Syftet med studien var att undersöka uppfattningar om kvaliteter och brister, för barn och personal, i åldershomogen förskoleverksamhet. Vilka möjligheter fanns det med att arbeta med en grupp där alla barn är ungefär lika gamla? Vilka hinder kunde det medföra? Kunde det sociala klimatet påverkas i någon riktning p.g.a. åldersindelningen? I så fall, vilken? Studien genomfördes med hjälp av litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Åtta pedagoger,varav två i chefsposition, vid tre åldershomogena förskolor deltog. Intervjupersonerna hade arbetat olika lång tid med åldershomogen organisation. Datainsamlingen analyserades och jämfördes med litteraturen. Resultatet visade att det, enligt pedagogerna, fanns många pedagogiska och sociala fördelar med åldershomogen verksamhet. Det fanns samband mellan åldersindelning och ett gott socialt klimat, en god pedagogisk miljö och pedagogernas arbetstillfredsställelse. Studien gav exempel på vilka effekter det kunde få för en barngrupp när många pedagoger upplevde att det fanns tid att se barnen. Nackdelarna med åldershomogen förskoleverksamhet var framförallt ekonomiska, eftersom det kunde uppstå kö till småbarnsgrupper samtidigt som äldrebarngrupper inte var fulltaliga.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra åldersblandad och åldersindelad undervisning från år 4 - år 6 ur ett lärarperspektiv. Metoden som används är kvalitativa intervjuer. Materialet består av sju olika lärare på fyra olika skolor, två med åldersblandad och två med åldersindelad verksamhet. Resultatet visar att det i första hand inte handlar om vilket pedagogiskt arbetssätt man väljer när man vill utveckla dagens skolverksamhet, utan mer om hur intresserade, engagerade, flexibla, samarbetsvilliga och utvecklingsbenägna lärarna är. Slutsatsen som dras är att det är svårt eller rättare sagt omöjligt att svara på frågan:"Vilka konsekvenser får olika pedagogiska arbetssätt för elevernas utveckling?" Det beror på att det finns så många olika faktorer som påverkar resultatet.

The starting point of this study is the crossover phenomenon and how the needs of adult readers of young adult fiction can be met in the library services. To investigate this, the main focus is on how public librarians perceive cross-reading adults, and in what ways literature promotion can facilitate or restrict adults' reading of young adult fiction. Six librarians were interviewed for this study, and the results were analyzed from a theoretical perspective that emphasizes literature promotion as an activity that can affect the perceptions, and actions of the recipients. The librarians express an open attitude to cross-reading in general, which creates favorable conditions for anyone who wishes to read across age boundaries. Furthermore, there are several situations where the librarians sometimes choose to recommend young adult literature to adults, or when fiction for adults and young adults is shelved together. However, the main part of the collection is still organized and shelved based on age categories. The study suggests that when literature is directed at a specific age group, there may be a restricting effect on those who do not fit into that age category, unlike in cases where literature is contextualized based on content. Literature may also be seen as more appropriate for certain age groups by its proximity or distance to other literature departments in the library. One conclusion drawn is that if the boundaries between different age groups are loosened, this may be advantageous for more than one group of library users.

<p>Syfte med detta arbete är att få en djupare förståelse för varför många pedagoger väljer att nischa sin verksamhet och då framförallt mot Reggio Emiliafilosofin. Vi vill undersöka vad det är som lockar pedagogerna med Reggio Emiliafilosofin. Efter intervjuer med både pedagoger som arbetar på Reggio Emiliainspirerade förskolor och pedagoger som arbetar på förskolor som bara tagit till sig delar av filosofin fick vi reda på att det är främst barnsynen som lockar pedagogerna. Dessutom är miljön och pedagogisk dokumentation viktiga inslag i den pedagogiska filosofin. Framför allt är den stora skillnaden mellan den traditionella förskolan och den Reggio Emiliainspirerade förskolorna att man fokuserar på barns lärande och utveckling istället för omsorgen. Vi har även fått syn på att den största skillnaden mellan att arbeta på en nischad förskola jämfört med en som inte har en pedagogisk inriktning är att de på de icke profilerade förskolorna kan blanda olika teorier, om det är något positivt råder det delade meningar om.</p>

Syfte med detta arbete är att få en djupare förståelse för varför många pedagoger väljer att nischa sin verksamhet och då framförallt mot Reggio Emiliafilosofin. Vi vill undersöka vad det är som lockar pedagogerna med Reggio Emiliafilosofin. Efter intervjuer med både pedagoger som arbetar på Reggio Emiliainspirerade förskolor och pedagoger som arbetar på förskolor som bara tagit till sig delar av filosofin fick vi reda på att det är främst barnsynen som lockar pedagogerna. Dessutom är miljön och pedagogisk dokumentation viktiga inslag i den pedagogiska filosofin. Framför allt är den stora skillnaden mellan den traditionella förskolan och den Reggio Emiliainspirerade förskolorna att man fokuserar på barns lärande och utveckling istället för omsorgen. Vi har även fått syn på att den största skillnaden mellan att arbeta på en nischad förskola jämfört med en som inte har en pedagogisk inriktning är att de på de icke profilerade förskolorna kan blanda olika teorier, om det är något positivt råder det delade meningar om.

Inom ungdomsfotbollen finns ett tydligt samband med att gå vidare ur selekteringsfaser om spelaren är tidigt född under året då de generellt är mer fysiskt mogna och får således en fysisk fördel. För att kringgå den opåverkbara fördel genom att vara tidig i sin fysiska mognad finns en alternativ laguttagning via biobanding som innebär lagindelning utefter nuvarande procentuella fysisk mognadsstatus. För att få en fördjupad kunskap kring skillnader av dessa två lagindelningsformat görs denna studie.  Syftet Var att jämföra antal sprungna meter inom olika hastighetsintervall mellan matcher med kronologisk åldersindelning mot matcher med biobanding som lagindelningsform.  Svenska fotbollsförbundet har i ett större projekt rekryterat 63 spelare vars löphastigheter analyserades via GPS. Föreliggande studie sammanställde och analyserade data från matcherna som en del i SvFF projekt. Resultat redovisades i medelvärden från fem olika hastighetszoner och den totala löpdistansen. Standardavvikelse redovisas tillsammans med variationskoefficient. Ett t-test genomförs för att analysera om det finns signifikanta skillnader.Resultatet tenderar vara olika i jämförelserna men det fanns signifikanta mer löpmeter i alla hastighetszoner inom jämförelsen av P13 mot 85-89%. Inom P15 och 95-100% fanns signifikant skillnad inom hastighetszon 1 och 3. I jämförelsen P14 och 90-94% sågs inga signifikanta skillnader.Sammanfattningsvis ger denna studie en ökad kunskap kring skillnader av löphastigheter av dessa olika lagindelningsformat. Kronologisk åldersindelning tenderar att ge mer antal löpmeter framförallt i de lägre hastigheterna. I de högre hastigheterna ses ingen gemensam signifikant skillnad.

Valet av denna studie gjordes utifrån vårt intresse för och nyfikenhet på förskolans inomhusmiljö och Reggio Emiliafilosofins sätt att se på barnet och människan. Syftet med studien var att beskriva och analysera fyra pedagogers utsagor och resonemang kring inomhusmiljöns utformning på en specifikt utvald Reggio Emilia - inspirerad förskola. Avsikten var att försöka fånga bakomliggande tankar av betydelse för utformningen av inomhusmiljön ur ett pedagogperspektiv. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjuer med stöd av observationer. I litteraturgenomgången beskrivs Reggio Emiliafilosofin och hur den ser på barnet och lärandet, miljön och organisationen av den, avdelningar indelade efter barnens ålder samt materialets roll. I vårt resultat framkom det att pedagogerna ser barnen som kompetenta och att materialet anpassas efter barnens ålder.  Däremot i ateljén som är en central del inom Reggio Emilia, där anpassas materialet efter barnens ålder och mognad. I diskussionen reflekterar vi över hur variationen av pedagogernas erfarenheter och utbildning inom Reggio Emilia påverkar deras förhållningssätt och arbete. Studiens slutsats är att pedagogerna utformar miljön efter barngruppens behov. / The choice of this study was made out of our interest in and curiosity about the indoor environment at the preschool and the way Reggio Emilia philosophy looks at Child and Man. The aim of the study is to describe and analyze four teachers' statements and discussion about the design of indoor environment one specific Reggio Emilia- inspired preschool. The intention was to try to catch underlying thoughts of importance for the indoor environmental design from teacher perspective. The study is based on four qualitative interviews with support from observations. In the literary part of the study we describe the Reggio Emilia philosophy and its view of child and learning, environment and how it is organized as well as age-based division of children. As a result we deducted that they see the children as competent and that the equipment is adapted after the child's age. However in the studio, which is a central part in Reggio Emilia, the equipment is adapted after the child's age and maturity. In the discussion we reflect over how the variation that teachers experience, really affects their attitude and work, as well as the education within the Reggio Emilia. The conclusion of the study is that the teachers are planning the environment in accordance with the children's needs.

<p> </p><p>Valet av denna studie gjordes utifrån vårt intresse för och nyfikenhet på förskolans inomhusmiljö och Reggio Emiliafilosofins sätt att se på barnet och människan. Syftet med studien var att beskriva och analysera fyra pedagogers utsagor och resonemang kring inomhusmiljöns utformning på en specifikt utvald Reggio Emilia - inspirerad förskola. Avsikten var att försöka fånga bakomliggande tankar av betydelse för utformningen av inomhusmiljön ur ett pedagogperspektiv. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjuer med stöd av observationer. I litteraturgenomgången beskrivs Reggio Emiliafilosofin och hur den ser på barnet och lärandet, miljön och organisationen av den, avdelningar indelade efter barnens ålder samt materialets roll. I vårt resultat framkom det att pedagogerna ser barnen som kompetenta och att materialet anpassas efter barnens ålder.  Däremot i ateljén som är en central del inom Reggio Emilia, där anpassas materialet efter barnens ålder och mognad. I diskussionen reflekterar vi över hur variationen av pedagogernas erfarenheter och utbildning inom Reggio Emilia påverkar deras förhållningssätt och arbete. Studiens slutsats är att pedagogerna utformar miljön efter barngruppens behov.</p><p> </p> / <p> </p><p>The choice of this study was made out of our interest in and curiosity about the indoor environment at the preschool and the way Reggio Emilia philosophy looks at Child and Man. The aim of the study is to describe and analyze four teachers' statements and discussion about the design of indoor environment one specific Reggio Emilia- inspired preschool. The intention was to try to catch underlying thoughts of importance for the indoor environmental design from teacher perspective. The study is based on four qualitative interviews with support from observations. In the literary part of the study we describe the Reggio Emilia philosophy and its view of child and learning, environment and how it is organized as well as age-based division of children. As a result we deducted that they see the children as competent and that the equipment is adapted after the child's age. However in the studio, which is a central part in Reggio Emilia, the equipment is adapted after the child's age and maturity. In the discussion we reflect over how the variation that teachers experience, really affects their attitude and work, as well as the education within the Reggio Emilia. The conclusion of the study is that the teachers are planning the environment in accordance with the children's needs.</p><p> </p>

Studien är en kvalitativ, empirisk undersökning som baseras på intervjuer med sex pedagoger som arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Reggio Emilia-filosofin växte fram i norra Italien efter andra världskriget och introducerades i Sverige under början av 1980-talet. Inom Reggio Emilia anser man att barn är rika och kompetenta och man arbetar kontinuerligt med att utvärdera och utveckla verksamheten genom att bland annat använda pedagogisk dokumentation som arbetsredskap. Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall på vilka sätt pedagoger på två Reggio Emilia-inspirerade förskolor anser att deras förhållningssätt förändrats jämfört med deras tidigare yrkesutövning inom förskoleverksamhet. I litteraturgenomgången redogörs för ursprunget till Reggio Emilia-filosofin, hur framväxten av den svenska förskolan sett ut, när och hur Reggio Emilia introducerades i Sverige samt de grundtankar vi funnit centrala inom Reggio Emilias filosofi. Resultatet visar på att pedagogerna har förändrat sitt förhållningssätt inom fem områden. De menar att de har förändrat sin syn på barn och sitt sätt att arbeta med dokumentation. De strävar efter att göra både barn och föräldrar mer delaktiga i förskolans verksamhet samt att göra förskolan mer delaktig i samhället. De har även förändrat miljön på förskolan för att barnen ska kunna bli mer självständiga och de arbetar nu med åldersindelade barngrupper. I diskussionen reflekterar vi bland annat över vikten av att pedagogerna kan motivera inför föräldrar vad de grundar sitt sätt att arbeta på samt förmedla vad ett Reggio Emilia-inspirerat förhållningssätt innebär för dem som pedagoger. / This is a qualitative, empirical study based on interviews with six educationists working at Reggio Emilia inspired pre schools. The Reggio Emilia philosophy originates from northern Italy, where it developed after the Second World War. It was introduced in Sweden in the early 1980’s. The opinion within Reggio Emilia is that all children are rich and competent, and you constantly work on evaluation and development of the practice by help of pedagogical documentation, for example. The aim of the study is to examine if the educationists at two Reggio Emilia inspired pre schools are of the opinion that their approach has changed, compared to how they earlier exercised their profession in pre school. In the literary part of the study we describe the origin of the Reggio Emilia philosophy, the development of the Swedish pre school, and also when and how Reggio Emilia was introduced in Sweden. Furthermore we describe the fundamental ideas we have found to be the core of the Reggio Emilia philosophy. The result of the study shows that the educationists have changed their approach in five areas. They are of the opinion that they have changed their view of children and the way they work with documentation. They strive to involve children and parents more in the pre school activities, and also to make their pre school more involved in the community. The educationists have also changed the surroundings at the pre school to give the children the possibility to be more independent, and they are now working with age divided groups of children. In the discussion we reflect upon the importance for educationists being able to motivate to parents what their practice is based on, and also being able to explain the meaning of a Reggio Emilia inspired approach.

<p>Studien är en kvalitativ, empirisk undersökning som baseras på intervjuer med sex pedagoger som arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Reggio Emilia-filosofin växte fram i norra Italien efter andra världskriget och introducerades i Sverige under början av 1980-talet. Inom Reggio Emilia anser man att barn är rika och kompetenta och man arbetar kontinuerligt med att utvärdera och utveckla verksamheten genom att bland annat använda pedagogisk dokumentation som arbetsredskap. Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall på vilka sätt pedagoger på två Reggio Emilia-inspirerade förskolor anser att deras förhållningssätt förändrats jämfört med deras tidigare yrkesutövning inom förskoleverksamhet. I litteraturgenomgången redogörs för ursprunget till Reggio Emilia-filosofin, hur framväxten av den svenska förskolan sett ut, när och hur Reggio Emilia introducerades i Sverige samt de grundtankar vi funnit centrala inom Reggio Emilias filosofi. Resultatet visar på att pedagogerna har förändrat sitt förhållningssätt inom fem områden. De menar att de har förändrat sin syn på barn och sitt sätt att arbeta med dokumentation. De strävar efter att göra både barn och föräldrar mer delaktiga i förskolans verksamhet samt att göra förskolan mer delaktig i samhället. De har även förändrat miljön på förskolan för att barnen ska kunna bli mer självständiga och de arbetar nu med åldersindelade barngrupper. I diskussionen reflekterar vi bland annat över vikten av att pedagogerna kan motivera inför föräldrar vad de grundar sitt sätt att arbeta på samt förmedla vad ett Reggio Emilia-inspirerat förhållningssätt innebär för dem som pedagoger.</p> / <p>This is a qualitative, empirical study based on interviews with six educationists working at Reggio Emilia inspired pre schools. The Reggio Emilia philosophy originates from northern Italy, where it developed after the Second World War. It was introduced in Sweden in the early 1980’s. The opinion within Reggio Emilia is that all children are rich and competent, and you constantly work on evaluation and development of the practice by help of pedagogical documentation, for example. The aim of the study is to examine if the educationists at two Reggio Emilia inspired pre schools are of the opinion that their approach has changed, compared to how they earlier exercised their profession in pre school. In the literary part of the study we describe the origin of the Reggio Emilia philosophy, the development of the Swedish pre school, and also when and how Reggio Emilia was introduced in Sweden. Furthermore we describe the fundamental ideas we have found to be the core of the Reggio Emilia philosophy. The result of the study shows that the educationists have changed their approach in five areas. They are of the opinion that they have changed their view of children and the way they work with documentation. They strive to involve children and parents more in the pre school activities, and also to make their pre school more involved in the community. The educationists have also changed the surroundings at the pre school to give the children the possibility to be more independent, and they are now working with age divided groups of children. In the discussion we reflect upon the importance for educationists being able to motivate to parents what their practice is based on, and also being able to explain the meaning of a Reggio Emilia inspired approach.</p>