Arbetets syfte är att undersöka hur förskolepersonalen på ett antal förskolor i ett mindre samhälle i södra Sverige, med barn mellan ett och fyra år, arbetar med barnlitteratur i ett kunskapsutvecklande syfte. Vårt arbete tar sin utgångspunkt i Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlssons bok Litteraturläsning i förskolan (2013). I studien har man undersökt detta område och ger kritik till att barnlitteraturen till största del används i form av disciplinära och strukturella syften, så som läsvila och spontan läsning. Damber et al. (a.a.) menar att barnlitteraturen har en större potential och kan användas i mer kunskapsutvecklande syfte. Vi har valt Vygotskijs sociokulturella utvecklingsteori som teoretisk utgångspunkt för vår studie, eftersom vi anser att förskolans läroplan (Lpfö 98, rev 2010) är väl förankrad i denna teori. Utifrån förskolans läroplan (a.a.) har vi problematiserat kunskapsbegreppet och hur de olika formerna av kunskap kan utvecklas med hjälp av barnlitteraturen. Vi har problematiserat hur Damber et al. (2013) förhåller sig till kunskapsbegreppet och den sociokulturella utvecklingsteorin. Vidare hur begreppet kan kopplas till arbetet med barnlitteratur i förskolan. Vår empiriska del består av enkäter med både kvalitativa och kvantitativa frågor, som vi delat ut till all förskolepersonal på tre olika förskolor. Resultatet av enkäterna visar att barnlitteraturen, i likhet med Dambers et al. (a.a.) studie, främst används i form av läsvila och spontan läsning. Det vi kan se skiljer sig från den studien är syftet och föreställningen om vad som är kunskapsutvecklande för barnet. Vår studie tar även upp hur mycket tid förskolepersonalen uppskattar att de använder barnlitteratur samt vilka möjligheter och hinder de ser. Här visar resultatet viss skillnad mellan både verksamheterna och personalens utbildningsbakgrund. Exempel på detta är att en av förskolorna arbetar mer aktivt med barnlitteraturen än de övriga. Barnskötarna använder i högre grad barnlitteraturen vid aktiviteter som läsvila och spontan läsning, jämfört med förskollärarna i undersökningen. Dock finns det undantag inom bägge yrkeskategorierna gällande användning och ambitioner. Slutligen menar vi att studien visar på att kunskapsutveckling är ett komplext begrepp och vad som är kunskapsutvecklande kan problematiseras ur flera aspekter.

<p>Syfte med detta arbete är att få en djupare förståelse för varför många pedagoger väljer att nischa sin verksamhet och då framförallt mot Reggio Emiliafilosofin. Vi vill undersöka vad det är som lockar pedagogerna med Reggio Emiliafilosofin. Efter intervjuer med både pedagoger som arbetar på Reggio Emiliainspirerade förskolor och pedagoger som arbetar på förskolor som bara tagit till sig delar av filosofin fick vi reda på att det är främst barnsynen som lockar pedagogerna. Dessutom är miljön och pedagogisk dokumentation viktiga inslag i den pedagogiska filosofin. Framför allt är den stora skillnaden mellan den traditionella förskolan och den Reggio Emiliainspirerade förskolorna att man fokuserar på barns lärande och utveckling istället för omsorgen. Vi har även fått syn på att den största skillnaden mellan att arbeta på en nischad förskola jämfört med en som inte har en pedagogisk inriktning är att de på de icke profilerade förskolorna kan blanda olika teorier, om det är något positivt råder det delade meningar om.</p>

<p>Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger kan arbeta kring miljö och material i samlingssituationer och hur/ om de använder sig av Lpfö 98 i sitt planerande. För att kunna göra denna undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag inkluderat både intervjuer och observationer. Jag har valt att använda mig av det sociokulturella perspektivet med en fördjupning i Vygotskijs teorier för att kunna analysera mitt ämne. För att få andra aspekter har jag även använt differentierade teorier för att sedan kunna jämföra teori med praktik.</p><p>I resultatet framkommer att teori och praktik i vissa fall överrensstämmer. Resultatet gällande miljö och material visar på många liknelser mellan teori och praktik. Vid resultatet om pedagogerna planerar samlingen utifrån Lpfö 98 framkommer att pedagogerna anser att det finns en koppling mellan Lpfö 98 och samlingen. Det intressanta som uppkommit i undersökningen är att mycket av historien kring samlingen upprepar sig i dagens samling. I Lpfö 98 förespråkas inte samlingen så varför förekommer den?</p><p>Denna uppsats handlar om många olika faktorer som spelar in i samlingssituationen. Ämnet är brett och har givit mig en enorm kunskap vilket jag hoppas kunna förmedla till dig som läsare.</p>

Syfte med detta arbete är att få en djupare förståelse för varför många pedagoger väljer att nischa sin verksamhet och då framförallt mot Reggio Emiliafilosofin. Vi vill undersöka vad det är som lockar pedagogerna med Reggio Emiliafilosofin. Efter intervjuer med både pedagoger som arbetar på Reggio Emiliainspirerade förskolor och pedagoger som arbetar på förskolor som bara tagit till sig delar av filosofin fick vi reda på att det är främst barnsynen som lockar pedagogerna. Dessutom är miljön och pedagogisk dokumentation viktiga inslag i den pedagogiska filosofin. Framför allt är den stora skillnaden mellan den traditionella förskolan och den Reggio Emiliainspirerade förskolorna att man fokuserar på barns lärande och utveckling istället för omsorgen. Vi har även fått syn på att den största skillnaden mellan att arbeta på en nischad förskola jämfört med en som inte har en pedagogisk inriktning är att de på de icke profilerade förskolorna kan blanda olika teorier, om det är något positivt råder det delade meningar om.

Studiens övergripande syfte   är att undersöka hur förskollärare tolkar de matematiska strävansmålen i den   reviderade läroplanen för förskolan och hur detta sedan kommer till uttryck i   deras förhållningssätt och arbete med matematik ute i förskolorna. Arbetet   ger en översikt av tidigare forskning och litteratur kring vad matematik är och   matematik ur ett lärar- samt barnperspektiv. Studien är en småskalig   kvalitativ intervjustudie där vi utifrån sex förskollärares perspektiv har   undersökt deras syn på de reviderade matematiska strävansmålen, hur de   utvecklar barnen matematiskt och när de anser att barnen möter matematik i   förskolan. Sammanfattningsvis visar resultaten i vår undersökning på att våra   respondenter anser att barn i förskolan möter matematik i vardagssituationer,   planerade aktiviteter samt i lek. De framhåller sin egen betydelse för   barnets lärande där de poängterar att en medveten förskollärare kan lyfta och   utmana barnen matematiskt i alla situationer. Vi konstaterar att miljön,   kontexten samt varierat material är av stor betydelse när det kommer till   utveckla barnen matematiskt. När respondenterna uttalar sig om lpfö 98/10 går   meningarna isär. Vi kan möjligen se att de olika synsätten grundar sig i   förskollärarens individuella kunskap inom matematikområdet.

Mitt intresse för gymnastik och rörelse gjorde att jag valde att studera planerade rörelsepass i förskolan. I dagens samhälle blir vi mer och mer stillasittande, jag anser att det är viktigt att vi redan i förskolan lägger grunden för ett aktivt och hälsosamt liv. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan ser på planerade rörelsepass, varför de har dem och hur de genomför dem. Undersökningen genomfördes i form av personliga intervjuer och observationer av lokalerna där rörelsepassen utfördes. Fyra pedagoger från fyra olika förskolor intervjuades för att få svar på syfte och frågeställningar. Resultatet visar att pedagogerna kopplar mycket mer till rörelse än enbart motorisk utveckling. De genomför planerade rörelsepass främst för att överföra en positiv attityd till ett aktivt och hälsosamt liv till barnen men även för att utveckla, motoriken, social förmåga, självkänsla, koncentrationsförmåga och språkutveckling hos barnen. För att förmedla detta och för att barnen ska utvecklas försöker pedagogerna använda sig av lek och lustfyllda övningar.

Genom intervjuer med respondenter som på olika plan är ansvariga för verksamhet ochvärdegrundsarbete i förskolan, har jag undersökt vilka uppfattningar om och tolkningar avbegreppet värdegrunden som råder inom förskolevärlden. Förskolechefer, arbetslag iförskolor, och representanter för olika politiska partier tillfrågades. Undersökningen omfattaräven om och hur värdegrunden i litteraturen (teori) överensstämmer med verklighetenspraktik. Genom svaren och analys av dessa drogs slutsatsen att värdegrunden i vårt alltmerindividcentrerade samhälle är av större betydelse och viktigare än någonsin. Begreppet”Värdegrunden” är till synes väl förankrad i de tillfrågade arbetslagen, men är mindre tydlighos rektorer och hos politiker.Att värdegrunden är en viktig del av Lpfö 98,( reviderad 2010) och att det därför ingår iuppdraget att förmedla dessa värden, uttalades inte direkt av någon respondentkategori.Respondenternas tankar kring begreppet ”Värdegrunden” och hur detta förankras iverksamheten visar dock på en medvetenhet och att det är mycket viktigt att fortsätta meddetta arbete.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares syn på matematik och hur de väljer att arbeta med matematiken i vardagen. Syftet är även att undersöka ifall den nya läroplanen för förskolan har påverkat lärarnas arbete med matematik. Vi har i studien använt oss av en kvalitativ metod i form av riktat öppna intervjuer eftersom vi ville att lärarna skulle kunna uttrycka sig fritt samt för att få ta del av deras egna tankar och åsikter. Vi har valt att intervjua nio verksamma förskollärare. Vår studie visar att förskollärarna anser att det finns oändliga möjligheter för att arbeta med matematik i vardagen, speciellt vid rutinsituationer som återkommer varje dag. De flesta lärarna lyfter fram miljön på förskolan som en viktig del i arbetet med matematik men alla har inte valt att utforma en miljö med matematiken som en av grundpelarna. Den nya läroplanen har inte bidragit till någon större förändring av arbetet med matematik anser de flesta av lärarna. Alla uttrycker att de känner sig trygga i arbetet med matematik i vardagen men flera skulle vilja utöka sin kunskap. Vi finner att förskollärarna är medvetna om att matematiken finns omkring barn i deras vardag och har idéer kring hur de kan tillvarata den för barns lärande. Vi har dragit slutsatsen att utformningen av miljön inte sker utifrån ett matematiskt lärande trots att lärarna uppger att de anser att miljön är en viktig del. Vi har även kommit fram till att arbetet med matematiken inte har förändrats i och med den reviderade läroplanen för förskolan.

Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger kan arbeta kring miljö och material i samlingssituationer och hur/ om de använder sig av Lpfö 98 i sitt planerande. För att kunna göra denna undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag inkluderat både intervjuer och observationer. Jag har valt att använda mig av det sociokulturella perspektivet med en fördjupning i Vygotskijs teorier för att kunna analysera mitt ämne. För att få andra aspekter har jag även använt differentierade teorier för att sedan kunna jämföra teori med praktik. I resultatet framkommer att teori och praktik i vissa fall överrensstämmer. Resultatet gällande miljö och material visar på många liknelser mellan teori och praktik. Vid resultatet om pedagogerna planerar samlingen utifrån Lpfö 98 framkommer att pedagogerna anser att det finns en koppling mellan Lpfö 98 och samlingen. Det intressanta som uppkommit i undersökningen är att mycket av historien kring samlingen upprepar sig i dagens samling. I Lpfö 98 förespråkas inte samlingen så varför förekommer den? Denna uppsats handlar om många olika faktorer som spelar in i samlingssituationen. Ämnet är brett och har givit mig en enorm kunskap vilket jag hoppas kunna förmedla till dig som läsare.

The aim of the study is to make a comparison between the nursery/preschool recommendations (by the state) made in 1972 and the one used today. Here I’ve focused on the posts of looking after children vis-à-vis the educational responsibility. Also the type of education recommended in 1972 and what type of education recommended today. My questions concerns what the preschool recommendations from 1972 are and how they are viewed and applied today in the 2000nds. Since my questions has to do with ideologies regarding children, family and society I choose to do a specific form of text and content analysis called Idea and ideology analysis. In my theoretical chapter I choose two aspects central for my field of examination. These are discourse and discourse analysis, I choose them as they concern how people of different professions in society uses language to categorize and discuss various phenomena surrounding us. Discourse and discourse analysis also includes a description of what the Swedish discourse regarding childcare looks like during the two years I’ve been doing this study. My findings are that the preschool in both 1972 and today both have the responsibility to look after children and the educational task. I’ve also found that in 1972 a certain type of education is recommended for preschools while as today the recommendations don’t contain only one specific type of education.