Undervisningen i idrott och hälsa präglas av allvarliga problem gällande elevers lärandemiljö och motivation till undervisningen. En kvalitetsgranskning av undervisningen i idrott och hälsa för årskurs 7–9, genomförd av Skolinspektionen (2018), pekar ut brister som låg delaktighet, hög andel tävlingsmoment samt en otrygg lärandemiljö. Med utgångspunkt i elevers bristfälliga motivation och problematiska lärandemiljö avser vi i den systematiska litteraturstudien att undersöka hur forskning om motivationsklimat i internationell idrottsundervisning kan appliceras i en svensk idrott och hälsa-kontext utifrån det teoretiska ramverket Achievement Goal Theory (AGT) med stöd av Självbestämmandeteorin (SDT). Utifrån syftet har följande två frågeställningar formulerats: 1) Vilket motivationsklimat verkar vara mest gynnsamt i internationell idrottsundervisning? och 2) Hur kan lärare förbättra elevers lärandemiljö genom att påverka motivationsklimatet i undervisningen i idrott och hälsa? I litteraturstudien har 20 vetenskapliga artiklar valts ut utifrån förutbestämda inklusions- och exklusionskriterier för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Artiklarna analyserades genom att identifiera mönster, likheter och skillnader under kodningsprocessen för att sedan sortera resultaten i kategorier utifrån de två frågeställningarna. Resultatet visade att ett uppgiftsorienterat motivationsklimat verkar vara mest gynnsamt i internationell idrottsundervisning samt att lärare kan använda sig av TARGET, vilket är en metod för att initiera ett uppgiftsorienterat motivationsklimat, i syfte att förbättra elevers lärandemiljö. Den första slutsatsen är att ett uppgiftsorienterat motivationsklimat även kan vara gynnsamt i undervisningen i idrott och hälsa, eftersom det är fördelaktigt för elevers deltagande och motivation. Den andra slutsatsen är att TARGET kan användas av lärare i idrott och hälsa med avseende att förbättra elevers lärandemiljö, då koppling kan göras mellan TARGET och kursplanen i idrott och hälsa för grundskolan.

Att vara lärare är komplext men många gånger kan det vara mycket svårare att vara elev. NärCovid-19 klassades som pandemi 2020 av WHO, bestämde regeringen att svenska grundskolorfick lov att övergå till distansundervisning. När detta inträffade påverkades elever och läraresamtidigt av förändringen. Syftet med denna studie är att utröna hur elevernas lärande påverkadesunder distansundervisningen, vad som gick fel och vad eleverna tyckte var bra. I denna studiebehöver elevernas insikter och erfarenheter tolkas. Det medförde att en fenomenografisk ansatsvar den bästa metoden. eftersom djupintervjuer är ett vedertaget sätt att få insikter om hur elevertänker, förstår och tycker. Intervjuerna baserades på frågor utifrån ett allmänt perspektiv och in idetalj. Först fick eleverna beskriva och tycka allmänt om distansundervisningen och därefter fickde tre frågor som hörde ihop med varandra. Dessa handlade om hur en vecka fungerade underdistansutbildningen, hur en dag fungerade under distansutbildningen och slutligen hur en lektionfungerade under distansutbildningen. Efter det fick eleverna en följdfråga om det var något detyckte saknades i frågeställningarna eller borde lägga till. Denna ansats blev sedan granskad av denlärandeteori, som Knud Illeris har beskrivit i sin bok ”Lärande” (2019). Den tidigare forskningenhar visat att det är väldigt viktigt med enkelhet och tydlighet under distansundervisning. Isamband med fenomenografi och Knud Illeris ”Lärande”(2019) kan denna studie visa på atteleverna har utvecklat sin förståelse för sitt eget lärande men inte alltid kunnat implementeradenna i sitt eget lärande. När det gäller elevernas lärande har distansundervisningen påverkatdenna kraftigt negativt och eleverna anser att de tappat kunskap mot om de hade varit i en normalklassrumsmiljö. Slutligen vill jag i detta arbete påvisa att de intervjuade eleverna inte påverkades avsin socioekonomiska miljö utan att det snarare var att samhället stängt ner under pandemin somvar det huvudsakliga problemet

Vi, två gymnasielärare, skriver denna fallstudie i syfte att klargöra hur vi tänkt, hur vi förändrat studiemiljön och studiesättet på ett datortekniskt program under åren 2005 till 2008. Vår ursprungliga tanke var att förbättra elevernas möjlighet att studera datortekniska ämnen. Dessa är ofta svåra att studera därför att man i normala fall inte alltid kan överblicka den kunskap man som elev behöver för att gå vidare. Vi har arbetat med mycket integration mellan olika tekniska ämnen och en stor frihet för eleverna att själva styra sitt sätt att arbeta. Vi har också ändrat den fysiska arbetsmiljön för eleverna på så sätt att de arbetar i en öppen kontorsliknande miljö med arbetsplatserna ställda i grupper. Eleverna har haft stor möjlighet att byta samarbetspartners och grupperingar. De har kunnat flytta runt på ett ganska fritt sätt. Även raster och pauser har hanterats på ett liknande fritt sätt. Vi har använt oss av andra pedagogers olika tankar och försökt att få en fungerande strategi för IKT-undervisning på elevernas egna villkor. Det klassrum som använts har i grunden förändrats för att erbjuda en så öppen och flexibel studiemiljö som möjligt. Ett urval frivilliga elever har därefter samarbetat i intervjuform för att hjälpa oss i vår utvärdering.

The starting point of this thesis is that there are students who do not have an appropriate study environment at home and are dependent on the library to find a suitable place to work. Through an analysis of interviews conducted with students and librarians, this thesis aims to contribute knowledge about different perspectives on the study environment and on so called 'resources' of the library. Examples of resources are books and databases. The thesis is accomplished through a comparison of how a student group and a university librarian group view the students' needs of the library as a study environment and how they are met by a university library. Central in the interviews with both groups were the participants' understanding of the library as a study environment and a place for studying. It was also highlighted that a lot of group studies take place in the library because there are few other manned areas at the university. Generally, the participants had a positive view on the study environment at the library. The thesis concludes that the library is used as a study environment both for group and individual studies. The thesis is inconclusive regarding whether the students' needs are met. The students and librarians mostly agreed on how they view the resources of the library. The students' and librarians' view of the students' need of the library's study environment did not differ much.

Det pågår en intensiv debatt idag gällande varför de svenska elevernas skolresultat har försämrats de senaste åren i jämförelse med elever från länder med liknande förutsättningar. I debatten nämns flera olika orsaker, men vanligt förekommande är mobiltelefonens förekomst i de svenska klassrummen och dess eventuella negativa effekter på studiemiljön och hur detta påverkar studieresultaten för framförallt elever i behov av stöd. I detta examensarbete undersöks en skola som infört ett mobilförbud i bland annat i klassrummen och förbudets effekter på lärmiljön samt elever i behov av stöd. I arbetet används kvalitativa intervjuer med elever i behov av stöd, pedagoger och rektor och en fallstudie har gjorts utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där samspelet mellan elever står i fokus för deras inlärning. Resultatet av denna undersökning visar att informanterna är överens om att mobilförbudet har lett till en förbättrad arbetsmiljö för både pedagoger och elever samt att eleverna lättare kan koncentrera sig på skolarbetet sedan mobilerna förbjöds i klassrummen. Dock finns det även negativa effekter såsom att vissa lärare som vill använda ny teknik i klassrummen anser sig hämmade av förbudet och att vissa informanter anser att ett förbud i sig självt inte förbereder eleverna på en verklighet utanför skolan, där det inte finns mobilförbud utan där det krävs att eleverna hanterar detta själva på ett korrekt sätt.

I den här studien undersöktes hur eleverna ser på sitt eget lärande och vadsom får dem att känna sig motiverade. Mot den bakgrunden kan lärare få en större förståelseför vad eleverna anser är viktigt och på så sätt förhålla sig kritiskt till sin egen undervisning.Examensarbetet är uppdelad i fyra områden; Studiemiljö, Undervisningsmetod, Läromedeloch Motivation. Metoderna som använts för att samla in data är flermetodsforskning, det villsäga kvantitativ forskning där 26 elever besvarat påståenden i en enkät och därefter kvalitativforskning då sex av eleverna intervjuades. Studien visar att eleverna tycker om sin matematik-bok och föredrar den framför digitala läromedel. Lika viktigt är lärarledda genomgångar, omde görs på rätt sätt, där fokus är på en sak och eleverna får chans att interagera. Lärarebehöver vara lyhörda och kombinera de fyra områdena för att optimera sin lektionsdesign.

The task for the work was to find out how the study environment at LTU can strategically be developed. The background to this work is that the learning environment is a subject that engages more and more people, SUHF (2016) writes that it could almost be said to be red- hot as a theme. LTU is currently making major investments to update the premises at the university and my own interest in pedagogical issues and study environment is why I chose to do my degree project on how a study environment can be strategically developed at LTU. During the period 1 April 2019 to 1 June 2019, I did a work on how a piece of furniture can be designed and complement the existing physical environment at Luleå University of Technology to lead to a better study environment for the students. It resulted in a physical prototype with functions of a furniture that enable students to adapt the place of study to their own needs as, working position, lighting, visual shielding and sound absorbing. This prototype is today called the Kokong and got its name from the butterflies' cocoon where they can shield themselves and protect themselves from the environment while it goes from being a caterpillar to a fully formed butterfly. In this work, it will also be investigated whether or not it is relevant to complement the environment with the Kokong in the strategically develop study environment. The work is based on first defining what the main purpose of universities and colleges is and then, through research, questionnaires and co-design with students, deciding how the study environment can be designed to contribute to the main purpose of universities and colleges. / Uppgiften för arbetet var att ta reda på hur studiemiljön på LTU strategiskt kan utvecklas. Bakgrunden till detta arbete är att lärmiljö är ett ämne som engagerar fler och fler, SUHF (2016) skriver att det nästan skulle kunna sägas vara glödhett som tema.”  LTU gör just nu stora satsningar för att uppdatera lokalerna på universitet, i och med det och mitt eget intresse för pedagogiska frågor och studiemiljö så valde jag att göra mitt examensarbete om hur en studiemiljö strategiskt kan utvecklas på LTU. Under perioden 1 april 2019 till 1 juni 2019 gjorde jag ett arbete om hur en fysisk möbel kan designas och komplettera den befintliga fysiska miljön på Luleå tekniska universitet för att leda till en bättre studiemiljö för studenterna. Det resulterade i en fysisk prototyp som visar funktionen av en möbel som möjliggör för studenten att anpassa studieplatsen efter eget behov utifrån, arbetsposition, belysning, visuell avskärmning och avskärmning för ljud. Denna prototyp benämns idag som Kokong och har fått sitt namn från fjärilarnas kokong där de kan avskärma sig och skydda sig från omgivningen medan den går från att vara en larv till fullbildad fjäril.  I detta arbete kommer det också undersökas om det är relevant att vid strategisk utveckling av studiemiljö komplettera miljön med studieplatsen Kokong.  Arbetet bygger på att först definiera vad universitet och högskolors huvudsakliga syfte är för att sedan genom research, enkätundersökning och co-design med studenter bestämma hur studiemiljön kan utformas för att bidra till det huvudsakliga syftet.

Majoriteten av ytorna i slakthusområdets lärocenter är av tydlig offentlig karaktär (multifunktionella torget, serveringen, black-boxen, de öppna samlingarna m.m.).  Även om exempelvis den öppna studiemiljön främst riktar sig till eleverna från de intilliggande gymnasieskolorna så utgår det här förslaget ifrån att alla våningar är offentligt tillgängliga och byggnaden betraktas som ett lokalt kulturhus eller folkbibliotek. Kulturhusets verksamhet kan delas upp följande i tre delar:   1. Publika ytor: multifunktionellt torg, infozon, black-box, servering och utställningsdel. 2. Biblioteksverksamhet: öppna samlingar, tyst läsesal m.m. 3. Studieytor: öppen varierad läromiljö, grupprum, undervisningssalar, multimediarum m.m.   En gemensam nämnare för dessa verksamheter är, trots deras olika karaktär, ett, av olika anledningar, stort behov av flexibla lokaler. Verksamheterna ställer dock olika krav på lokalutformningen i fråga om bland annat ljus, akustik, och rumskonfigurationer. De vänder sig också till något olika målgrupper och genom att separera verksamhetsdelarna undviks problem som uppstår när verksamheternas behov blir för motstridiga.   Slakthusområdet kännetecknas av industrilokaler som tack vare sina stora dimensioner och volymer (ofta mer än dubbel takhöjd) visat sig vara bra på att anpassa sig till nya eller förändrade verksamheter. I projektets inledande skede ägnades mycket uppmärksamhet åt att utforma en, av områdets industrilokaler inspirerad, mycket generell och tillåtande grundstruktur, vilken utgör grunden för lärocentret. Tre stycken industrihallsinspirerade volymer, en för vardera verksamhetsdel, staplas på varandra i ett pelargrid och binds samman av en serie kärnor som bland annat innehåller trapphus och hissar. Därefter anpassas de generella ”industrihallarna”, med hjälp av ett sekundärt system av skiljeväggar och entresollplan, efter varje verksamhetsdels mycket specifika behov.   Verksamhetsdelarnas separata funktioner och därav olika utformning förklaras i diagrammet ”verksamheter och intentioner” nedan. De publika ytorna samlas på bottenplanet som genom skjutväggar har en flytande gräns mot parken och gatan utanför. Våningen kännetecknas av stor öppenhet, flytande rumsgränser och möjlighet till samutnyttjande av ytorna (blackboxen kan öppnas mot torget). På entresollplanet ryms större delen av serveringsytan och en utställningslokal.   I våning två inryms biblioteket, ett rum som utformats med boken i fokus. Intentionen är att biblioteket ska vara ett inåtvänt rum som ger möjlighet till kontemplation.  Genom att fasaden på detta våningsplan kläs in i plåtar av sträckmetall som släpper in brutet ljus, men inte tillåter någon utsikt, skärmas biblioteket av från omvärlden och fylls av ett stillsamt ljus. Bokhyllorna är de mest påtagliga rumsskapande elementen som leder till ett näst intill labyrintiskt rörelsemönster genom lokalen.   I våning tre inryms studiemiljön. Rummet som uppstår mellan och kring undervisningssalarna och grupprummen m.m. utgör en stor öppen varierad studiemiljö. Detta ”negativa” utrymme erbjuder stora variationer i fråga om skala, ljus och akustik, så att alla kan hitta en passande studieplats. Variationen förstärks av en varierad fönstersättning och förekomsten av taklanterniner. / Most of the spaces in the learning center in Slakthusområdet are of a distinct public character (the multipurpose indoor plaza, the cafeteria, the black box, the open archives etc.). Even though, for example, the open educational spaces mainly are intended for students from the adjacent upper secondary schools, this proposal is based on the idea that all floors are available to the public. The building is thought of as local cultural center and public library. The program of this cultural center can be divided into three main departments:   1. Public spaces: multipurpose indoor plaza, information zone, black box, cafeteria, and exhibition area. 2. Library spaces: open collections, quiet reading hall etc. 3. Educational spaces: open and varied learning environment, group rooms, lecture halls, multimedia room etc.   For a variety of reasons these departments, despite their different character, share a common need for flexible spaces. The activities, however, require different light settings, acoustics, and room configurations. In addition, they address different target groups. By separating them into three different departments, problems, that could arise as a result of the activities having conflicting needs, are avoided.   Slakthusområdet is characterized by industrial premises which, due to their large dimensions and volumes (often more than twice the normal celling height) have proven to be extremely flexible and able to adapt to new or changed activities. In the early stages of the project focus was – inspired by the industrial premises on site – on creating a flexible and allowing structure for the building. Three building volumes – inspired by these premises – one for each department, are stacked upon each other in a primary construction system of pillars and beams and are connected through a series of concrete cores containing staircases, (elevator-)shafts, and toilets etc. Each volume is then adapted to the specific needs of the department using a secondary system of lightweight interior walls and mezzanine levels.   The differing functions and disposition of the departments are explained in the diagram “verksamheter och intentioner” (below). The public areas are gathered on the ground level, which can be opened towards the park and street using a sliding glass partition wall. The floor is categorized by openness, floating boundaries between the rooms and a possible co-use of the areas (the black box can be opened towards the multipurpose plaza). The major part of the serving area and the exhibition space are located on the mezzanine level.   The library is hosted on the second floor, a space that has been designed with the book in focus. The intention has been to create an introvert room that allows contemplation. The façade is covered with expanded metal sheets which prevents the inflow of direct sunlight and direct view to the surroundings. In this way the library is shielded from the outside and filled with a tranquil, ethereal light. The bookshelves are the most palpable room shaping elements giving rise to an almost labyrinthic movement pattern.   On the third floor the educational spaces are hosted. The leftover space between and around the lecture halls, the group rooms etc. constitutes the open and varied learning environment. This ”negative” room offers a great variety of scale, light and acoustics – everyone can find place suited for their needs. The variation is enhanced by irregularly placed windows and skylights.

Denna studie riktar sig till den elevdemokrati som enligt skollagen och läroplaner ska finnas i skolverksamheten. Syftet är ta reda på hur pedagogerna arbetar med elevdemokrati på en grundskola i södra Sverige. I olika tidigare studier gällande elevinflytandet visar det sig hur elevinflytandet ofta praktiseras sämre än vad läroplaner och skollag förespråkar. Skolan som undersöks har vid flera tillfällen fått utmärkelsen Bäst i test – elevdemokrati och elevinflytande i skola. När en skola får en sådan här utmärkelse verkar det som att det visst är möjligt att leva upp till styrdokumentens krav på demokrati. Det visar sig att ungdomsforumet Ung och glad utsett skolan genom olika skolturneringar som de anordnar. Dessa turneringar avser högstadie- och gymnasieskolor som ska lyfta goda exempel från sina skolor så att stadens skolor kan inspireras och lära av varandra. Resultatet visar hur skolan, som i studien går under namnet Tapperskolan, fortfarande lever upp till utmärkelsen och tycks bibehålla sin kvalitet, både i praktiken och i teorin. De två biträdande rektorer och de fyra pedagoger som intervjuas på skolan har en väldigt positiv syn på elevinflytandet och arbetar aktivt med hjälp av IUP, åtta skolråd, månadsmöten, gemensamma förhållningssätt och tydlighet. / This study is aimed at the pupil democracy as the Education Act and curriculum should be in school activities. The aim is to find out how teachers work with pupil democracy in an elementary school in southern Sweden. In various previous studies regarding student influence, it turns out the student influence is often practiced worse than curriculum and Education Act advocates. The school under study has several times been awarded the Best in Test - pupil democracy and student participation in school. When a school receives this kind of award, it seems that it is certainly possible to live up to the steering documents call for democracy. It turns out that the youth forum Young and happy designated school through various school tournaments they organize. These tournaments intends secondary schools to highlight good examples from their schools to city schools can be inspired and learn from each other. The results show how the school, which the study is called Tapper School, still lives up to the award and seems to maintain its quality, both in practice and in theory. The two assistant principals and four teachers interviewed at the school has a very positive view of student influence and actively using the IUP, eight school boards, monthly meetings, common approach and clarity.

SAMMANFATTNING Inom högskola och universitet har det på senaste tid skett en förändring där nya former av lärandemiljöer har tagit plats och synen på lärande har vidgats. Ett allt större fokus riktas idag till den informella lärandemiljön, studenternas studiemiljö och lärandet som sker på egen hand. I nutida universitetsarkitektur inrymmer universitetsbyggnader ofta ett atrium som ger plats för olika typer av informella lärandeaktiviteter i ett mångfunktionellt rum. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur informella studiemiljöer inom högre utbildning kan utformas och integreras i samlande atrium. Detta avsåg till att identifiera kvalitéer som skapar ett mångfunktionellt rum som utgår från studentens lärande och trivsel. Ytterligare ett syfte med arbetet var att identifiera och belysa utmaningar som finns vid utformning och integrering av informella studiemiljöer i atrium. En litteraturstudie har genomförts och behandlar centrala begrepp inom ämnet följt av tidigare forskning om studenters syn på studiemiljön och slutligen rumsliga kvalitéer. Fyra olika referensobjekt har studerats bestående av nybyggda universitetsmiljöer med informella studiemiljöer i atrium. Kvalitéer och funktioner som framgår genom litteraturstudien och de studerade referensobjekten har sammanställts i en syntes där två huvudkategorier identifierats: rumsliga kvalitéer som stödjer till specifika funktioner och rumsliga kvalitéer som kan ses som generella och stödjande för alla typer av funktioner i den informella studiemiljön. Med utgångspunkt i de två identifierade huvudkategorierna har gestaltningsprinciper tagits fram för utformning och integrering av informella studiemiljöer i atrium i universitetsbyggnader. De framtagna gestaltningsprinciperna testas i en gestaltande process i en fallstudie där ett gestaltningsförslag har framarbetats för Deltakvarteret vid Luleå tekniska universitet. Gestaltningsförslaget utgår från programhandlingsskedet där tillhandahållet material och ritningsunderlag har studerats och en platsanalys har genomförts. Genom den gestaltande processen har utmaningar och svårigheter identifierats. Studiens resultat utgörs av den sammanställda syntesen i form av gestaltningsprinciper och de utmaningar och svårigheter som identifierats genom det gestaltande arbetet. Den gestaltande processen visar på att det är komplext att utforma och integrera informella studiemiljöer i atrium då trivsel och lärande är subjektivt. Många områden behöver detaljstuderas för varje unikt projekt. Framtagna gestaltningsprinciperna ger inga konkreta lösningar för hur informella studiemiljöer ska utformas och integreras i atrium, däremot kan de ses som en vägledning i det gestaltande arbetet när informella studiemiljöer ska utformas i atrium i universitetsbyggnader.