<p>Ett experiment genomfördes i avsikt att undersöka huruvida reducerande av detaljerad information i ansiktsbilder ökar det systematiska felet och minskar precisionen i åldersbedömningen. 20 ansiktsbilder visades dels i sitt ursprungliga utförande men också med reducerad information genomen stokastisk ersättning av bildelement med svarta sådana omfattade 30 och 60 procent av bildelementen för 60 personer mellan 14-67 års ålder av vilka 24 var kvinnor. Exponeringstiden fick väljas fritt av försökspersonerna. Experimentet visar att reduktion i detaljerad information påverkar den systematiska avvikelsen och noggrannheten i åldersbestämningen. Detta överensstämmer generellt med tidigare undersökningar.</p>

Ett experiment genomfördes i avsikt att undersöka huruvida reducerande av detaljerad information i ansiktsbilder ökar det systematiska felet och minskar precisionen i åldersbedömningen. 20 ansiktsbilder visades dels i sitt ursprungliga utförande men också med reducerad information genomen stokastisk ersättning av bildelement med svarta sådana omfattade 30 och 60 procent av bildelementen för 60 personer mellan 14-67 års ålder av vilka 24 var kvinnor. Exponeringstiden fick väljas fritt av försökspersonerna. Experimentet visar att reduktion i detaljerad information påverkar den systematiska avvikelsen och noggrannheten i åldersbestämningen. Detta överensstämmer generellt med tidigare undersökningar.

Syftet med denna studie var att undersöka vilket av tre ansiktsområden och vilken av tre ålderskategorier som skattas med högst precision vid åldersbedömning av mäns ansikten. Studien syftade även till att jämföra precisionen för de olika ansiktsområdena med precisionen för hela ansikten. Totalt 154 försöksdeltagare skattade åldern på fotografier av mäns ansikten i ett experiment. Bilderna var indelade i tre olika ålderskategorier (15-24, 35-44, 55-64) och visades vart och ett såväl helt som i tre vertikalt indelade områden (ögon och ögonbryn, näsa samt mun och haka). Av de olika ansiktsområdena skattades ögonområdet med högst precision (m = 6.50 års avvikelse från biologisk ålder). Den yngsta åldersgruppen skattades med högst precision (m = 4.21) och den äldsta åldersgruppen skattades med lägst precision (m = 9.03). Avvikelsen från biologisk ålder i åldersbedömningen var sammantaget 1.19 gånger större för ögonområdet än för de hela ansiktena. Avvikelsen var 1.37 respektive 1.38 gånger större för näs- och munområdet än för de hela ansiktena. / The purpose of this study was to investigate which one of three facial regions and which one of three age categories that is estimated with highest accuracy in age estimation of male faces. The study also aimed at comparing the accuracy for the different facial regions with the accuracy for whole faces. A total of 154 participants took part in an experiment in which they estimated the age of pictures of male faces. The pictures were divided into three different age categories (15-24, 35-44, 55-64) and were each shown in their whole as well as in three vertically divided regions (eye and eyebrows, nose, and mouth and chin). Of the different facial regions, the accuracy in the age estimation was highest for the eye region (mean deviation from biological age = 6.50 years). The youngest age category was estimated most accurately (m = 4.21), and the oldest age category was estimated least accurately (m = 9.03). The deviation from biological age in the age estimations was in all 1.19 times larger for the eye region than for the whole faces. The deviation was 1.37 and 1.38 times larger for the nose- and mouth region respectively than for the whole faces.

No description available.

<p>Ensamkommande barn är föremål för en ständig debatt men den svenska forskningen gällande dessa barns möjligheter och livsvillkor i Sverige är bristfällig. Åldersperspektivet är en viktig faktor i mottagandet och asylprövningen för ensamkommande barn. Studien ämnade därav undersöka huruvida Migrationsverkets handläggare upplevde att bedömningen av ensamkommande asylsökande barns ålder är ett problem samt om detta påverkar barnens mottagande och möjligheter till integration i Sverige. Undersökningen baserades på kvalitativa intervjuer med fem av Migrationsverkets handläggare för ensamkommande barn. Studiens teoretiska utgångspunkter var aktuella lagar och riktlinjer som reglerar mottagandet av ensamkommande barn med särskild fokus på barnkonventionen. Resultatet visade att respondenterna inte egentligen upplever själva åldersbedömningen av ensamkommande barn som ett problem, utan att det snarare är bristen på tydliga riktlinjer för åldersbedömningar som upplevs utgöra problemet. Studien visade också på att respondenterna inte har integrationsaspekten i åtanke i allmänhet och inte i åldersbedömningen i synnerhet. Det svenska asylsystemet är mer generöst i sin bedömning för barn än för vuxna och denna studie visade hur barnkonventionen, vilken syftar till att stärka barns skydd och rättigheter, samtidigt kan få icke avsedda effekter genom att människor känner sig manade att uppge en ålder yngre än 18 år för att få ta del av de rättigheter som barnkonventionen tillskriver varje barn.</p>

Ensamkommande barn är föremål för en ständig debatt men den svenska forskningen gällande dessa barns möjligheter och livsvillkor i Sverige är bristfällig. Åldersperspektivet är en viktig faktor i mottagandet och asylprövningen för ensamkommande barn. Studien ämnade därav undersöka huruvida Migrationsverkets handläggare upplevde att bedömningen av ensamkommande asylsökande barns ålder är ett problem samt om detta påverkar barnens mottagande och möjligheter till integration i Sverige. Undersökningen baserades på kvalitativa intervjuer med fem av Migrationsverkets handläggare för ensamkommande barn. Studiens teoretiska utgångspunkter var aktuella lagar och riktlinjer som reglerar mottagandet av ensamkommande barn med särskild fokus på barnkonventionen. Resultatet visade att respondenterna inte egentligen upplever själva åldersbedömningen av ensamkommande barn som ett problem, utan att det snarare är bristen på tydliga riktlinjer för åldersbedömningar som upplevs utgöra problemet. Studien visade också på att respondenterna inte har integrationsaspekten i åtanke i allmänhet och inte i åldersbedömningen i synnerhet. Det svenska asylsystemet är mer generöst i sin bedömning för barn än för vuxna och denna studie visade hur barnkonventionen, vilken syftar till att stärka barns skydd och rättigheter, samtidigt kan få icke avsedda effekter genom att människor känner sig manade att uppge en ålder yngre än 18 år för att få ta del av de rättigheter som barnkonventionen tillskriver varje barn.

Uppsatsen syftar till att undersöka Migrationsverkets handläggande vid åldersbedömning av asylsökande ensamkommande barn. Detta görs genom en social konstruktionistisk analys av handläggarnas berättelser om sitt arbete med åldersbedömning. Såväl teori som metod har sin grund i socialkonstruktionismen. Det empiriska materialet är insamlat genom kvalitativa interviuer med åtta handläggare vid Migrationsverket. Analysen visar hur handläggarna i sitt tal konstruerar åldersbedömningen som process, hur de konstruerar sin egen roll, hur de konstruerar samarbetet med externa aktörer samt hur de konstruerar den asylsökande. Studien visar att handläggarna till största del konstruerar själva processen på ett likartat sätt. Konstruktionen av den sökande skiljer sig däremot åt. Genom handläggarnasberättande skapas också en bild av att de är missnöjda med samarbetet med kommun och landsting.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur bra vi är på att bedöma ålder på omaskerade och maskerade ansikten. Syftet var även att undersöka om det fanns systematiska fel som är förknippade med åldersbedömning av maskerade ansikten. Totalt fick 60 försöksdeltagare, samtliga ungdomar, skatta åldern på 60 fotografier av 30 maskerade och 30 omaskerade män.  Fotografierna var indelade i två åldersgrupper, yngre och äldre, och samtliga stimulipersoner förekom i både den maskerade och den omaskerade varianten. Resultaten visade att försöksdeltagarna var bättre på att skatta åldern på omaskerade ansikten än på maskerade. Inga skillnader i systematiska fel fans mellan maskerade och omaskerade ansikten. Bilder av unga ansikten skattades med högre precision än bilder av äldre ansikten. / The purpose of this study was to investigate how well we are at age estimations of masked and unmasked faces. The purpose was also to investigate if there were any biases that effected age estimations of masked faces. A total of 60 participants, all juveniles, estimated the age of 60 photographs of 30 masked and 30 unmasked men. The photographs were divided into two age groups, younger and older, and all of the men, who served as stimuli, were represented in both conditions. The results showed that the participants were better at estimating the age of unmasked than masked faces. There were no differences in biases between masked and unmasked faces. Photographs of young faces were estimated with greater precision than older faces.

Invandring eller migration är ett hett politiskt ämne som ofta belyses i media, då det ofta målas upp som något negativt och fullt av problem. Studien syftar till att undersöka hur en del av asylprocessen kan se ut i Sverige. Till hjälp för detta har data insamlats med utgångspunkt från tre övergripande begrepp: åldersbedömning, sjukdomsdiagnostik och uppföljning. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Resultatet tyder på att asylprocessen är en ytterst komplicerad process. Det är dock ett faktum att det finns problemområden exempelvis tillförlitligheten till radiologiska åldersbedömningar, men även konkreta exempel på förslag till förändringar.

Denna studie undersöker hur svensk dagspress återger debatten om medicinsk ål-dersbedömning av ensamkommande barn. Studien sträcker sig från januari 2010 till mars 2017. Studiens syfte är att undersöka vilka argument som varit framträ-dande i debatten som förts och studera huruvida det skett en förändring i debat-ten över tid. För att uppnå detta har jag utfört en kvalitativ textanalys av artiklar som är publicerade av tre stora svenska dagstidningar. För att analysera huvudar-gumenten i debatten har jag därefter använt mig av mitt teoretiska ramverk som består av tidigare forskning relaterat till ämnet samt av teorin, agenda-setting the-ory. Agenda-setting theory påvisar att media har betydelse för vilka frågor som blir av politiskt intresse men även vad allmänheten kommer att betrakta som ett socialt problem. Dessutom visar teorin att detta i sin tur kan påverka hur allmän-heten förhåller sig till den retorik som är dominerande. Det teoretiska ramverket bidrar till studiens tillförlitlighet och tjänar som ett analytiskt verktyg i enlighet med studiens syfte. Resultatet av denna studie antyder att rapporteringen av me-dicinsk åldersbedömning av ensamkommande barn har förändrats under den granskande perioden, i slutet av studien dominerade kravet på att utföra medi-cinska åldersbedömningar av ensamkommande barn. Dessutom framställs ensam-kommande barn som strategiska migranter som ljuger om deras ålder och utgör ett hot mot viktiga svenska normer och värderingar. / This study examine how Swedish daily newspapers are reporting on the issue of medical age estimation of unaccompanied children. The time-period for this study is January 2010 to March 2017. The purpose of this study is to analyze which ar-guments that have been predominate in the debate and if the debate changed in its nature during the time-period for this study. To answer the research questions, I have performed a qualitative text analysis of articles published in three major newspapers in Sweden. I identified the main arguments in the articles, correlating to the issue of medical age estimation and later applied the theoretical framework to analyze the content and bearing of the different arguments. My theoretical framework consists of previous research relevant to this study and the agenda-setting theory. Agenda-setting theory states that the media has an impact on which issues that become of political interest but also on what the public will re-gard as a social problem. Furthermore, it shows how this could influence how the public view problems and act according to the dominant rhetoric. The framework ensure that the research is credible and guides the analysis in a systematic way ac-cording the purpose of the study. The result of this study implies that the reporting of medical age estimation of unaccompanied children has changed over the years following a rhetoric that call for a changed practice, in other words, the use of more medical age estimations. Furthermore, unaccompanied minors, are presented as calculating adults, whom are lying about their age, and oppose as a threat to important Swedish values.