Bakgrund Forskning om samtal kring bilder i undervisningen visar att detta kan användas för träning av olika förmågor och språkligt stärka elever i deras verbala- såväl som skriftliga språkutveckling. Genom "sokratiska samtal" kring samhällsaktuella problem skapas möjlighet för eleverna att utvecklas till goda demokratiska samhällsmedborgare. Syfte Syftet med denna studie är att skapa kunskap om i vilka sammanhang pedagogerna upplever att det samtalas kring bilder i undervisningen med fokus på "när" och "hur" samt huruvida pedagoger upplever att de ser individuella språkutvecklingsskillnader mellan elever när det samtalas kring bilder. Metod Metoden för studien är av kvalitativ art med intervju som redskap för datainsamling. Studien omfattar intervjuer av sex pedagoger på tre olika skolor i årskurserna 1-3. Resultat I studien framkommer att pedagoger i skolan idag upplever att de använder samtal kring bilder som förtydligande av ämnesinnehållet, som en intresseväckare och som underlag för diskussioner för ett nytt ämnesområde. Pedagogerna upplever också att samtal kring bilder främjar elevernas utveckling av förmågor och samtalen fungerar stödjande för elevernas enskilda skrivande. Pedagogerna upplever också att de använder samtal kring bilder med hjälp av IT, böcker och elevernas egenproducerade bilder. Vidare anser pedagogerna att de upplever skillnad på språkligt svagare och språkligt starkare elever när det kommer till hur de samtalar kring bilder. En tydlig önskan om vidareutbildning inom området hur man väljer bilder och samtalar kring dessa finns hos de flesta av pedagogerna.

IDnelnendan isntgu die handlar om hur sokratiska bildsamtal kan möjliggöra elevers lärande genomsamspel. Vi har undersökt progressionen hos en grupp som under fem tillfällen haft sokratiskabildsamtal med fokus på analysförmåga, delaktighet och samspel.SSyyfftteet med denna studie är att studera den eventuella progressionen i en elevgrupp som underfem tillfällen deltar i lärarledda sokratiska bildsamtal. Vi vill undersöka om elevernas förmågaatt analysera bilder fördjupas samt om deras kollektiva resonemang utvecklas genomupprepade sokratiska bildsamtal.EMfteetrosdo m syftet med studien är att undersöka elevers eventuella progression genom lärarleddasokratiska bildsamtal valdes aktionsforskning som ansats, då vi själva initieratutvecklingsarbetet. Metoden som valdes till undersökningen är kvalitativ med sokratiskabildsamtal som metod. I studien ingår sex elever i årskurs 2. För att uppnå syfte samtfrågeställningar valdes fältanteckningar samt ljudupptagning som datainsamlingsverktyg.Insamlad data analyserades genom bildsemiotik för att synliggöra elevernas analysnivåer.RReessuullttaatte t som framkom av studien visar att eleverna som deltagit i studien genom desokratiska bildsamtalen fördjupat sina kollektiva analyser av bilderna och att de i olika storutsträckning successivt samtalat mer öppet och fritt om bilderna. Samspelet där elevernatillsammans skapar berättelser utifrån bilderna blev längre och fördjupade för varje samtal.Resultatet visar ett ökat samspel med tydliga inslag av fantasikonstruktion där eleverna använttidigare erfarenheter och kunskaper som de plockat in i bildtolkningarna.

BakgrundI studien används sokratiska samtal. Samtalsmetoden bidrar till kritiskt reflekterande och intellektuell visdom. Samtalen utgår från en bild. Det ger samtalen karaktären av bildtolkning och bildanalys. Allt detta genomsyras av den filosofiska andan. Den form av lärande samtalet bidrar till definieras enligt förskolans läroplan.SyfteVårt syfte med studien är att lyfta barns utsagor genom sokratiska samtal med bilden som utgångspunkt. Metoden används för att främja lärandet i riktning mot förskolans läroplan.MetodMed inspiration utifrån utvecklingsarbete har den kvalitativa metoden fokusgruppssamtal nyttjats för att samla in studiens material. Samtalen genomfördes av en samtalsledare som ackompanjerats av en bisittare.ResultatResultatet visar på att med bilden som utgångspunkt i det sokratiska samtalet har det gett uppskov till fantasifyllda, berikande och lärorika diskussioner. Ett urval av undersökta kategorier har lyfts där ett mångfald av lärande synliggörs. Kategorierna är kopplade till synen på lärande och utveckling enligt läroplanen för förskolan (1998). / Program: Lärarutbildningen

InledningStudien bygger på sokratiska samtal där ett normbrytande stimulimaterial presenteras för barngrupper och därefter diskuteras. Forskning visar att barn inte själva ansvarar för sina värderingar, utan det är vuxenvärlden och skolan med dess pedagogiska insatser som bär det yttersta ansvaret.SyfteSyftet med undersökningen är att förstå hur flickor och pojkar kommunicerar i grupp hur de uppfattar en bild där kvinnor och män framställs tvärtemot stereotypa könsnormer. Frågor som fokuseras i studien är:• Vad fokuserar flickor respektive pojkar på i samtalet om bilden?• Vilka likheter och skillnader finns mellan flickor och pojkars sätt att kommunicera?• Hur påverkar barnen varandra i gruppsamtalen?MetodStudien är huvudsakligen kvalitativ och datainsamlingen har skett genom sokratiska samtal och observation. För att få reda på hur barnen påverkas av varandra har också ett observationsschema använts där olika beteenden studeras. I studien ingår 31 barn fördelade på 6 samtalsgrupper. Barnen går i årskurs ett på två olika grundskolor. Samtliga barn är inskrivna på fritidshemResultatI resultatet framkommer det tydligt att skillnader mellan flickor och pojkars sätt att kommunicera om den bild som samtalet rört sig kring finns. Flickornas fokus låg till stor del på personerna på bildens utseende och klädsel samt att de ville komma fram till hur personerna känner varandra. Pojkarna var istället intresserade av egenskaper och skapade egna karaktärer med diverse olika uppgifter. Vi såg även skillnader mellan könen hur de såg på stereotypa könsnormer. Flickor visar tydligt att de inte accepterar ett normbrytande beteende medan pojkarna inte visade något intresse alls för det normbrytande i bilden.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur barn i förskoleåldern 4–6 år upplever likvärdighet. För att besvara syftet har två frågeställningar använts: Vilka upplevelser och tankar om bilden framkommer som berör likvärdighet? Vilka aspekter av likvärdighet berörs i barnens uttryckta upplevelser och tankar? Detta har undersökts med hjälp av sokratiska samtal. Som stöd för samtalen användes en stimulibild som visualiserar djur som ska upp i ett träd. Empirin är insamlad genom fyra sokratiska samtal med 3–5 barn i varje grupp. Den teoretiska inspiration som har använts vid analysen är livsvärldsfenomenologi, vilket även syns i resultatdelen av uppsatsen. Resultatet togs fram med hjälp av en tematisk analys. Tre teman arbetades fram ur analysen utifrån vad barnen sa om bilden och djurens möjligheter att klara av sin givna uppgift. Resultatet visar att barnens upplevelser kring de olika djuren påverkar hur de anser att djuren kan ta sig upp i trädet. Barnen vill att alla djuren ska lyckas och kommer med många olika förklaringar över hur det ska gå till. Barnen upplever likvärdighet som en rättvisa och visar på att olika villkor påverkar om likvärdighet kan uppnås.

Det problemområde som ligger till grund för denna studie är att barns filosofiska förmågor har ifrågasatts och kritiserats. Kritikerna menar att barn inte bör utsättas för oro som kan orsakas av dilemman och frågor utan tydliga svar. Barnkonventionen säger att barn har rätt till yttrandefrihet, och att barns röster behöver göras hörda genom att vuxna ger möjlighet till detta. Ett sätt att skapa dessa möjligheter i skolan är genom sokratiska samtal. Syftet med studien är att undersöka hur elevernas medvetenhet kring värdegrundsfrågor kan utvecklas med sokratiska samtal som metod på fritidshemmet. Frågeställningarna är: Hur kan sokratiska samtal bidra till att utveckla elevernas förståelse och empati för andra människors livssituationer? Utvecklas elevernas resonemang kring andra människors livssituationer när de får bearbeta dessa i sokratiska samtal, i så fall hur? Studien är kvalitativ och sokratiska samtal har genomförts med nio elever i årskurs 3.Resultatet visar att eleverna som deltagit i de sokratiska samtalen visade medvetenhet kring och god förmåga till empati och förståelse för andra människors livssituationer. Vissa elever upplevdes utveckla sina resonemang i någon mån under samtalens genomförande genom att de motiverade sina ståndpunkter och visade på viss förmåga att analysera och problematisera de olika perspektiv som framkom under samtalen. Från det första till det tredje samtalet upplevdes elevernas resonemang vara något mer innehållsrika och utförliga, vilket kan tyda på en viss utveckling i deras förmåga att resonera kring människors livssituationer. För att tydliggöra denna utveckling och bevisa effekterna av sokratiska samtal krävs större studier där samtal genomförs kontinuerligt under en längre tidsperiod.

This study wants to illustrate the use of the Socratic dialogue in relation to reading comprehension. An intervention with children in third grade at two different schools, one with previous experience from working with Socratic dialogues and one without any earlier experience, has been done. After reading a text, half of the pupils received a Socratic dialogue related to the text. The reading comprehension was tested afterwards with all the pupils. How the reading comprehension is effected by a Socratic dialogue and how the dialogue effects pupils with different levels of reading comprehension and what in the dialogue that could effect the reading comprehension were examined. The results indicate that pupils typically underachieving in the reading comprehension test, could have an advantage of the dialogue if they had previous experienced with it. Without previous experience it seems that the Socratic dialogue could impair the reading comprehension. How well the pupils interact and how the rules of the dialogue are followed seem to be factors that could effect the reading comprehension.

<p>Vi har i vår forskning belyst hur elever upplever arbetet med öppna respektive slutna frågor. Vi har framförallt tittat på hur arbetet med öppna och slutna frågor haft för inverkan på elevers möjligheter till perspektivbyte i tid och rum. Öppna frågor har i vår forskning varit lika med hög frihetsgrad medan slutna frågor är lika med låg eller ingen frihetsgrad. Vi har i vår forskning jämfört resultatet av en essäuppgift från två grupper med elever från årskurs 6. Dessa två grupper har innan uppgiften vägletts i temat ”En resa till Kina” i var sin experimentlektion. Den ena gruppen genomförde en lektion med uteslutande slutna frågor medan den andra gruppen utförde en lektion med uteslutande öppna frågor. En av oss agerade lärare medan övriga två observerade både lärare och elever under experimentlektionerna. För att vi skulle ha en sådan objektiv syn på resultatet som forskningen kräver så valde vi att anonymisera eleverna genom att ge dem nummer i stället för namn. Dessa nummer kunde efter bedömningen av uppgiften härledas till en lista med namn och nummer som deras mentor iordningställt. Vi har även använt oss av enkäter för att ta reda på hur eleverna upplevde arbetet med öppna respektive slutna frågor. Vi har genom vår forskning kommit fram till att elevers möjlighet till perspektivbyte i tid och rum underlättas med hjälp av frihetsgraden på de frågor som används i undervisningen. Vi har visat på att de frågor som har en viss till stor frihetsgrad är de frågor som legat till grund för perspektivbyte i elevernas essäskrivningar. Det är även dessa frågor från experimentlektionerna som eleverna i sina essäskrivningar visar att de minns. Resultatet av enkäten visar att eleverna ställer sig positiva till de arbetssätt som bedrevs under deras experimentlektioner.</p><p>We have in our research looked at how students experience work with open and closed questions. We have mainly looked at how work with open and closed questions affect student’s possibilities to change perspective in time and space. Open questions have in our research been equal to high freedom degree while closed questions is equal to low or none freedom degree. We have in our research compared the results of an essay task from two group’s with students from grade 6. These two groups had before the task been guided in the theme “A journey to China” in two separate experiment lessons. One group had a lesson with exclusively closed questions and the other group had a lesson with exclusively open questions. One of us acted as a teacher while the other two acted as observers, and observed both the teacher and the students during the experiment lesson. To be able to have an objective view of the result as the research demands we chose to anonymous the students and give them a number instead of names. These number could later on be deduced to a list with name and numbers that there mentor had set up. We have also used questionnaire to be able to see what the students thought of the work with open and closed questions. We have through our research been able to see that student’s possibilities to make a change in perspective in time and space make easy if the freedom degree of the questions used in their lessons. We have showed that the questions that have some or a great deal of freedom degree is the questions that are the foundation of the change of perspective in the students essay tasks. It’s also these questions from the experiment lessons that the students in their essay task show what they remembers. The result from the questionnaire shows that the students are positive to the work method that was carried out during their experiment lessons.</p>

Vi har i vår forskning belyst hur elever upplever arbetet med öppna respektive slutna frågor. Vi har framförallt tittat på hur arbetet med öppna och slutna frågor haft för inverkan på elevers möjligheter till perspektivbyte i tid och rum. Öppna frågor har i vår forskning varit lika med hög frihetsgrad medan slutna frågor är lika med låg eller ingen frihetsgrad. Vi har i vår forskning jämfört resultatet av en essäuppgift från två grupper med elever från årskurs 6. Dessa två grupper har innan uppgiften vägletts i temat ”En resa till Kina” i var sin experimentlektion. Den ena gruppen genomförde en lektion med uteslutande slutna frågor medan den andra gruppen utförde en lektion med uteslutande öppna frågor. En av oss agerade lärare medan övriga två observerade både lärare och elever under experimentlektionerna. För att vi skulle ha en sådan objektiv syn på resultatet som forskningen kräver så valde vi att anonymisera eleverna genom att ge dem nummer i stället för namn. Dessa nummer kunde efter bedömningen av uppgiften härledas till en lista med namn och nummer som deras mentor iordningställt. Vi har även använt oss av enkäter för att ta reda på hur eleverna upplevde arbetet med öppna respektive slutna frågor. Vi har genom vår forskning kommit fram till att elevers möjlighet till perspektivbyte i tid och rum underlättas med hjälp av frihetsgraden på de frågor som används i undervisningen. Vi har visat på att de frågor som har en viss till stor frihetsgrad är de frågor som legat till grund för perspektivbyte i elevernas essäskrivningar. Det är även dessa frågor från experimentlektionerna som eleverna i sina essäskrivningar visar att de minns. Resultatet av enkäten visar att eleverna ställer sig positiva till de arbetssätt som bedrevs under deras experimentlektioner. We have in our research looked at how students experience work with open and closed questions. We have mainly looked at how work with open and closed questions affect student’s possibilities to change perspective in time and space. Open questions have in our research been equal to high freedom degree while closed questions is equal to low or none freedom degree. We have in our research compared the results of an essay task from two group’s with students from grade 6. These two groups had before the task been guided in the theme “A journey to China” in two separate experiment lessons. One group had a lesson with exclusively closed questions and the other group had a lesson with exclusively open questions. One of us acted as a teacher while the other two acted as observers, and observed both the teacher and the students during the experiment lesson. To be able to have an objective view of the result as the research demands we chose to anonymous the students and give them a number instead of names. These number could later on be deduced to a list with name and numbers that there mentor had set up. We have also used questionnaire to be able to see what the students thought of the work with open and closed questions. We have through our research been able to see that student’s possibilities to make a change in perspective in time and space make easy if the freedom degree of the questions used in their lessons. We have showed that the questions that have some or a great deal of freedom degree is the questions that are the foundation of the change of perspective in the students essay tasks. It’s also these questions from the experiment lessons that the students in their essay task show what they remembers. The result from the questionnaire shows that the students are positive to the work method that was carried out during their experiment lessons.

Detta är en studie som utforskar fritidspedagogers uppfattning om samtal med barn i deras verksamhet. Vår utgångspunkt var sokratiska och filosofiska samtal som vi stötte på under en kurs i ”barns existentiella frågor”. Vi blev då nyfikna över hur detta såg ut i verkligheten, om det fanns överhuvudtaget. Vi använder oss av ett fenomenologiskt perspektiv kombinerat med kunskapsbegrepp från Aristoteles för att få goda verktyg i en analys utifrån kvalitativa intervjuer. Vi använder även Skolinspektionens kvalitetsgranskning av fritidshemmen från 2010 för att få ett bollplank att jämföra de mönster vi hittat och de mönster de identifierat. I arbetet kom vi fram till att pedagoger ofta strävar efter mål som de inte alltid kan uppnå av olika orsaker samt att de i samtal med elever vill ha det resultat som ett Sokratiskt eller filosofiska samtal har möjlighet att bidra till. Dock upptäckte vi att man genom samtal försöker lära elever praktisk klokhet men med samma metoder man använder för att lära ut teoretisk kunskap. / In this study, we will be exploring the extended school teacher’s perception of dialogue with children in their work environment. The starting point for this study happened when we encountered Philosophical and Socratic dialogues as a didactic tool in our course “the child's existential questions”. This sparked our interest, trying to figure out how these would look like in the real world, if they were present at all. This study is using a phenomenological perspective, combined with Aristotle's theory of knowledge with the purpose of giving us the tools required for analyzing our qualitative interviews. We will also be using a report from Skolinspektionen regarding the quality of extended school teacher’s work environment from 2010 with the purpose of comparing the results we find in our study against the results they identified. The results of this study concluded that pedagogues often strive for goals that may be difficult to reach, for a couple of different reasons. Also in their dialogues with children they strive for results that philosophical and Socratic dialogues can contribute to. We also learned that the extended school teachers try to teach practical wisdom but with the tools of teaching theoretical knowledge.