I denna kvalitativa studie undersöktes lärares erfarenhet av, och inställning till, att använda motiverande samtal som extra anpassning inom distansundervisning för vuxna. Forskningsfrågorna handlade om ifall motivationsstödjande samtal genomfördes, lärares inställning till denna typ av extra anpassning, samt vilka konsekvenser lärare trodde av användandet av MI skulle få. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distanslärare inom vuxenutbildning. Resultaten visade att samtliga lärare hade erfarenhet av någon typ av motivationsstödjande samtal, men att man inte upplevde att det skedde på ett systematiserat sätt. Samtliga informanter ansåg att interaktionen med läraren var av stor betydelse för elevers motivation och prestation. Tidsåtgången framhölls som ett hinder för att kunna använda motivationsstödjande samtal mer, trots att informanterna trodde att det skulle kunna leda till att fler elever klarade sina kurser och fick stärkt självkänsla och motivation. Informanter ansåg att exempelvis elever med studiesvårigheter skulle kunna gynnas av anpassningen.

Syftet med studien har varit att undersöka hur studiens elever uppfattar specialpedagogik, exkluderande eller inkluderande. Studien har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen i den mån att det är uppfattningar den är intresserad av. Genomförandet av studien gjordes med djupintervjuer av sex stycken elever på ett yrkesprogram i en gymnasieskola i södra Sverige. Data samlades in och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet är indelat i tre centrala kategorier, Pedagogen och lärandet, skolan och undervisningen och specialpedagogik och presenteras utifrån dem. Resultatet visar bland annat att den viktigaste faktorn för att elever ska uppfatta sin studiesituation som bra är goda relationer, både med lärarna och andra elever. Även att få vara tillsammans, inkluderade i alla undervisningssituationer. Förhoppningen med studien är att den ska kunna medverka till att fler blir medvetna om vad som påverkar elever i behov av stöds skolsituation beroende på hur de blir bemötta av pedagoger, specialpedagoger och elever i deras skolmiljö.

Studiens syfte är att belysa hur modersmålslärare och rektorer för modersmålsverksamheten ser på modersmålsundervisningen som ett sätt att stödja elever i behov av stöd och särskilt belysa hur både modersmålslärarna och rektorerna upplevde förutsättningarna för att kunna lyckas med arbetet, genom att se på möjligheterna till samarbete med skolans ordinarie personal. Studien har en kvalitativ forskningsansats och baseras på intervjuer med tre modersmålslärare och tre rektorer från 3 olika kommuner i Stockholm. Resultatet visar att modersmålslärarna upplever att de inte inkluderas tillräckligt av skolorna och dess personal. Även samarbetet fungerar inte som modersmålslärarna önskade och är faktorer som således påverkar modersmålslärarnas arbete vad gäller modersmålsundervisning och studiehandledning som syftar till att stödja framförallt elever i behov av särskilt stöd. Modersmålslärarnas uppfattning och upplevelse kring både den bristande inkluderingen och det bristfälliga samarbetet har i stor utsträckning bekräftats och förstärkts av rektorerna.

This study wants to illustrate the use of the Socratic dialogue in relation to reading comprehension. An intervention with children in third grade at two different schools, one with previous experience from working with Socratic dialogues and one without any earlier experience, has been done. After reading a text, half of the pupils received a Socratic dialogue related to the text. The reading comprehension was tested afterwards with all the pupils. How the reading comprehension is effected by a Socratic dialogue and how the dialogue effects pupils with different levels of reading comprehension and what in the dialogue that could effect the reading comprehension were examined. The results indicate that pupils typically underachieving in the reading comprehension test, could have an advantage of the dialogue if they had previous experienced with it. Without previous experience it seems that the Socratic dialogue could impair the reading comprehension. How well the pupils interact and how the rules of the dialogue are followed seem to be factors that could effect the reading comprehension.

Övergångar mellan olika skolformer är komplexa och berör elever, föräldrar och lärare. Elevernas egna uppfattningar om övergångar har inte hörts i så stor omfattning varken i media eller i forskningsstudier. Syftet med den här studien har varit att beskriva upplevelsen av övergång mellan grundskola till gymnasiet för några elever i behov av särskilt stöd. I denna kvalitativa studie deltog tio elever. Dessa intervjuades om övergången mellan årskurs nio i grundskola till gymnasiet. Data i studien analyserades med stöd av en fördjupning av Bronfenbrenners modell, systemteori samt Antonovskys teori om KASAM. Resultatet visar på skyddsfaktorer som kan bidra till att elev i behov av särskilt stöd gavs en bättre chans att lyckas med sina studier på gymnasiet. Dessa skyddsfaktorer omfattade relationer med lärare, specialpedagoger och vänner som eleverna i behov av särskilt stöd ansåg sig i behov av för att påverka deras möjlighet till lärande positivt. Även vårdnadshavarens roll vid övergången lyfts fram som en skyddsfaktor. Som riskfaktorer framkom stress och avsaknaden av trygga relationer.

Elever i behov av särskilt stöd finns i alla skolor i Sverige idag. Elever har många olika sorters behov och skolan har ett ansvar och ett krav att kunna möta detta på bästa sätt. Styrdokumenten uppmanar till en inkluderande organisation kring elever i behov av särskilt stöd och att stöd i första hand helst skall ges i det ordinarie klassrummet tillsammans med den grupp eleven tillhör. Skolan och dess anställda anser sig ofta ha en organisation som strävar mot inkludering och en skola för alla där allas behov tillgodoses. Syftet i den här studien var att ta reda på hur några olika skolor i Sverige arbetar med organisationen kring elever i behov av särskilt stöd. Jag riktade in mig på tre rektorer och tre speciallärare på tre olika skolor i olika områden. Jag valde att göra en intervjustudie och använde mig av ostrukturerade intervjuer för att ta reda på respondenternas erfarenheter av hur deras skolor tänker och agerar kring organisationen kring elever i behov av särskilt stöd. Respondenterna anser givetvis att man i första hand ska se till elevens bästa och elevens behov och alla är medvetna om att stöd i första hand bör ske i klassrummet. Trots att alla är medvetna om det inkluderande arbetssättet, utövar alla speciallärare som intervjuats i första hand enskild undervisning (en till en) och smågruppsverksamhet och menar att elever mår väldigt bra av att få sitta i en lugnare miljö mot vad det ordinarie klassrummet i många fall kan erbjuda. De intervjuade rektorerna bekräftar också att det är så det går till. En till en, Liten grupp, Stöd i det ordinarie klassrummet eller i lärstudio, fyra olika modeller som alla på sitt sätt faktiskt upplevs gynna elevens kunskapsutveckling, beroende på elevens behov. Trots forskning och styrdokument som vill styra skolans stödundervisning mot en mer inkluderande organisation.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att studera och analysera specialpedagogers och speciallärares uppfattningar om det pedagogiska mötets betydelse för lärande och utveckling, i relation till de elever som de möter i behov av stöd. Undersökningen bygger på 6 intervjuer, med 4 specialpedagoger och 2 speciallärare som arbetar med specialundervisning i två kommuner i mellersta Sverige. Resultatet visar en ganska lika uppfattning om vad informanterna i studien upplever och innefattar i ett pedagogiskt möte. De beskriver ett pedagogiskt möte som situationer och möten med elever i sin verksamhet som genererar lärande. I mötet med eleven har kommunikationen och samspelet en stor, och många gånger avgörande betydelse för hur en elevs lärande och utveckling blir, menar pedagogerna. Vidare visar resultatet att en god relation mellan pedagog och elev är grunden för att ett gott lärande ska utvecklas. Här anser pedagogerna att de har en viktig roll, och att de i arbetet med elever i behov av stöd, dagligen arbetar med att motivera, stödja och ”coacha” dem. En viktig del i deras arbete är att skapa en positiv och stimulerande lärandemiljö.

Elevassistenten - pusselbit eller schackpjäs? En kvalitativ studie om relationen mellan skolans organisation och behovet att anställa elevassistenter. Studiens syfte har varit att undersöka hur skolan organiserar stödet elevassistans till de elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd samt vilka faktorer som påverkar att elevassistent bedöms vara den åtgärd som ska ges till elever i behov av särskilt stöd. Genom intervjuer med rektorer vilka, enligt Skollagen, fattar beslut och har det yttersta ansvaret för sin enhets inre organisation, har vi undersökt hur stödet för elever organiseras och var i organisationen elevassistenten befinner sig. Genomgången av tidigare forskning visar hur antalet elevassistenter ökat i skolorna de senaste årtiondena och att elevassistentens uppdrag kan få särskiljande eller inkluderande effekter beroende på hur uppdraget organiseras. Genomgången belyser hur skolor alltmer ger uttryck för att stöd mer borde ges på organisationsnivå men att de inte riktigt lyckas realisera detta i verkligheten utan att stödet ofta sätts in genom att på olika sätt "åtgärda eleven". Litteraturgenomgången visar också på att elevassistenter är en grupp med ytterst varierande utbildning. Det händer att den outbildade elevassistentens uppdrag är att ge pedagogiskt stöd åt de elever som är i de största svårigheterna. Elever som istället, enligt litteraturen, borde få stöd av de i personalen med mest pedagogisk kompetens. Våra resultat visar dock att på de skolor vi undersökt kan man skönja en förändring i organiseringen av resurser mot mer stöd och medvetet förebyggande arbete på organisationsnivå och ett målmedvetet arbete med att anställa elevassistenter med pedagogisk utbildning - ofta socialpedagoger - som organiseras som en flexibel resurs och i möjligaste mån en resurs som finns för flertalet elever och inte knyts till en enskild individ. Vi skulle vilja beskriva det som att elevassistentens roll är mer av en strategiskt rörlig schackpjäs än en statisk pusselbit. Våra resultat visar på att skolorna arbetar alltmer utifrån ett relationellt perspektiv, med fokus på tydlighet i förhållningssätt och värdegrund och att kommunikationen och den goda relationen är avgörande både personalen emellan som mellan personal och elever för en skolas möjligheter att känna växandets glädje.

Sammanfattning   Pedagogers möte med elever i matematiksvårigheter   En intervjustudie om hur pedagoger tänker och arbetar när de möter elever i matematiksvårigheter samt dessa elevers uppfattningar om undervisningen och lärandet i matematik.   Jeanette Ekberg och Rose-Marie Israelsson, VT 2009   The teacher´s meeting with students in mathematics difficulties   Antal sidor: 59 Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilka uppfattningar verksamma lärare har om elever i matematiksvårigheter, hur de arbetar för att stödja dessa elever samt hur eleverna själva tänker om sin undervisning, sitt lärande och svårigheterna.   Vår bakgrund består av en litteraturgenomgång där vi har sammanställt begrepp, utvärderingar samt forskning och litteratur som berör området matematiksvårigheter och matematikundervisningen. I vårt arbete har vi använt oss av kvalitativa, semi - strukturerade intervjuer som metod. Vi har intervjuat fem pedagoger som undervisar i matematik i år 4 och 5 samt 12 av deras elever i matematiksvårigheter.   Genom examensarbetet har vi fått fördjupad insikt i hur pedagoger uppfattar matematiksvårigheter och vilka strategier de använder för att hjälpa elever i matematiksvårigheter. Vårt resultat pekar på en undervisning som för pedagogernas del är komplex och där det finns svårigheter att anpassa undervisningen för att möta varje individ. Orsakerna till elevernas svårigheter finns enligt pedagogerna hos eleven eller i hemmet. Eleverna tycker att matematik är svårt, men viktigt. Undervisningen präglas av enskild räkning i läroböckerna och eleverna uppfattar inte skolmatematiken som verklighetsförankrad i någon större grad. Trots detta är eleverna i stor utsträckning nöjda med sin undervisning.   Slutsatsen är att vi bör försöka samarbeta för ett helhetsperspektiv inom skolan. Duktiga, engagerade och stöttande lärare som undervisar matematik och inte bara handleder eleverna är mycket viktigt. Vi måste se till varje individs förutsättningar i matematikundervisningen, arbeta mer med att kommunicera matematik samt utveckla nyfikenheten och lusten för ämnet för att förebygga matematiksvårigheter och stödja elever i svårigheter. Vår förhoppning är att vi som Specialpedagoger kan hjälpa till med denna helhetssyn, vara en länk mellan de olika nivåerna i skolans värld och stödja lärarna samt eleverna i denna komplexa verklighet.   Nyckelord: matematiksvårigheter, dyskalkyli, elever i behov av stöd i matematik, matematikundervisning, specialundervisning, lärande.

<p>Detta är en kvalitativ studie med syfte att studera och analysera specialpedagogers och speciallärares uppfattningar om det pedagogiska mötets betydelse för lärande och utveckling, i relation till de elever som de möter i behov av stöd.</p><p>Undersökningen bygger på 6 intervjuer, med 4 specialpedagoger och 2 speciallärare som arbetar med specialundervisning i två kommuner i mellersta Sverige. Resultatet visar en ganska lika uppfattning om vad informanterna i studien upplever och innefattar i ett pedagogiskt möte. De beskriver ett pedagogiskt möte som situationer och möten med elever i sin verksamhet som genererar lärande. I mötet med eleven har kommunikationen och samspelet en stor, och många gånger avgörande betydelse för hur en elevs lärande och utveckling blir, menar pedagogerna. Vidare visar resultatet att en god relation mellan pedagog och elev är grunden för att ett gott lärande ska utvecklas. Här anser pedagogerna att de har en viktig roll, och att de i arbetet med elever i behov av stöd, dagligen arbetar med att motivera, stödja och ”coacha” dem. En viktig del i deras arbete är att skapa en positiv och stimulerande lärandemiljö.</p>