<p>Mitt syfte med detta arbete är att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter kring att arbeta med Lpfö 98 som styrdokument. Frågorna som ställdes gällde hur förskollärares erfarenheter av införandet av Lpfö 98 i förskolan ser ut, vilka skillnader de ser mellan att arbeta före införandet och idag, samt hur de använder läroplanen i den dagliga verksamheten. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som arbetar i förskolan. Gemensamt för de fyra är att de allihop har mer än 20 års erfarenhet av arbete i förskola, och alltså arbetade i förskolan under införandet av Lpfö 98. Resultatet av min undersökning visar att stöd från förskolechefer och ledning, var en viktig del, för att förskollärarna skulle kunna ta till sig och förstå Lpfö 98 när den infördes.</p><p>Förskolans roll har förändrats och blivit mer betydelsefull. Efter införandet av Lpfö 98, menar förskollärarna att föräldrarna är mer insatta i verksamheten, och kan ställa krav. Samtidigt som förskollärarna känner att föräldrarna lägger över ett stort ansvar på förskolan. Förskollärarna använder Lpfö 98, både för att ta fram mål för verksamheten att sträva mot, men också som ett uppslagsverk när de får funderingar kring något.</p> / <p>The purpose of this study is to contribute with knowledge about preschool teachers´ experiences from working with the curriculum, Lpfö 98, as a governing document. The questions asked concerns how preschool teachers´ experiences from the introduction of the curriculum in preschool look like, what differences they see between working before and after the introduction and also how they work with the curriculum in the daily activity. I have done qualitative interviews with four preschool teachers. Common for all of them is that they have more than 20 years of experience from working in preschools, and thus they also worked in preschool during the introduction of Lpfö 98. The result of my study shows that support from the principal of the preschool and the management was an important part in accepting and understanding Lpfö 98, when it was first introduced.</p><p>The preschool´s role has changed and become more significant. After the introduction of Lpfö 98, the preschool teachers feels that parents are more familiar with the preschool activity, and they can make demands. At the same time the preschool teachers feel that the parents put a lot of responsibility on the preschool. The preschool teachers use Lpfö 98, both for making goals for the preschool activity to strive for and as a book of reference when they reflect on something.</p>

Mitt syfte med detta arbete är att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter kring att arbeta med Lpfö 98 som styrdokument. Frågorna som ställdes gällde hur förskollärares erfarenheter av införandet av Lpfö 98 i förskolan ser ut, vilka skillnader de ser mellan att arbeta före införandet och idag, samt hur de använder läroplanen i den dagliga verksamheten. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som arbetar i förskolan. Gemensamt för de fyra är att de allihop har mer än 20 års erfarenhet av arbete i förskola, och alltså arbetade i förskolan under införandet av Lpfö 98. Resultatet av min undersökning visar att stöd från förskolechefer och ledning, var en viktig del, för att förskollärarna skulle kunna ta till sig och förstå Lpfö 98 när den infördes. Förskolans roll har förändrats och blivit mer betydelsefull. Efter införandet av Lpfö 98, menar förskollärarna att föräldrarna är mer insatta i verksamheten, och kan ställa krav. Samtidigt som förskollärarna känner att föräldrarna lägger över ett stort ansvar på förskolan. Förskollärarna använder Lpfö 98, både för att ta fram mål för verksamheten att sträva mot, men också som ett uppslagsverk när de får funderingar kring något. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about preschool teachers´ experiences from working with the curriculum, Lpfö 98, as a governing document. The questions asked concerns how preschool teachers´ experiences from the introduction of the curriculum in preschool look like, what differences they see between working before and after the introduction and also how they work with the curriculum in the daily activity. I have done qualitative interviews with four preschool teachers. Common for all of them is that they have more than 20 years of experience from working in preschools, and thus they also worked in preschool during the introduction of Lpfö 98. The result of my study shows that support from the principal of the preschool and the management was an important part in accepting and understanding Lpfö 98, when it was first introduced. The preschool´s role has changed and become more significant. After the introduction of Lpfö 98, the preschool teachers feels that parents are more familiar with the preschool activity, and they can make demands. At the same time the preschool teachers feel that the parents put a lot of responsibility on the preschool. The preschool teachers use Lpfö 98, both for making goals for the preschool activity to strive for and as a book of reference when they reflect on something.

Efter att ha jobbat ett antal år i förskolan väcktes frågor hos mig om hur vi bemöter nya målområden som i detta fall IKT. Mycket bemöts negativt när det är nytt, men beror detta på brist på kompetens eller rädsla för det nya? Eller tycker pedagogerna att de digitala verktygen inte är något för barn i förskoleåldern? . Jag har intervjuat förskolepedagoger för att se vad de har för inställningar och hur de använder sig av IKT i verksamheten med barnen. Intervjuerna är gjorda i en mellanstor kommun på olika förskolor, med både förskollärare och barnskötare. Arbetet med IKT ser olika ut på förskolorna och det beror på bland annat ekonomi, förskoleledningen och det egna intresset hos pedagogerna.

Studiens övergripande syfte är att erhålla kunskap om hur förskollärare upplever att barns tankar om döden kan komma till uttryck, samt hur arbetet med döden kan utformas i förskolan. Syftet med studien är även att vidare diskutera vilka faktorer som kan inverka på hur arbetet ter sig. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare och på tidigare forskning.Ett resultat som redovisas är att arbetet med döden i förskolan är komplext. Detta visar sig genom olika förhållningssätt hos förskollärarna, där hur de tar sig an arbetet främst beror på vad de lägger för innebörd i begreppet döden. Även andra faktorers betydelse, såsom förskollärarnas barnsyn och syn på sitt uppdrag, diskuteras.

Syftet med studien är att undersöka om förskollärarnas uppfattar att kraven på deras kompetens förändrats sedan läroplanen reviderades 2010.  Metoden för studien är semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta informanter från tre olika arbetsplatser. Informanterna är förskollärare som alla hade arbetat sedan år 2010 eller längre tid inom förskolan.   Empirin har tolkats genom meningskoncentrering (Kvalé &amp; Brinkman 2014) och som teoretiskt ramverk har Ellströms (1992) modell av yrkeskompetens och Bronfenbrenners ekologiska systemteori (1979) använts. Ellströms modell har använts för att se samband eller skillnader mellan kompetens hos den enskilda individen (Formell och Faktisk kompetens) och kvalifikationer som krävs i ett specifikt yrke (Efterfrågad kompetens och Den kompetens som arbetet kräver). Bronfenbrenners systemteori har används för att se hur olika system kan påverkar den enskilda individen och dennes lärarkompetens.   Resultaten av studien kan sammanfattas som att förskollärarna uppfattar att kraven på deras kompetens har förändrats sedan år 2010. Förskollärarna menar att kraven har ökat främst inom två områden. De specifika kompetenser som uppfattades ha förändrats mest var kompetens att hantera en ny verksamhet och kompetens att reflektera. Detta kan kopplas till de förändringar som skett främst på makronivå exempelvis har den reviderade läroplanen ett nytt kapitel om uppföljning, utvärdering och utveckling. Förskollärarna själva uppfattar dock inte att kraven ökat på grund av läroplanen Lpfö 98:s revidering utan lyfter fram faktorer som större barngrupper och ökat föräldrainflytande.

BakgrundI studien används sokratiska samtal. Samtalsmetoden bidrar till kritiskt reflekterande och intellektuell visdom. Samtalen utgår från en bild. Det ger samtalen karaktären av bildtolkning och bildanalys. Allt detta genomsyras av den filosofiska andan. Den form av lärande samtalet bidrar till definieras enligt förskolans läroplan.SyfteVårt syfte med studien är att lyfta barns utsagor genom sokratiska samtal med bilden som utgångspunkt. Metoden används för att främja lärandet i riktning mot förskolans läroplan.MetodMed inspiration utifrån utvecklingsarbete har den kvalitativa metoden fokusgruppssamtal nyttjats för att samla in studiens material. Samtalen genomfördes av en samtalsledare som ackompanjerats av en bisittare.ResultatResultatet visar på att med bilden som utgångspunkt i det sokratiska samtalet har det gett uppskov till fantasifyllda, berikande och lärorika diskussioner. Ett urval av undersökta kategorier har lyfts där ett mångfald av lärande synliggörs. Kategorierna är kopplade till synen på lärande och utveckling enligt läroplanen för förskolan (1998). / Program: Lärarutbildningen

Vår undersökning handlar om naturvetenskap och teknik i förskolan. Bakgrunden till vår granskning är, förutom ett hos oss nyväckt intresse, att vi har märkt att barn inte vet vad begreppen står för. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger i förskolan definierar begreppen och arbetar med dem tillsammans med barnen. Hur de hittar inspiration och vilken kunskap de anser sig ha. Vi ställer oss frågan vad de gör som gynnar barns lärande i naturvetenskap och teknik i förskolan. 119 personer som arbetar i förskolan fick enkäter, sedan analyserade vi svaren och tittade efter likheter och olikheter. Vi upptäckte att det fanns ett mönster i deras svar och vi kunde då dela upp svaren i grupper. När det gäller naturvetenskap är pedagogerna eniga om att det behandlar människor, djur och natur. Det framkommer att de arbetar kontinuerligt med naturvetenskap i verksamheten. Teknik visade sig vara svårare att verbalisera. Svaren visar på att det finns en tendens till att de arbetar på ett mer oorganiserat sätt med detta ämne. Gemensamt är dock att de tillfrågade anser att det är lämpligt att införa begreppen i en tidig ålder. Det saknas inte intresse för naturvetenskap och teknik. De nämner också vikten av att ha intresserade medarbetare. Diskussioner i arbetslaget leder inte till ett konkret arbete med teknik. Detta beror på, enligt de tillfrågade pedagogerna, att kollegor är ointresserade. De tycker dessutom att de själva inte har tillräcklig kompetens i ämnet. Resultatet visar på att naturvetenskap och teknik behöver synliggöras och prioriteras i förskolan. / Our investigation is about natural science and technology in pre-school. The background to our investigation is, except our new interest, that we have noticed that children do not know what these subjects stand for. The purpose with our work is to find out how teachers in pre-school define these concepts and how they work with it. How do teachers find inspiration and what knowledge do they consider themselves to have. We asked the teachers what they are doing to support children’s learning in natural science and technology in pre-school. 119 enquetes are to be answered by people who work in pre-school, we looked for similarities and differenties when we analysed the material. We discovered a pattern in the answers and could easily divide the answers into groups. When describing natural science, teachers are agreed on that the subject handles the learning about humans, animals and nature. The material indicated that teachers worked frequently with natural science. Technology seemed harder to define. The replies indicated that teachers seemed to work more unorganised with this subject. Common for all asked teachers, is that they consider it to be appropriate to start in early ages introducing technology. There is no lack of interest in natural science or technology according to many replies. The teachers also mention the importance of having interested colleagues. Discussions in working teams, mostly about technology, do not take place and do not lead to concrete work with this subject. This depends on, according to the asked teachers, that colleagues are not concerned. They also feel that they do not have enough knowledge about the subject. Our result indicated that natural science and technology need to become more visible and get a higher priority in pre-school.

Syftet med arbetet är att se om pedagoger i Tingsryds kommun arbetar med vardagsmatematiken och om de synliggör den för barnen. Vi har valt att avgränsa oss till pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 1-3 år. Arbetet är tänkt att inspirera pedagoger till att ta till vara på den vardagsmatematik som finns och även reflektera över hur de kan synliggöra den i olika aktiviteter för barnen. I litteraturgenomgången ges en historisk genomgång av matematik i förskolan. Här presenteras även vardagsmatematiken i förskolan som är den form av matematik som små barn kommer i kontakt med och använder under en dag på förskolan. Vi har tagit hjälp av enkäter och observationer för att få svar på hur pedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de synliggör den för barnen. Situationerna som observerats är de två aktiviteter som flest pedagoger uppgett i enkäten att de använder och synliggör vardagsmatematik i för barnen. Genom enkätundersökning och observationer har vi blivit medvetna om att pedagogerna ofta använder sig av vardagsmatematik under dagen på förskolan men att de har svårt att synliggöra den för barnen.

SAMMANFATTNING Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera på vilket sätt Freinetpedagogikens syn på barn och dess lärande är förenligt med Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket 2010). För att få svar på detta har jag intervjuat fyra pedagoger på två olika Freinetförskolor, som beskriver sina erfarenheter och upplevelser av att arbeta med den franske pedagogen Freinets tankar och idéer i en svensk förskola. Jag har i detta arbete utgått från en kvalitativ forskningsansats där jag via litteraturstudier och kvalitativa djupintervjuer söker besvara studiens frågeställningar och syfte. Vad gäller resultatet så ser samtliga pedagoger Freinetpedagogiken mer som ett medvetet förhållningssätt än en metod, där det utmärkande är synen på barnen. Mycket av respekten för barnen och deras kompetens befästs i det trevande försöket, handen och hjärnans arbete värderas lika. Att barnen ges stort utrymme till inflytande och medbestämmande, samt att de ges ansvar utifrån sin förmåga, är något som samtliga respondenter menar som karakteristiskt för Freinet. Detta ansvar anser de genererar i en självkänsla hos barnen som yttrar sig i ”jag kan själv” och ”allt är möjligt”, och som i sin tur ger barnen styrka i att växa som egna individer i demokratisk anda. ”Läroplanen är vår bibel” och genomsyrar allt i verksamheten menar en av respondenterna. Utifrån min analys av resultatet är det i mångt och mycket sant, Lpfö 98 (Skolverket 2010) används som ett levande dokument och används i såväl dokumentation som i temaplanering och som samtalsämne på föräldramöten. Samtliga respondenter verkar bekväma i att omvandla teorier i praktiken, teorier från såväl Lpfö 98, (Skolverket 2010) som Freinets teorier kring barn och dess lärande.

<p>Vår undersökning handlar om naturvetenskap och teknik i förskolan. Bakgrunden till vår granskning är, förutom ett hos oss nyväckt intresse, att vi har märkt att barn inte vet vad begreppen står för. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger i förskolan definierar begreppen och arbetar med dem tillsammans med barnen. Hur de hittar inspiration och vilken kunskap de anser sig ha. Vi ställer oss frågan vad de gör som gynnar barns lärande i naturvetenskap och teknik i förskolan. 119 personer som arbetar i förskolan fick enkäter, sedan analyserade vi svaren och tittade efter likheter och olikheter. Vi upptäckte att det fanns ett mönster i deras svar och vi kunde då dela upp svaren i grupper. När det gäller naturvetenskap är pedagogerna eniga om att det behandlar människor, djur och natur. Det framkommer att de arbetar kontinuerligt med naturvetenskap i verksamheten. Teknik visade sig vara svårare att verbalisera. Svaren visar på att det finns en tendens till att de arbetar på ett mer oorganiserat sätt med detta ämne. Gemensamt är dock att de tillfrågade anser att det är lämpligt att införa begreppen i en tidig ålder. Det saknas inte intresse för naturvetenskap och teknik. De nämner också vikten av att ha intresserade medarbetare. Diskussioner i arbetslaget leder inte till ett konkret arbete med teknik. Detta beror på, enligt de tillfrågade pedagogerna, att kollegor är ointresserade. De tycker dessutom att de själva inte har tillräcklig kompetens i ämnet. Resultatet visar på att naturvetenskap och teknik behöver synliggöras och prioriteras i förskolan.</p> / <p>Our investigation is about natural science and technology in pre-school. The background to our investigation is, except our new interest, that we have noticed that children do not know what these subjects stand for. The purpose with our work is to find out how teachers in pre-school define these concepts and how they work with it. How do teachers find inspiration and what knowledge do they consider themselves to have. We asked the teachers what they are doing to support children’s learning in natural science and technology in pre-school. 119 enquetes are to be answered by people who work in pre-school, we looked for similarities and differenties when we analysed the material. We discovered a pattern in the answers and could easily divide the answers into groups. When describing natural science, teachers are agreed on that the subject handles the learning about humans, animals and nature. The material indicated that teachers worked frequently with natural science. Technology seemed harder to define. The replies indicated that teachers seemed to work more unorganised with this subject. Common for all asked teachers, is that they consider it to be appropriate to start in early ages introducing technology. There is no lack of interest in natural science or technology according to many replies. The teachers also mention the importance of having interested colleagues. Discussions in working teams, mostly about technology, do not take place and do not lead to concrete work with this subject. This depends on, according to the asked teachers, that colleagues are not concerned. They also feel that they do not have enough knowledge about the subject. Our result indicated that natural science and technology need to become more visible and get a higher priority in pre-school.</p>