Syftet med denna pilotstudie var att skapa hypoteser om och hur utmattningssyndrom påverkar förmågan att känna igen emotioner i ansiktsuttryck. En grupp patienter med utmattningssyndrom jämfördes med en matchad frisk kontrollgrupp (N=14). Grupperna undersöktes med ett datorbaserat test beståendes av färgbilder av autentiska ansiktsuttryck som gradvis i steg om 10% förändrades från ett neutralt ansiktsuttryck till någon av de fem grundemotionerna ilska, avsky, rädsla, glädje och ledsenhet. Mätningarna gjordes i termer av igenkänningsprecision och responshastighet. Resultatet visade att patientgruppen responderade signifikant långsammare än kontrollgruppen sett över samtliga emotioner i testet. Inga emotionsspecifika skillnader såväl som skillnader i igenkänningsprecision kunde påvisas mellan grupperna. Orsakerna till diskrepansen i responshastighet diskuterades utifrån fyra tänkbara förklaringsområden: ansiktsperceptuell funktion, visuell uppmärksamhet, självfokuserad uppmärksamhet samt noggrannhet/oro. Rekommendationer gjordes till framtida forskning om att utforska dessa områden närmare.

Stress, burnout, and sleep problems are linked with negative health outcomes and are increasingly common globally and among the Swedish population. To strengthen mental health response at the primary health care level, the students of the Programme for Master of Science in Psychology give psycho-educative, CBT-based stress- and sleep treatments at health care centres in Umeå as part of their training. To understand what affects the treatment outcome, this study aimed to investigate whether burnout and sleep quality interact after a stress intervention. One hundred sixteen residents of Umeå, who went through treatment in the form of a stress school, participated in the study. The stress school treatment was delivered in four weekly sessions that lasted 90 minutes each including a break. The Shirom Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ), the Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ) and the Swedish version of the Perceived Stress Scale (PSS-10) were used before and after the intervention to assess its effects. The findings of the study showed no interaction effect between burnout and sleep quality at the beginning of the treatment and burnout as a treatment outcome. At the same time, it revealed main effects for both burnout and sleep quality, showing that high level of burnout and poor quality of sleep at the beginning predict higher levels of burnout after the treatment in the stress school. These findings suggest that addressing stress and sleep problems at the beginning may be important in improving burnout treatment outcomes in stress treatments. / Stress, utbrändhet och sömnproblem är relaterade till negativa hälsoutfall och har blivit allt vanligare globalt och bland den svenska befolkningen. För att stötta vården ger psykologstudenter på Umeå Universitet, som del av sin utbildning, psykoedukativ, KBT-baserade stress- och sömnbehandlingar på hälsocentraler i Umeå. Syftet med denna studie är att förstå vad som påverkar resultatet av behandlingen genom att undersöka om utbrändhet och sömnkvalitet påverkar varandra vid behandling av stress-relaterad ohälsa. Ett hundrasexton invånare i Umeå, som fullföljde behandling i form av en stress-skola, deltog i studien. Stressskolebehandlingen levererades i fyra veckovisa sessioner som varade 90-minuter var, inklusive en paus. Shirom Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ), Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ) och den svenska versionen av Perceived Stress Scale (PSS-10) användes före och efter interventionen. Studiens resultat visade ingen interaktion mellan utbrändhet och sömnkvalitet i relation till utbrändhet som behandlingsutfall. Samtidigt visade resultatet att det fanns en huvudeffekt för både utbrändhet och sömnkvalitet, då högre nivåer av utbrändhet och sämre sömn vid inledningen av behandlingen vid predicerade högre nivåer av utbrändhet efter behandlingen i stresskolan. Dessa resultat tyder på att det kan vara viktigt att ta itu med stress och sömnproblem i början för att förbättra resultaten av utbrändhetsbehandling i stressbehandlingar.

Bakgrund: Stressrelaterad ohälsa inklusive utmattningssyndrom (UMS) ökar kraftigt. UMS innebär ett mänskligt lidande för de drabbade och en belastning för vårt samhälle. Det finns ännu ingen evidens för hur personer med UMS ska behandlas. Syfte: Att undersöka hur vårdpersonal kan stödja personer med UMS. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet bestod av sju vårdgivare som alla arbetade med personer med UMS. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och med en induktiv ansats. Resultat: Det informanterna beskrev som stödjande för personer med UMS var att ge en vård utifrån personens behov, att arbeta för att stärka patientens egna förmågor, att ge möjlighet till en medveten närvaro, att skapa balans mellan aktivitet och vila samt att ge patienten och dennes närstående en ökad kunskap. Slutsats: Vårdpersonal kan stödja personer med UMS genom att ge en vård utifrån personens förutsättningar och sjukdomsfas. De stödjande insatserna ska vara personcentrerade och ha som syfte att ge kunskap och verktyg om hur personen kan hantera sin sjukdom. Samarbete mellan professioner är viktigt. Att inkludera psykiatrisjuksköterskan och/eller distriktssköterskan i vården för dessa personer skulle vara gynnsamt eftersom omvårdnad är en faktor som saknas i många fall. / Background: Stress-related ill-health including exhaustion syndrome is increasing sharply. Exhaustion syndrome means a human suffering for the affected and a burden for our society. There is no scientific evidence yet for how people with exhaustion syndrome should be treated. Aim: To investigate how healthcare professionals can support people with exhaustion syndrome. Method: Semi-structured interviews were conducted. The selection consisted of seven healthcare providers who all worked with people with exhaustion syndrome. The data was analyzed with a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: What the informants described as support for people with exhaustion syndrome was to provide a care based on the person's needs, to work to strengthen the patient's own abilities, to provide the opportunity for a conscious presence, to create a balance between activity and rest and to give the patient knowledge. Conclusion: Healthcare professionals can support people with exhaustion syndrome by providing a care based on the person's conditions and disease phase. The supportive efforts must be person-centered and have the purpose of providing knowledge and tools on how the person can handle their illness. Cooperation between professions is important. To include the psychiatric nurse and / or the district nurse in the care of these persons would be beneficial as in many cases nursing is a missing factor.

Stress has emerged as one of the most important factors to consider in psychiatric diagnoses and has become a common reason for long-term sick leave (LTSL). Roughly 50% of LTSL due to psychiatric diseases are thought to be associated with work-related stress. The demarcation towards major depression is disputed, and no international consensus exists for how to diagnose and rehabilitate these individuals. The Swedish National Board of Health has suggested the term “exhaustion syndrome” to integrate these individuals into stress-related disorders. Prominent features of this syndrome are fatigue, sleeping disorders, and cognitive dysfunction. The cognitive dysfunction may be due to an interaction between personality features, environmental factors, the biological effects of stress hormones, and dysfunction in key brain areas, notably the hippocampus and prefrontal cortex. A consistent feature of chronic stress is activation of the cortisol, or hypothalamic-pituitary-adrenal, axis, which may be linked to cognitive dysfunction. Increased glucocorticoid levels, mainly cortisol in humans, are known to impair memory performance. The aim of this thesis was to investigate whether patients with exhaustion syndrome exhibit specific alterations in an extensive set of biological, psychological and immunological variables. Patients in Study 1 had significant cognitive impairment for specific tasks assumed to tap frontal lobe functioning. In Study 2 anxiety prone, worrying, pessimistic individuals with low executive drive and a persistent personality type were more likely to develop exhaustion syndrome. Decreased reactivity was found on the pituitary level after corticotropin releasing hormone (CRH) in exhaustion syndrome patients. The cortisol/adrenocorticotropic hormone response to CRH was slightly higher in patients compared to controls, indicating increased sensitivity at the adrenal cortex level. No differences were found in hippocampal volume. In Study 3, functional imaging revealed a different pattern of brain activation in working memory tests in patients with exhaustion syndrome compared to healthy individuals and patients with depression. In summary, our data suggests an intimate link between personality and wellbeing, cognitive performance and neuroendocrine dysfunction, in exhaustion syndrome. We thus find similarities with major depression but also distinct differences between the exhaustion syndrome and major depression.

Arbetsrelaterad psykisk ohälsa orsakar årligen en ansenlig mängd sjukskrivningar. Behovet av allt tidigare åtgärder, som fokuserar på att anpassa arbetskrav med arbetsförmåga samt samhälleliga strukturer som stödjer dessa har framlyfts. En utmaning är den otillräckliga kunskapen om tidiga arbetsplatsnära åtgärder. Arbetsterapi blir oftast inte aktuellt förrän de negativa konsekvenserna av både tillståndet och sjukskrivningen är betydande. Syftet i denna studie var att utforska och beskriva hur personer som drabbats av arbetsrelaterad psykisk ohälsa, men som inte är sjukskrivna, upplever sin arbetsmiljö samt att undersöka hindrande och stödjande faktorer i arbetsmiljön. Metod: Studien genomfördes med en Mixed Methods design. Data samlades in med Work Environment Impact Scale (WEIS). Analys av kvalitativa data kombinerade deduktiv och induktiv ansats. Kvantitativa data analyserades med deskriptiv statistik. Resultatet framlyfte en flerdimensionell och individuellt varierad miljöpåverkan både i och utanför arbetet som bidrog till upplevelsen av nedsatt arbetsförmåga. Detta är implikationer för behovet av att i ett tidigt skede stödja arbetsförmåga ur ett perspektiv som beaktar den drabbade individens vardagliga helhetskontext. Anpassning av arbetssituationen baserad på en analys av faktorer kopplade till individen, arbetet och miljön, behövs i större utsträckning. Arbetsterapeuters metoder och kompetens kan bidra till ökad kunskap om tidiga åtgärder samt till at stödja individer att undvika sjukskrivning. Denna kompetens berikar och kompletterar de arbetssätt som redan är praxis inom företagshälsovård. Arbetsterapeuters expertis borde i tidigare skede och högre grad finnas tillgänglig som stöd vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa. / Work related mental disorders continue to cause significant amounts of work absenteeism. The need of matching working conditions to the individuals’ work ability has been emphasized. The lack of knowledge concerning early interventions is though challenging. Occupational therapy is often offered at too late a point when the negative consequences of the sick-leave or the condition already are significant. The aim of this study was two-fold. Firstly, to explore and describe how people affected by work related stress but not on sick leave, experience their working environment. Secondly, to investigate interfering and supporting aspects in the working environment. A Mixed methods design was chosen, and data collected using the Work Environment Impact Scale (WEIS). The qualitative content analysis employed both deductive and inductive approach. Descriptive statistics were used to analyse gradings. The results reflected a multidimensional environmental influence in and outside the work leading to an experience of decreased work ability. The results imply the necessity to early support of work ability embracing the general daily context of the individual affected. Matching the individual and the work to each other, based on an analysis of individual, environmental and work-related factors, should be more common. The methods and the competence occupational therapists possess can contribute to gaining knowledge concerning early interventions and also support individuals to avoid sick leave. This expertise enrichens customary occupational health services practice and should be more commonly provided.