This study investigates and describes the phenomenon of ‘technical tourism’, in the case of wind power plants in Sweden. The main purpose of the study is a greater understanding of a field which to date has remained largely uncharted. Technical tourism is a type of visits to a production site, where the technical aspect of the production is the main focal point for the visitor. The definition of technical tourism is based on concepts within ‘Industrial tourism’. Technical tourism is argued to be a subcategory of Industrial tourism. The study, conducted in collaboration between KTH and Vattenfall, resulted in two complementing parts. Part one, ’Vinkraftsturism: En studie av teknisk turism med särskilt fokus på vindkraftsparker’, is a theoretical description of technical tourism (hereafter referred to as ‘Rapporten’). Part two, ‘Kommunikationsmanual: Vindkraftsturism’, a communications manual based on the results of the study and tailored for Vattenfall to use when informing various stakeholders about technical tourism (hereinafter ‘Manualen’). Material for the two parts of the thesis was gathered through interviews and literature reviews. The informants where gathered in and around one single wind park in northern Sweden. Stakeholders from both the municipality and local/regional businesses were included in the study. ‘Rapporten’ — The theoretical review of technical tourism in a wind power plant deals with benefits and conflicts which may occur when interfacing with the local community and other stakeholders. A model for stakeholder assessment is presented and used to find key relationships between involved parties. It further describes the importance of cooperation and finding common points of identification between the host company and the region. Two factors which are needed to efficiently establish technical tourism. ‘Manualen’ — The communications manual is designed with the characteristic democratic perspective of ‘Education for sustainable development’. Furthermore it presents a workshop structure and a summary of similar projects both national and international. The study showed a variety of benefits (five of them) from technical tourism, and also some potential conflicts. The study also highlighted the importance of collaboration between stakeholders, both through the informants’ statements and explored in previous academic works. It also states that the democratic process and the participants’ view of themselves as democratic subjects, are important factors when communicating technical tourism. The study presents a new definition of technical tourism. / Den här studien undersöker och beskriver fenomenet ”teknisk turism” för vindkraftparker i Sverige. Huvudsyftet med studien är en djupare förståelse för ett nytt forskningsfält som till stor del lämnats outforskat. Teknisk turism är en typ av besök i en verksamhetsanläggning, där de tekniska aspekterna av produktionsprocessen är huvudfokus för besökaren. Definitionen av teknisk turism baseras på konceptet ”Industrial tourism”. Teknisk turism hävdas vara en underkategori till Industrial tourism. Studien, som är ett samarbete mellan KTH och Vattenfall, har resulterat i två sammanhängande delar. Del ett, ‘’Vindkraftsturism: En studie av teknisk turism med särskilt fokus på vindkraftsparker’, är en teoretisk beskrivning av teknisk turism (nedan kallad ‘Rapporten’). Del två, ‘Kommunikationsmanual: Vindkraftsturism’ är en handledande kommunikationsmanual baserad på resultaten i studien, designad för Vattenfall att använda vid information om teknisk turism till berörda intressenter (nedan kallad ‘Manualen’). Materialet för de två delarna av studien samlades genom intervjuer och genom litteraturstudier. Informanterna rekryterades i anslutning till en vindkraftspark i norra Sverige. Representanter från kommunen samt det lokala näringslivet inkluderades i studien. ‘Rapporten’ – Den teoretiska genomgången behandlar potentiella möjligheter och konflikter för berörda intressenter, som kan uppstå kring en vindkraftspark med besökarverksamhet. Vidare presenteras och används en modell för analys av intressenter, för att finna nyckelrelationer mellan involverade parter. Den beskriver även vikten av att finna gemensamma identifikationspunkter och samverkan mellan värdföretaget och regionen. Två faktorer som är nödvändiga för en effektiv etablering av teknisk turism. ‘Manualen’ – Kommunikationsmanualen är utformad efter det demokratiperspektiv som karaktäriserar ’Education for sustainable development’. Den består av en färdig mall för en workshop på ämnet och även en redovisning av besöksprojekt av liknande karaktär, både från Sverige och internationellt. Resultatet visar en handfull fördelar med teknisk turism och även några potentiella konflikter. Studien belyser även vikten av samverkan mellan intressenterna, något som framkommit både via informanter och genom granskning av tidigare forskning. Studien presenterar en ny definition av teknisk turism.

I denna tolkande studie undersöks samhällskunskapslärares förståelse och tolkning av skolans demokratiska uppdrag på gymnasieskolan. Styrdokumenten såsom skollag, läroplaner och kursplaner i samhällskunskap ålägger skolan ett demokratiskt uppdrag, men beskriver inte hur detta ska omsättas i praktiken. Genom abduktion som metodologisk utgångspunkt analyseras ett empiriskt material, som utgörs av kvalitativa intervjuer angående tolkningar hur detta uppdrag kan omsättas. Detta material och skolans styrdokument sammanvävs i en analys med demokratiteori och tidigare forskning. Analysen och resultatet tyder på att de fem intervjuade samhällskunskapslärarna har en tendens att tolka demokrati i en skolkontext och värdegrundarbete i termer av organisationsproblematik. I analysen av lärarens och undervisningens roll i det demokratiska uppdraget, visar resultatet att lärarna ser med konsensus på förmedlad demokrati, men ger förankrad demokrati en mer splittrad betydelse, för att tillsist en dikotomi ska uppstå i tolkningarna av demokratiska arbetsformer. Studiens slutsatser visar på att integrativa demokratiideal ger en rad verktyg såsom samtal och demokratiskt deltagande, för att demokratiska färdigheter ska kunna utvecklas hos eleverna. Den samtalsdemokratiska demokratiteorin visade sig vara ändamålsenlig för att eleverna i undervisningssituation ska kunna utveckla demokratisk kompetens. Utbildning om demokrati på ett teoretiskt plan uppfyller inte ensam ett demokratiuppdrag, medan utbildning genom demokrati kan påbörja den process som gör elever till demokratiska medborgare. Dialog, öppet klassrumsklimat, demokratiska strukturer och arbetsformer är fler verktyg som kan uppfylla skolans demokratiska uppdrag i en undervisningskontext.