Global ETD Search

1	An exploration of the impact of SARS-CoV-2 (COVID-19) restrictions on marginalised groups in the UK Eshareturi, Cyril, Wareham, C., Rattray, Marcus, Haith-Cooper, Melanie, McCarthy, R. 12 July 2021 (has links) Yes / To contain the spread of COVID-19 within the UK over the past year, there have been a series of local and national lockdowns. These restrictions are likely to have impacted upon the health and well-being of marginalised groups who rely on now closed social and community support services to stay healthy. An understanding of the experiences of marginalised people is important; therefore, this study aimed to explore the impact of the COVID-19 restrictions on the health and well-being of marginalised groups in the UK. Methods: In summer 2020, a rapid telephone survey was conducted by trained, trusted volunteers with 76 participants who were from marginalised groups. As part of this survey, 64 participants consented to describe their experience of lockdown. These case studies were thematically analysed to identify patterns of meaning. Results: Findings indicate that lockdown led to the deterioration of health of participants, impacted adversely on their socio-economic positions and affected access to food and essential supplies. In addition, government public health messaging was considered confusing and inadequate. Conclusions: This study highlights the need for pathways into services which support marginalised groups to remain accessible during periods of restrictions and essential supplies and food to be mapped and protected for marginalised individuals within our local communities. / NHS England; Improvement Access to health services Covid-19 restrictions Marginalised groups
2	Relationen mellan individers sociala interaktion, rutiner och känslor till följd av lättade corona-restriktioner. / The relation between individuals’ social interaction, routines and feelings due to alleviated corona-restrictions. Mallalieu, Disa, Johansson, Elin January 2021 (has links) Syftet med studien var att undersöka om lättnader av corona-restriktioner har påverkat individers sociala interaktion och känslor gentemot att återgå till ett normalt samhälle.“Hur ser strukturen ut för människors stress och oro efter lättade covid-19 restriktioner och vad relaterar de till?”. Då det har visat sig att social distansering och att arbeta hemifrån kan ha negativa konsekvenser på den psykiska hälsan. Studien skapade ett mätinstrument som mäter människors känslor och upplevelser gentemot Sveriges lättade covid-19 restriktioner. En kvalitativ förstudie utfördes med två öppna frågor för att undersöka om individer upplever stress och oro inför återgång till ett normalt samhälle efter restriktioner. Därefter utfördes en kvantitativ enkätundersökning med ett icke slumpmässigt bekvämlighetsurval som var baserad på resultatet från förstudien. Urvalet (n=242) bestod av individer som har levt i Sverige under rådande restriktioner. En faktoranalys utfördes och resulterade i skalan Stress och Oro Efter Lättade covid-19 Restriktioner [SOELR] med fyra subskalor. Följaktligen utfördes en korrelationsanalys som visade att det fanns signifikanta samband mellan SOELR och subskalorna. Sammanfattningsvis känner individer i samhället en viss stress och oro inför sociala interaktioner och relationer, covid-19, hantering av symtom och ökade miljöombyten till följd av lättade restriktioner i samhället. / The aim of the study was to investigate if alleviated covid-19 restrictions has made an impact on individuals’ social interaction and feelings towards returning to a normal society. “How does the structure look like for individuals´ stress and worry post alleviated covid-19 restrictions and what do they relate to?”. Since it has previously shown that social distancing and working from home may have negative consequences on mental health. The study created a measurement that measures peoples’ feelings and experiences towards Sweden’s alleviated covid-19 restrictions. A qualitative pre-study was conducted with two open-ended questions in order to measure if individuals feel stress and worry towards returning to a normal society post restrictions. Thereafter a quantitative survey with a non-random convenience sample that was based on results from the pre-study. The sample (n=242) consisted of individuals’ that has lived in Sweden during the current restrictions. A factor analysis was conducted and resulted in the scale stress and worry post alleviated covid-19 restrictions [SOELR] containing four subscales. Consequently a correlational analysis showed significant correlations between SOELR and the subscales. In summary, individuals in society feel a certain amount of stress and worry for social interactions and relations, covid-19, dealing with symptoms and increase of changes in the setting post alleviated restrictions in society. covid-19 restrictions working life stress and worry covid-19 restriktioner arbetsliv stress och oro Psychology Psykologi
3	Changes in Alcohol Consumption during the COVID-19 Pandemic Are Dependent on Initial Consumption Level: Findings from Eight European Countries Rossow, Ingeborg, Bartak, Miroslav, Bloomfield, Kim, Braddick, Fleur, Bye, Elin K., Kilian, Carolin, López-Pelayo, Hugo, Mäkelä, Pia, Moan, Inger Synnøve, Moskalewicz, Jacek, Petruzelka, Benjamin, Rogalewicz, Vladimír, Manthey, Jakob 04 May 2023 (has links) Evidence suggests that changes in alcohol consumption during the first months of the COVID-19 pandemic were unevenly distributed over consumer groups. We investigated possible inter-country differences in how changes in alcohol consumption are contingent on initial consumption (before or at the start of the pandemic), and how changes in consumption translate into possible changes in the prevalence of heavy drinking. We used data from the European Survey on Alcohol use and COVID-19 (ESAC) conducted in Czechia, Denmark, Finland, Germany, Norway, Poland, Spain, and the UK (N = 31921). Past-year alcohol consumption and changes in consumption were measured by AUDIT-C. Drinking habits were compared according to percentiles of pre-pandemic consumption levels, below versus above the 90th percentile. Across countries, drinkers in the highest 10% for pre-pandemic consumption increased their drinking during the pandemic, whereas absolute changes among those initially drinking below this level were modest. The percentage of people reporting >28 alcohol units/week increased significantly in seven of eight countries. During the first months of the COVID-19 pandemic, alcohol consumption in the upper decile of the drinkers increased as did the prevalence of heavy drinkers, in contrast with a declining consumption in other groups in the sample. info:eu-repo/classification/ddc/610 ddc:610
4	Covid-19 pandemin och dess verkan på offentliga platser : Har Covid-19 pandemin haft inverkan på hur människor förhållit sig till offentliga platser? Ghaderi Andersson, Halala January 2021 (has links) Restriktioner som har förelegat under Covid-19 pandemin har påverkat stora delar av våra samhällen. I Sverige har invånarna blivit uppmanade att hålla sig hemma i fullaste mån, arbeta hemifrån och minska sina sociala kontakter. I sin tur har vanliga beteendemönster till och från arbeten ändrats och relationer till offentliga rummet har påverkats. Detta arbete reder ut hur Covid-19 pandemin har påverkat användandet av offentliga platser med hjälp av en enkätstudie. Arbetet undersöker om det finns skillnader bland olika könsgrupper i användandet av offentliga platser under pandemin samt vilka platser som varit mest attraktiva under pandemin. Studien innefattar även kvalitativa inslag för mer djupgående analyser. I studien visar det sig att grönområden har varit mer uppskattade än offentliga platser som torg, där våra sociala umgängen tidigare ägt rum. Skillnaderna mellan könen är i stort väldigt små men det finns lite olikheter i brukbarheten av offentliga platser. Troligtvis kommer vanor som har skapats under Covid-19 pandemin fortgå och vi behöver se över våra offentliga platser så dessa är brukbara även under pandemier. Covid-19 pandemic public places Covid-19 restrictions planning gender differences Covid-19 pandemin offentliga platser restriktioner planering könsskillnader Övrig annan samhällsvetenskap Gender Studies Genusstudier Human Geography Kulturgeografi
5	En kvalitativ studie om naturområden och människans mående under covid-19 restriktioner / A qualitative study of natural areas and people’s wellbeing during covid-19 restrictions Wimer Bergman, Clara, Nilsson, Sofie January 2021 (has links) Den 11 mars 2020 klassificerade Världshälsoorganisationen (WHO) covid-19 viruset som en pandemi. I Sverige infördes restriktioner för att begränsa smittspridningen av viruset genom att minska människans fysiska kontakt. Under pandemin började allt fler människor besöka naturområden och besöksantalet ökade kraftigt. Syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan människa och natur i relation till stödjande- och kulturella ekosystemtjänster som människan tillgår när hon vistas i naturen. Studiens metod utgjordes av en kvalitativ intervjustudie som bestod av två delar för att inkludera flera perspektiv. Den första intervjumetoden begränsades till fyra naturområden belägna i Skåne och en naturvårdsförvaltare från vardera område samt en vaktmästare från ett av områdena intervjuades. Den andra intervjumetoden inkluderade fem individer som vistats i skånska naturområden under pandemin. Studiens resultat visade att besöksantalet ökat markant i tre av fyra naturområden och störningen från mänsklig aktivitet har varit kraftig i vissa områden. Effekten på hur stödjande ekosystemtjänster påverkats till följd av störningar gick inte att fastställa då det inte gått tillräckligt lång tid sedan besökstrycket ökade till följd av pandemin. Människan har kunnat nyttja naturområden för avslappning, återhämtning och sociala aktiviteter och därmed har kulturella ekosystemtjänster haft en större betydelse för människan under pandemin. Studiens slutsats är att vidare forskning behövs för att undersöka vilka långtgående konsekvenser som covid-19 pandemin haft på människans och naturens mående eftersom kunskap inom området saknas. / The World Health Organization (WHO) declared the covid-19 virus a pandemic on the 11th of March 2020. Sweden introduced restrictions to limit the spread of the virus and to restrict people's physical contact with each other. During the pandemic people started to visit natural areas and the number of visitors in these places increased. The purpose of the study was to examine the relation between human and nature and the affiliation with the supportive- and cultural ecosystem services that people utilize when they spend time in nature. A qualitative interview method was chosen to fulfill the purpose of the study. We interviewed four nature conservation managers in four different natural areas in Skåne county, a caretaker in one of the areas, and five individuals who had visited natural areas during the pandemic. The result of the study displayed that the number of visitors had significantly increased in three out of four natural areas and the disturbance from human activity was potent in some of the areas. It was not possible to determine how human disturbance affected the supportive ecosystem services since not enough time had elapsed since the increase of visitors. People have used the natural areas to relax, be restored, and to engage in social activities. The cultural ecosystem services have thus been of greater importance for people during the pandemic. The study also concluded that more research is needed to examine the long-term effects of the pandemic on human’s and nature's wellbeing. Natural areas Visitors Nature conservation managers Skåne county Ecosystem services Biodiversity Wellbeing Covid-19 restrictions Covid-19 pandemic. Naturområden Naturbesökare Naturvårdsförvaltare Skåne Ekosystemtjänster Biologisk mångfald Välbefinnande Covid-19 restriktioner Covid-19 pandemin. Environmental Sciences Miljövetenskap
6	Grönstrukturens funktion och betydelse för studenternas återhämtning (under covid-19 restriktioner) / Green structure's function and importance for students' recovery (during Covid-19 restrictions) Ahmad, Doaa January 2020 (has links) Tidigare forskning har visat att exponering för grön miljö tillhandahåller hälsofördelar. Dessa fördelar indikerar bland annat återhämtningseffekt av stress, trötthet och uppmärksamhetsutmattning, vilket är särskilt viktigt för universitetsstudenter. Därför syftade denna studie att undersöka om det finns en koppling mellan universitetsstudenters kontakt med grönstruktur i/nära studiemiljö och studenternas upplevelse av sin studiemiljö under covid-19 restriktionerna. Detta med hjälp av en dagbokundersökning som förstudie och telefonintervjuer. Analysverktyget bestod av teoretiska ramverk, Attention Restoration Theory (ART) och Stress Reduktion Theory (SRT). Resultat och analys har bekräftat Attention Restoration Theory (ART), där det uppges att gröna naturliga miljöer ger återhämtningseffekt och väcker uppmärksamhet efter en mental trötthet. Därtill bekräftade den även Stress Recovery Theory (SRT), där det uppges att gröna naturliga miljöer ger positiva effekt på stressminskning, -bearbetning och -återhämtning. Slutsatsen till denna undersökning är att grönstruktur har en stor betydelse för universitetsstudenterna, detta då alla väljer att vistas eller komma i kontakt med gröna naturen på ett eller annat sätt, till exempel gå en promenad i naturen eller åka till en stuga i skogen. Att naturen är en del av studenternas vardag verkar vara framför allt en omedveten upplevelse för de flesta och sker utan erkännande eller bearbetning av miljön. Dock framkommer det att processen kan vara medveten för vissa studenter. / Previous research has shown that exposure to the green environment provides health benefits. These benefits indicate among other things, recovery effect of stress, fatigue and attention-exhaustion, which is especially important for university students. Therefore, this study aimed to investigate whether there is a connection between university students' contact with the green structure in / near the study-environment and the students' experience of their study environment during the covid-19 restrictions. This with the help of a diary-survey as a pilot-study and telephone interviews. The analysis tool consisted of theoretical frameworks, Attention Restoration Theory (ART) and Stress Reduction Theory (SRT). Results and analysis have confirmed Attention Restoration Theory (ART), where it states that green natural environments have a recovery effect and attracts attention after a mental fatigue. In addition, it also confirmed the Stress Recovery Theory (SRT), which states that green natural environments have a positive effect on stress reduction, processing and recovery. The conclusion of this study is that green structure is of great importance to university students, as everyone chooses to reside or get in touch with green nature in one way or another, for example going for a walk in a green environment or staying in a cottage in the forest. That nature is a part of the students' everyday life seems to be above all an unconscious experience for most and takes place without recognition or processing of the environment. However, it appears that the process may be conscious for some students. Green structure green nature nature environment green environment university-students students study environment stress recovery restoration restoration environment recovery effect stress mental fatigue attention fatigue Attention Restoration Theory (ART) Stress Reduction Theory (SRT) covid-19 restrictions corona virus quarantine. Grönstruktur grönska grön natur naturmiljö grön miljö universitetsstudenter studenter studiemiljö stressåterhämtning återhämtning återhämtningsmiljö återhämtningseffekt återhämtningsupplevelse stress mental trötthet uppmärksamhetsutmattning Attention Restoration Theory (ART) Stress Reduction Theory (SRT) covid-19 restriktioner corona virus karantän. Environmental Sciences Miljövetenskap

1

Page generated in 0.1099 seconds