Läkemedelsbehandlad hjärtsvikt är i Sverige ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd och prevalensen ökar med stigande ålder. På grund av en ökande medelålder i Sveriges befolkning blir diagnosen hjärtsvikt allt vanligare. Prognosen vid hjärtsvikt är dålig och dödligheten ökar till skillnad från andra kardiovaskulära sjukdomstillstånd där dödligheten minskar. Tillståndet hjärtsvikt har många symtom som påverkar hela livssituationen för patienten och dennes anhöriga. Många patienter upplever en försämring av livskvaliteten. Primärvården har en stor roll i vården av patienter med hjärtsvikt då dessa patienter kräver kontinuerlig uppföljning och behandling. Det är viktigt att identifiera de utmaningar som kommer med en hjärtsviktsdiagnos för att kunna stödja och utbilda dessa patienter. Hjärtsviktsbehandlingens syfte är att lindra symtomen, förhindra progress, förlänga överlevnaden och förbättra livskvaliteten. Syftet var att beskriva hur personer med hjärtsvikt upplever sin sjukdom samt åtgärder som kan främja livskvaliteten hos denna patientgrupp inom primärvården. Litteraturstudie valdes som metod. Sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och PsychINFO. Även manuella sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes. Litteraturstudien inkluderar vetenskapliga artiklar med både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Resultatet sammanställdes under teman; patientperspektiv, undervisning och personcentrerad vård. Patienterna beskrev att de upplevde social isolering och identitetsförlust. Faktorer som påverkade livskvaliteten positivt var att ha en nära anhörig, att bevara sin humor, att vara troende och att kunna ha en positiv inställning till livet trots sjukdomen. Resultatet visade vidare att det var viktigt att kunna genomföra fysiska och sociala aktiviteter med sina familjer Patienterna önskade mer kontinuitet i vården, de upplevde det svårt att träffa olika vårdgivare vid olika tillfällen. Tiden blev viktigare för dem på grund av att den nu var begränsad av sjukdomen. Det visade sig att patienter som fick stöd och undervisning av en sjuksköterska hade bättre livskvalitet och färre depressiva symtom än de patienter som inte fått det. Personcentrerad vård resulterade i förbättrad livskvalitet för patienterna. Specialiserad, teambaserad vård gav bättre hälsorelaterad livskvalitet. Utformningen av vården byggde på att patienterna fick personcentrerad vård, de fick hjälp med fysiska, psykologiska och existentiella problem. Slutsatsen är att patienter med hjärtsvikt upplever många svårigheter och hinder. Stöd och undervisning är åtgärder som kan förbättra livskvaliteten. Att öka kontinuitet i vården samt att arbeta personcentrerat är andra viktiga åtgärder som hälso-och sjukvården bör ta hänsyn till för att förbättra livskvaliteten hos denna patientgrupp.

<p>En arena som arbetar med förebyggande insatser av övervikt, fetma och</p><p>dess följdsjukdomar är primärvården, även om övervikts- och</p><p>fetmabehandling inte idag är en naturlig del av primärvårdens arbete.</p><p>Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om hur arbetet</p><p>med att förebygga och behandla övervikt och fetma fungerar inom</p><p>primärvården. Metoden som studien utformades efter var en</p><p>litteraturstudie, där tillvägagångssättet var att analysera ett antal</p><p>vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var Cinahl och</p><p>PubMed. Genom sökord som hade anknytning till syftet i studien gjordes</p><p>en datainsamling. De artiklar som svarade bäst på syftet valdes sedan ut.</p><p>18 stycken artiklar valdes ut som sedan granskades och analyserades för</p><p>att sedan kategorisera resultatet. Resultatet av studien visade att läkare,</p><p>sköterskor och patienter ansåg att det var personalens jobb att informera,</p><p>motivera samt stödja patienter med övervikt och fetma. Däremot var det</p><p>ont om tid och stressigt att utföra detta arbete. Sannolikheten för att få</p><p>rådgivning vid ordinarie läkarbesök är relaterat till BMI, de som hade ett</p><p>högt BMI-värde fick mer rådgivning än de patienterna med ett lägre</p><p>BMI-värde. Att primärvården arbetar med att främja och förebygga</p><p>övervikt och fetma är viktigt då det är ett folkhälsoproblem som ökar</p><p>konstant, både för den enskilde individen, för samhället och för hälso- och</p><p>sjukvården.</p>

En arena som arbetar med förebyggande insatser av övervikt, fetma och dess följdsjukdomar är primärvården, även om övervikts- och fetmabehandling inte idag är en naturlig del av primärvårdens arbete. Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om hur arbetet med att förebygga och behandla övervikt och fetma fungerar inom primärvården. Metoden som studien utformades efter var en litteraturstudie, där tillvägagångssättet var att analysera ett antal vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var Cinahl och PubMed. Genom sökord som hade anknytning till syftet i studien gjordes en datainsamling. De artiklar som svarade bäst på syftet valdes sedan ut. 18 stycken artiklar valdes ut som sedan granskades och analyserades för att sedan kategorisera resultatet. Resultatet av studien visade att läkare, sköterskor och patienter ansåg att det var personalens jobb att informera, motivera samt stödja patienter med övervikt och fetma. Däremot var det ont om tid och stressigt att utföra detta arbete. Sannolikheten för att få rådgivning vid ordinarie läkarbesök är relaterat till BMI, de som hade ett högt BMI-värde fick mer rådgivning än de patienterna med ett lägre BMI-värde. Att primärvården arbetar med att främja och förebygga övervikt och fetma är viktigt då det är ett folkhälsoproblem som ökar konstant, både för den enskilde individen, för samhället och för hälso- och sjukvården.

Flertalet studier visar att distriktssköterskor, med sin specialistsjuksköterskeutbildning, anser sig väl lämpade att arbeta hälsopreventivt. Trots detta prioriteras inte folkhälsoarbete inom primärvården utan vikten läggs på mer sjukdomsorienterade arbetsuppgifter. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors uppfattning om sin yrkesroll och om den skulle kunna utvecklas samt i så fall hur. Studien genomfördes med en deskriptiv och explorativ design, med semistrukturerade intervjuer.   I resultatet framkom tre kategorier. Den första kategorin En stolt men frustrerad distriktssköterska visar att distriktssköterskorna anser att de har ett brett och självständigt yrke men att de borde arbeta mer hälsopreventivt. Den andra kategorin Dagens organisation försvårar distriktssköterskans arbete beskriver att distriktssköterskorna anser att dagens ersättningssystem samt senare års omorganisationer har försvårat deras arbete. Distriktssköterskorna anser att de som styr måste börja använda deras kompetens på rätt sätt. Den tredje kategorin Folkhälsoarbete anses viktigt i en oviss framtid visar att distriktssköterskorna hoppas få arbeta mer hälsopreventivt i framtiden. De menar att de kan komma behöva specialisera sig mer inom sitt yrke, men att den allmänna distriktssköterskan fortfarande kommer behövas.   Andra yrkeskategorier samt politiker måste informeras om distriktssköterskornas breda kompetens, befolkningskännedom och förmåga att arbeta hälsofrämjande, och det är distriktssköterskornas ansvar att informera om detta. / A majority of studies shows that district nurses, with their specialist education, are especially well prepared to work with health prevention. Despite this preventive health work is not a priority in primary health care where the main concern is basal healthcare work. The purpose of the study was to explore the district nurses’ view about their professional role and if it’s possible to develop and if it is in what way. The study was carried out with a descriptive and explorative design, with semi structured interviews.   The result showed three categories. The first category A proud but frustrated district nurse shows that the district nurses regard they have a broad and independently work, and that their main work tasks should be health prevention. The second category The organization of today hampers the district nurse’s work describes that the district nurses mean that the replacement system of today as well as the reorganizations of the past years has hampered their work. The district nurses consider that the authorities must start to use their competence in the right way. The third The public health work is deemed to be important in an uncertain future shows that the district nurses hope to work more with health prevention in the future. They mean that they may need to specialize within their own profession, but that the general district nurse will still be needed.   Other occupational categories as well as politicians must be informed about the district nurses’ broad competence, population awareness and ability to work health preventive and it’s up to the district nurses to inform about this.

No description available.

Det naturliga för familjer och par som har problem är att söka sig till andra instanser än inom primärvården, därav intresset att genomföra en studie inom primärvården där syftet varit att undersöka svårigheter, möjligheter, samt öka förståelsen för att arbeta med familjeterapi. Den aktuella studien är en intervju studie där nio stycken personal med olika yrkesprofession ombads svara på semistrukturerade frågor, där deras reflektioner samt bedömningar när de remitterade till familjeterapi fick lägga grunden för studiens innehåll. Resultatet tyder på att det går att arbeta med familjesystemet inom primärvården. Slutsatsen är att det går att vidga perspektivet kring olika behandlingsmetoder, samt se möjligheterna att implementera familjeterapi som metod eller att utöka med att tänka kring familjesystemet när patienter med psykisk ohälsa söker till primärvården. / It is natural for families and couples who have problems to apply to instances other than in primary care, hence the interest to conduct a study in primary care where the purpose was to examine the problems, opportunities, and increase understanding of working with family therapy. The actual study is based on an interview study in which nine individuals with different professions were asked semi-structured questions, where their reflections and assessments, when remitted to family therapy were laying foundation for the study content. The results indicate that it is possible to work with the family system in a health center. The conclusion: it is possible to broaden the perspective on various therapies, as well as the opportunities to implement family therapy as a method or expand thinking about the family system when patients with mental illness find their way to a medical center.

Studien syfte var att undersöka hur samtalsterapeuter i primärvården beskriver att de förhåller sig i samtal om sex och sexualitet i terapier med sina patienter. För att söka besvara detta syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra samtalsterapeuter i primärvården. Frågeställningarna lyder; Vad har samtalsterapeuterna i studien för inställning till samtal om sex och sexualitet i terapier med sina patienter? När talar samtalsterapeuterna i studien med sina patienter om sex och sexualitetet? Vad, inom området sex och sexualitet, talar samtalsterapeuterna i studien med sina patienter om? Hur talar samtalsterapeuterna i studien med sina patienter om sex och sexualitet? Resultaten av intervjuerna visar att terapeuterna ofta talade om sex och sexualitet med sina patienter. De beskrev i studien området som viktigt och att ämnet kunde initieras både av terapeuterna eller patienterna. Sex och sexualitet togs bland annat upp i terapier som handlar om relationsproblem, depressioner, medicinering samt sexuell identitet.

No description available.

Bakgrund: Övervikt är ett växande problem nationellt likaså internationellt. Trots detta genomför inte distriktssköterskan i Sverige samtal med personer med övervikt i tillräcklig omfattning. Distriktssköterskor undviker ibland samtal om övervikt då de inte vill kränka personen. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av samtal med personer med övervikt på vårdcentral. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio distriktssköterskor. Kvalitativ manifest innehållsanalys tillämpades vid analysen. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier som beskriver informanternas erfarenheter: Förhålla sig rätt, Individen i centrum, Betydelsen av personens motivation och Att hjälpa och bekräfta. Distriktssköterskorna intog olika roller då samtalen genomfördes där rollen som förebild var betydande. Det var viktigt att samtala kring en persons övervikt men varsamhet krävdes då övervikten skulle nämnas. Samtalen var även viktiga att anpassa utefter personen med övervikt, vilket uppnåddes lättats då distriktssköterskorna använde sig av samtalsmetoden motiverande samtal. Vare sig personen med övervikt var motiverad eller omotiverad hade det stor betydelse för samspelet i samtalet med distriktssköterskan. Genom samtal kunde distriktssköterskorna förebygga sjukdomar, främja hälsan samt följa upp personerna för bästa omvårdnad. Slutsats: Oberoende av om distriktssköterskorna själva var smala, normalviktiga eller överviktiga anses rollen som förebild vara av betydelse vid samtalen. Då övervikt är ett växande problem är det ett viktigt område att föra samtal om där distriktsköterskorna bör föra samtalet individuellt anpassat för personen med övervikt.

I primärvårdens uppdrag ingår att arbeta hälsofrämjande och med sjukdomsförebyggande metoder. Distriktssköterskan har den utbildning och kompetens som erfordras för att arbeta med och utveckla det hälsofrämjande arbetet. Reformer och omorganisationer har förändrat distriktssköterskans yrkesroll. De medicinska uppgifterna dominerar och det hälsofrämjande arbetet prioriteras inte. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande i primärvården. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys. Åtta distriktssköterskor intervjuades. Analysen resulterade i tre kategorier med vardera tre, två och tre underkategorier. De tre huvudkategorierna var: Hälsofrämjande arbete ger motivation. Distriktssköterskorna ansåg att det hälsofrämjande arbetet var viktigt, de kände stort engagemang och såg möjligheter och hade visioner om att utveckla sitt hälsofrämjande arbete. Tillvarata distriktssköterskans arbetssätt. Distriktssköterskorna hade kunskap, metoder och redskap för det hälsofrämjande arbetet.  Hinder i distriktssköterskans hälsofrämjande arbete. Otydliga direktiv från ledningen, brist på samarbete och kollegialt stöd, tidsbrist, avsaknad av teamarbete och nätverk samt att det ekonomiska ersättningssystemet styr distriktssköterskans arbete utgör hinder. En viktig konsekvens blir att distriktssköterskan upplever en osäkerhet kring hur det hälsofrämjande arbetet skall utföras, när det skall göras och hur mycket tid det får ta i anspråk. Det blir en ensam kamp om att försöka hitta balans.