Spelling suggestions: "subject:"maskerad"" "subject:"maskerade""
1 |
Åldersbedömning av maskerade ansikten -Precision och systematiska fel / Age Estimation of masked faces – Accuracy and biasLennartsson, Moa January 2012 (has links)
Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur bra vi är på att bedöma ålder på omaskerade och maskerade ansikten. Syftet var även att undersöka om det fanns systematiska fel som är förknippade med åldersbedömning av maskerade ansikten. Totalt fick 60 försöksdeltagare, samtliga ungdomar, skatta åldern på 60 fotografier av 30 maskerade och 30 omaskerade män. Fotografierna var indelade i två åldersgrupper, yngre och äldre, och samtliga stimulipersoner förekom i både den maskerade och den omaskerade varianten. Resultaten visade att försöksdeltagarna var bättre på att skatta åldern på omaskerade ansikten än på maskerade. Inga skillnader i systematiska fel fans mellan maskerade och omaskerade ansikten. Bilder av unga ansikten skattades med högre precision än bilder av äldre ansikten. / The purpose of this study was to investigate how well we are at age estimations of masked and unmasked faces. The purpose was also to investigate if there were any biases that effected age estimations of masked faces. A total of 60 participants, all juveniles, estimated the age of 60 photographs of 30 masked and 30 unmasked men. The photographs were divided into two age groups, younger and older, and all of the men, who served as stimuli, were represented in both conditions. The results showed that the participants were better at estimating the age of unmasked than masked faces. There were no differences in biases between masked and unmasked faces. Photographs of young faces were estimated with greater precision than older faces.
|
2 |
Den feminina maskeraden : Attributen som skapar ytspänningar / the Feminine MasqueradeGrimborg, Lotta January 2015 (has links)
We live in a world constructed by predeterminations, divided by gender. It’s a masquerade that we’re all taking part in, men by their gaze and women by embodying it. I’ve investigated spaces where feminine attributes are interconnected to a female body, and aspects that shape the misleading mask. In my research I discovered that there are three areas where a woman and female attributes are merged: In media where the stereotype image of a woman is confirmed in glossy magazines and in reality shows. In the bathroom, a room that represents the starting point of the masquerade. And last in typical feminine rooms, beauty salons, where make-up and nail polish is applied to female bodies. By researching spaces I discovered that bodies are shaped by the exclusion of the other sex and by gender specific norms. Out from my own bodily perception I have investigated the feminine surface in the borderland between corpus and jewellery. In my process I shifted the perspective by creating wearable pieces that illustrate the undressing of femininity and by dressing traditionally masculine corpus in feminine materials. All together the objects make up a burlesque staging of a feminine scenography. It’s first when an object loses its initial function that we can create new reference points. It’s when lipstick is casted in the shape of soap and when a high heel is separated from the shoe that they become disconnected from the female body. / <p>The full thesis contains copyrighted material which has been removed in the published version.</p>
|
3 |
Stäppvargens mask : En queerteoretisk undersökning av Hermann Hesses Der SteppenwolfIms Johansson, Jesper January 2007 (has links)
<p>I uppsatsen analyseras de två karaktärerna Harry Haller och Hermine, från Hermann Hesses Der Steppenwolf, med hjälp av Judith Butlers queerteori. Karaktärernas förhållande till varandra, köns- och genusroller samt heteronormativiteten undersöks och sätts i samband med bokens maskerad- och teatermotiv. Förutom att maskerad- och teatermotivet undersöks i relation till karaktärerna, analyseras det också i sig självt med utgångspunkt i Judith Butlers teorier om det konstruerade könet och dragshowens subversiva funktion.</p>
|
4 |
Stäppvargens mask : En queerteoretisk undersökning av Hermann Hesses Der SteppenwolfIms Johansson, Jesper January 2007 (has links)
I uppsatsen analyseras de två karaktärerna Harry Haller och Hermine, från Hermann Hesses Der Steppenwolf, med hjälp av Judith Butlers queerteori. Karaktärernas förhållande till varandra, köns- och genusroller samt heteronormativiteten undersöks och sätts i samband med bokens maskerad- och teatermotiv. Förutom att maskerad- och teatermotivet undersöks i relation till karaktärerna, analyseras det också i sig självt med utgångspunkt i Judith Butlers teorier om det konstruerade könet och dragshowens subversiva funktion.
|
5 |
Disneys feministiska ikon – eller? : En feministisk analys av filmen Mulan / Disneys feminist icon - or? : A feminist analysis of the movie MulanPalmcrantz, Nicolina, Gröning, Marlene January 2018 (has links)
I denna uppsats analyseras Disneyfilmen Mulan från 1998 ur ett feministiskt perspektiv. I en tid då feminismen återigen står högt upp på dagordningen och eftersom det fortfarande debatteras kring Mulan och feminism ville vi författare undersöka på djupet om Mulan kan kallas för feministisk. Med utgångspunkt i Judith Butlers feministiska teorier om hur genus konstrueras och är en maskerad kompletterat med Laura Mulveys teorier kring den manliga blicken i film samt Margareta Rönnbergs förklaring av den kvinnligt kodade hedoniska makten kontra den manligt kodade agoniska så har vi författare gjort en narrativ analys av filmen Mulan samt en karaktärsanalys av karaktären Mulan och hittat tydliga exempel på hur filmen bryter med rådande genusnormer, bekräftar maskeradbegreppet och bryter mot den manliga blicken. Filmen är dock problematisk då den innehåller scener som också bekräftar rådande makt- och genusstrukturer och där scener mellan kvinnor ges väldigt lite speltid, något vi utforskat genom Bechdel-Wallace-testet. Ser man dock till filmen i sin helhet, går in på djupet i dess narrativ och undersöker karaktären Mulan så är det denna uppsats mening att Mulan är en feministisk film. / In this essay the Disney-movie Mulan from 1998 has been analyzed through a feminist approach. In a time when feminism once again is a burning issue and since there is still a debate regarding Mulan and feminism this essay wanted to investigate if Mulan could actually be called a feminist movie. Based on Judith Butler’s feministic ideas regarding how gender is a construction and a masquerade combined with Laura Mulvey’s theory about the male gaze in movies and Margareta Rönnbergs explanation of the female coded hedonic power versus the male coded agonic we writers have made an narrative analysis of the movie Mulan and also an analysis of the character Mulan and found clear examples of how the movie breaks with current norms of gender, confirms the theory of masquerade and doesn’t conform to the male gaze. However, the movie is problematic since it contains scenes that also confirm current power and gender structures and scenes with just women are given very short screentime, something we have explored through the Bechdel-Wallace-test. If you look at the movie as a whole, goes in depth into the movies narrative and look at the character Mulan it is this essays conclusion that Mulan is a feministic movie. / <p>Cecilia Mörner var examinator för den här uppsatsen medan Per Vesterlund var examinator för kursen och den som attesterade kursens betyg (och därför står som examinator på titelsidan men inte i metadata).</p><p></p>
|
6 |
I ljugen, I ljugen, jag är ej en kvinna! : En queerteoretisk analys av huvudkaraktären Tinto och maskeradmotivet i C.J.L. Almqvists Drottningens juvelsmycke.Ims Johansson, Jesper January 2007 (has links)
The purpose of this paper is to do an analysis of the characters and the theater/masquerade motif in C.J.L. Almqvist’s Drottningens juvelsmycke (The Queen’s Diadem), based on queer theory, by using Judith Butlers’s Gender Trouble. As an alternative to the Swedish, gender determined, feminine pronoun ”hon”, which has been used by earlier critics concerning the main character of the book, ”hen” is proposed. By using the pronoun ”hen” the mistake made by the earlier critics who, without reflection, state that the character is a woman, will hopefully be avoided. In this analysis, the fact that the main character Tinto – generally known as Tintomara – is an androgyne, is demonstrated. The analysis of Drottningens juvelsmycke also shows that the other characters of the book try to – by heteronormative patterns – define Tinto’s gender identity according to their own requests and purposes. The recurrent theater/masquerade motif, which is closely connected with the main character of the novel, reflects the drift of the gender identities between fiction and reality, between acting and real life. By not staying or getting caught in any specific heteronormative gender identity, Tinto reveals the binary gender categories ”man” and ”woman” as non-natural constructions, just as true or false as any other gender.
|
7 |
I ljugen, I ljugen, jag är ej en kvinna! : En queerteoretisk analys av huvudkaraktären Tinto och maskeradmotivet i C.J.L. Almqvists Drottningens juvelsmycke.Ims Johansson, Jesper January 2007 (has links)
<p>The purpose of this paper is to do an analysis of the characters and the theater/masquerade motif in C.J.L. Almqvist’s Drottningens juvelsmycke (The Queen’s Diadem), based on queer theory, by using Judith Butlers’s Gender Trouble. As an alternative to the Swedish, gender determined, feminine pronoun ”hon”, which has been used by earlier critics concerning the main character of the book, ”hen” is proposed. By using the pronoun ”hen” the mistake made by the earlier critics who, without reflection, state that the character is a woman, will hopefully be avoided. In this analysis, the fact that the main character Tinto – generally known as Tintomara – is an androgyne, is demonstrated. The analysis of Drottningens juvelsmycke also shows that the other characters of the book try to – by heteronormative patterns – define Tinto’s gender identity according to their own requests and purposes. The recurrent theater/masquerade motif, which is closely connected with the main character of the novel, reflects the drift of the gender identities between fiction and reality, between acting and real life. By not staying or getting caught in any specific heteronormative gender identity, Tinto reveals the binary gender categories ”man” and ”woman” as non-natural constructions, just as true or false as any other gender.</p>
|
8 |
Fängslad skönhet : En ikonografisk/ikonologisk analys av Julia Margaret Camerons fotografi The Rosebud Garden of Girls / Imprisoned Beauty : An iconographic/iconologic analysis of Julia Margaret Cameron’s photograph The Rosebud Garden of GirlsLilja, Linnéa January 2024 (has links)
This study aims to analyze the motif of Julia Margaret Cameron’s photograph The Rosebud Garden of Girls from 1868 regarding its literary sources, codes and how the women are depicted. The purpose is to find out whether the photograph romanticize or challenge the Victorian conventions. The applied method is Erwin Panofskys iconographical and iconological analysis methods. The theoretical framework consists of art historian Griselda Pollocks report regarding private and public spheres and how women and men are divided between these. Art historian Leena-Maija Rossi’s reasoning concerning female masquerade has also contributed a theoretical basis. The result shows a paradoxical picture of the Victorian view on women and how this is reflected in The Rosebud Garden of Girls.
|
9 |
Tintamaresken- en folklig verfremdung!Björnsson, Hillevi January 2014 (has links)
I en iterativ process i ett utforskande arbete undersöker jag om tintamaresken kan användas i fler sammanhang än inom den folkliga komiken. Genom litteraturstudium hittar jag en väg från den svenska bondkomiken till fjärmningseffekter i internationella teatertraditioner. Med hjälp av laborationer och kontrollexperiment prövar jag förhållningssättet och gestaltningar tillsammans med tintamaresken. Arbetet leder fram till begrepp och metoder man kan använda för att arbeta med tintamaresken i framförallt episk men också dramatisk teater.
|
10 |
Crafty Conversations : Om konsthantverk, konversationer och det som händer där emellanSandling, Erik January 2020 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0327 seconds