och -återhämtning. Slutsatsen till denna undersökning är att grönstruktur har en stor betydelse för universitetsstudenterna, detta då alla väljer att vistas eller komma i kontakt med gröna naturen på ett eller annat sätt, till exempel gå en promenad i naturen eller åka till en stuga i skogen. Att naturen är en del av studenternas vardag verkar vara framför allt en omedveten upplevelse för de flesta och sker utan erkännande eller bearbetning av miljön. Dock framkommer det att processen kan vara medveten för vissa studenter. / Previous research has shown that exposure to the green environment provides health benefits. These benefits indicate among other things, recovery effect of stress, fatigue and attention-exhaustion, which is especially important for university students. Therefore, this study aimed to investigate whether there is a connection between university students' contact with the green structure in / near the study-environment and the students' experience of their study environment during the covid-19 restrictions. This with the help of a diary-survey as a pilot-study and telephone interviews. The analysis tool consisted of theoretical frameworks, Attention Restoration Theory (ART) and Stress Reduction Theory (SRT). Results and analysis have confirmed Attention Restoration Theory (ART), where it states that green natural environments have a recovery effect and attracts attention after a mental fatigue. In addition, it also confirmed the Stress Recovery Theory (SRT), which states that green natural environments have a positive effect on stress reduction, processing and recovery. The conclusion of this study is that green structure is of great importance to university students, as everyone chooses to reside or get in touch with green nature in one way or another, for example going for a walk in a green environment or staying in a cottage in the forest. That nature is a part of the students' everyday life seems to be above all an unconscious experience for most and takes place without recognition or processing of the environment. However, it appears that the process may be conscious for some students.