<p>Ett experiment genomfördes i avsikt att undersöka huruvida reducerande av detaljerad information i ansiktsbilder ökar det systematiska felet och minskar precisionen i åldersbedömningen. 20 ansiktsbilder visades dels i sitt ursprungliga utförande men också med reducerad information genomen stokastisk ersättning av bildelement med svarta sådana omfattade 30 och 60 procent av bildelementen för 60 personer mellan 14-67 års ålder av vilka 24 var kvinnor. Exponeringstiden fick väljas fritt av försökspersonerna. Experimentet visar att reduktion i detaljerad information påverkar den systematiska avvikelsen och noggrannheten i åldersbestämningen. Detta överensstämmer generellt med tidigare undersökningar.</p>

Ett experiment genomfördes i avsikt att undersöka huruvida reducerande av detaljerad information i ansiktsbilder ökar det systematiska felet och minskar precisionen i åldersbedömningen. 20 ansiktsbilder visades dels i sitt ursprungliga utförande men också med reducerad information genomen stokastisk ersättning av bildelement med svarta sådana omfattade 30 och 60 procent av bildelementen för 60 personer mellan 14-67 års ålder av vilka 24 var kvinnor. Exponeringstiden fick väljas fritt av försökspersonerna. Experimentet visar att reduktion i detaljerad information påverkar den systematiska avvikelsen och noggrannheten i åldersbestämningen. Detta överensstämmer generellt med tidigare undersökningar.

Syftet med denna studie var att undersöka vilket av tre ansiktsområden och vilken av tre ålderskategorier som skattas med högst precision vid åldersbedömning av mäns ansikten. Studien syftade även till att jämföra precisionen för de olika ansiktsområdena med precisionen för hela ansikten. Totalt 154 försöksdeltagare skattade åldern på fotografier av mäns ansikten i ett experiment. Bilderna var indelade i tre olika ålderskategorier (15-24, 35-44, 55-64) och visades vart och ett såväl helt som i tre vertikalt indelade områden (ögon och ögonbryn, näsa samt mun och haka). Av de olika ansiktsområdena skattades ögonområdet med högst precision (m = 6.50 års avvikelse från biologisk ålder). Den yngsta åldersgruppen skattades med högst precision (m = 4.21) och den äldsta åldersgruppen skattades med lägst precision (m = 9.03). Avvikelsen från biologisk ålder i åldersbedömningen var sammantaget 1.19 gånger större för ögonområdet än för de hela ansiktena. Avvikelsen var 1.37 respektive 1.38 gånger större för näs- och munområdet än för de hela ansiktena. / The purpose of this study was to investigate which one of three facial regions and which one of three age categories that is estimated with highest accuracy in age estimation of male faces. The study also aimed at comparing the accuracy for the different facial regions with the accuracy for whole faces. A total of 154 participants took part in an experiment in which they estimated the age of pictures of male faces. The pictures were divided into three different age categories (15-24, 35-44, 55-64) and were each shown in their whole as well as in three vertically divided regions (eye and eyebrows, nose, and mouth and chin). Of the different facial regions, the accuracy in the age estimation was highest for the eye region (mean deviation from biological age = 6.50 years). The youngest age category was estimated most accurately (m = 4.21), and the oldest age category was estimated least accurately (m = 9.03). The deviation from biological age in the age estimations was in all 1.19 times larger for the eye region than for the whole faces. The deviation was 1.37 and 1.38 times larger for the nose- and mouth region respectively than for the whole faces.

Syftet med denna pilotstudie var att skapa hypoteser om och hur utmattningssyndrom påverkar förmågan att känna igen emotioner i ansiktsuttryck. En grupp patienter med utmattningssyndrom jämfördes med en matchad frisk kontrollgrupp (N=14). Grupperna undersöktes med ett datorbaserat test beståendes av färgbilder av autentiska ansiktsuttryck som gradvis i steg om 10% förändrades från ett neutralt ansiktsuttryck till någon av de fem grundemotionerna ilska, avsky, rädsla, glädje och ledsenhet. Mätningarna gjordes i termer av igenkänningsprecision och responshastighet. Resultatet visade att patientgruppen responderade signifikant långsammare än kontrollgruppen sett över samtliga emotioner i testet. Inga emotionsspecifika skillnader såväl som skillnader i igenkänningsprecision kunde påvisas mellan grupperna. Orsakerna till diskrepansen i responshastighet diskuterades utifrån fyra tänkbara förklaringsområden: ansiktsperceptuell funktion, visuell uppmärksamhet, självfokuserad uppmärksamhet samt noggrannhet/oro. Rekommendationer gjordes till framtida forskning om att utforska dessa områden närmare.

<p>This study examines the effects of a person's appearence on grading. 80 teachers in Swedish have assessed a text, illustrated with a picture of the supposed author. The pictures were varied by attractiveness, personality in looks, and gender. Furthermore, a text illustrated by a drawing and an unillustrated text were also used in the study. The texts were sent to the teachers by e-mail and assessed on a scale from 1-10 and the Swedish grading scale IG-MVG (Did not pass – Passed – Passed with credit - Passed with great credit). The photos used had been assessed by university students with regards to attractiveness, intelligence, sympatethicness and ambitiousness. The later three categories were put together in a category named Personality in Looks. No significant effects of looks on grading were found in this study. However, substantial differences indicated that attractiveness seems to have a slight negative effect on grading and that the category Personality in Looks seems to have a slightly positive effect. Gender differences were nearly significant, in favour of the male authors.</p>

This study examines the effects of a person's appearence on grading. 80 teachers in Swedish have assessed a text, illustrated with a picture of the supposed author. The pictures were varied by attractiveness, personality in looks, and gender. Furthermore, a text illustrated by a drawing and an unillustrated text were also used in the study. The texts were sent to the teachers by e-mail and assessed on a scale from 1-10 and the Swedish grading scale IG-MVG (Did not pass – Passed – Passed with credit - Passed with great credit). The photos used had been assessed by university students with regards to attractiveness, intelligence, sympatethicness and ambitiousness. The later three categories were put together in a category named Personality in Looks. No significant effects of looks on grading were found in this study. However, substantial differences indicated that attractiveness seems to have a slight negative effect on grading and that the category Personality in Looks seems to have a slightly positive effect. Gender differences were nearly significant, in favour of the male authors.