Zugl.: Köln, Univ., Diss., 2006

Universiẗat, Diss., 1999--Bonn.

Syftet med föreliggande studie är att är att analysera bokutbudet på förskolor utifrån ett maktperspektiv, för att synliggöra vem som ges makt i de bilderböcker barn ofta respektive sällan väljer att läsa på förskolorna. Studien har karnevalsteori samt multimodal diskursanalys som utgångspunkt. Diskursanalysen utgör tillsammans med analysverktygen interpersonell funktion, ideationell funktion, textuell funktion samt subjektspositioner, grunden för studiens analys. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur framställs barnet i bilderböckerna? och Hur ser maktrelationerna mellan barn-vuxna ut i bilderböckerna? I studien har bilderböcker analyserats, vilka förskollärare tillsammans med barn valt ut i två kategorier, ofta samt sällan valda bilderböcker. Resultatet av analysen har mynnat ut i sex diskurser: det ensamma och maktlösa barnet, det olydiga och trotsiga barnet, det kompetenta barnet, styrande och beskyddande vuxna, förlöjligande av vuxenvärlden samt borta bra men hemma bäst? Resultatet visar att textens tre huvudfunktioner hade en stor betydelse för barnets maktutövande i bilderböckerna och på så vis avhängigt vilken bok barnen valde att läsa. Slutsatsen som dras är att barn oftast väljer att läsa böcker där de ges makt.

Studien är gjord för att skapa en förståelse av barns och pedagogers uppfattningar om vad som är lek. I genomförandet av studien har vi tagit foto på barnen i olika aktiviteter som vi sedan använde oss utav i intervjuer med barn och pedagoger. Det empiriska materialet har analyserats utifrån olika teoretiska utgångspunkter samt begreppen så som sociokulturellt perspektiv, karnevalisk lek, barnperspektiv, barns perspektiv, being och becoming.I resultatet framhålls olika typer av lekaktiviteter samt tankarna kring dem från pedagoger och barn. I resultatet lyfter vi fram de delade meningarna barn och pedagoger har kring lek samt vart de lägger fokus på inom leken. Vårt resultat pekar på att barn anser att lek är roligt och spänningsfyllt och lägger fokus på glädjen den bringar medan pedagoger anser lek vara något som är självbestämt och spontant. Pedagogers tankar kring lek handlar om att poängtera lärandet i leken.Nyckelord: barnperspektiv, barns perspektiv, becoming, being, karnevalisk lek, sociokulturellt perspektiv. / The study is designed to create an understanding of children's and teachers' perceptions of what play is. The implementation of the study, we have taken photos of the children in different activities that we then used in interviews with children and teachers. The empirical data have been analyzed from various theoretical assumptions and concepts such as socio-cultural perspective, carnivalesque play, children's perspective, the child's perspective, wellbeing and Becoming.This result highlights the different types of play activities and thoughts surrounding them from educators and children. In the result, we highlight the shared sentences children and educators around the game as well as where they put the focus on the game. Our results indicate that children believe that play is fun and suspenseful and focus on the joy it brings, while educators consider play to be something that is self-determined and spontaneously. Teachers thoughts about the game is about to emphasize learning in the game.Keywords: child's perspective, the perspective of children, Becoming, being, carnivalesque play, socio-cultural perspective.

This work focuses on the evolution of Dada and its manifestation in Czech literature, especially in the twenties of the twentieth century, but, of course, it focuses on later manifestations too. It focuses on the main features of dadaism, like abhor technics, mysticism and rituality, destruction, universality, dada language or humour. Application of dada to czech discourse would be unable, without defining these features. This work focuses on real or potential dadaistic manifestations and theoretical reception in the czech discourse, which is represented by Karel Teige on the side of oppositors and the Devetsil group of Brno on the side of propagators. The last chapter is about the relations between dadaism and carnival culture, that wat theoretically formulated by Bachtin. I focuses especially on identical properties. Key words: Dadaism, carnival culture, humour, destruction, manifesto.

ABSTRACT     I den här uppsatsen ville jag visa hur kryssningspassagerarnas beteende kan beskrivas med hjälp av karnevaleska teorier i reality-programmet ”Färjans” sista säsong. Syftet var att visa hur det finns andra sätt att analysera serien på än enbart med hjälp av medieteoretiker som är kritiska till genre reality-tv som sådan. Jag har velat visa passagerarnas handlingsutrymme i programmet och beskriva hur deras handlingar ombord på båten kan ses som karnevaleska. Jag utgick från antropologiska teorier om karnevalen och det karnevaleska med hjälp av främst Victor Turner och Roberto DaMatta. Genom att beskriva kryssningen som en liminal fas och kryssningspassagerarna som ett communitas kunde jag visa hur människor beter sig i detta begränsade fysiska utrymme som båten utgör.  Resultatet visar att människor är ombord på båten av samma anledning om än uttrycksformerna kan skifta. I ”Färjan” ser tittarna människor ge sina känslor fritt spelrum. Jag beskriver därför båten som en slags social ventil för handlingar och känslor som inte kan uttryckas på land i vardagens sociala miljö.   Nyckelbegrepp: karneval, det karnevaleska, framställning, autonomi, sociala roller, kollektiv gemenskap

Zugl.: Göttingen, Univ., Diss., 2009

<p>Barnfilmen har länge haft en undanskymd plats inom filmteori. Man har tidigare intresserad sig för den i termer av ideologisk påverkan eller pedagogisk nytta alternativt onytta, men intresse för frågor som rör mer specifika textmekanismer har hittills dröjt. En sådan fråga är, exempelvis, hur barnfilmen konstruerar eller implicerar sin egen åskådare. Med tanke på att motsvarande problema¬tik har dragit till sig många barnlitteraturforskares intresse, är det märkligt att en liknande omsorg inte har uppstått inom barnfilmstudier.</p><p>Mot denna bakgrund, är denna studies syfte att utforska några samtida animerade barnfilmtexter för att förstå hur de relaterar sig till en tilltänkt publik. Filmerna i fokus är Shrek (Andrew Adamson, Vicky Jenson, 2001), The Incredibles (Brad Bird, 2004), Shark Tale (Bibo Ber¬geon, Vicky Jenson, Rob Letterman, 2004) och Madagascar (Eric Darnell, Tom McGrath, 2005). Med hjälp av bacthinska begrepp så¬som dialogism, parodi, heteroglossia och karneval undersöks berättelsens struktur och ton; möjliga åskådarpositioner; textmekanismer som möjliggör samlevnaden av olika tolkningsalternativ i en och samma mainstreamfilm.</p><p>I uppsatsen argumenteras för att filmerna bättre kan förstås som ambivalenta texter, som både upprepar och ifrågasätter typiska barnkulturella berättarstrukturer och motiv. De erbjuder möjlig¬heten till en lineär, traditionell tolkning av filmernas barnkulturella teman och en parodisk omvandling av dessa. Samtidigt anspelar de också till texter och praktiker som ligger utanför barnkulturens gränser, vilka också behandlas parodiskt. Detta öppnar ut¬rymme för flera möjliga läs¬arter och tilltalar en tilltänkt heterogen publik, framför allt i fråga om ålder. De olika åskådarpositionerna kan leva tillsammans i en och samma text förhållandevis friktionsfritt, tack vare att filmerna erbjuder en upprorisk och gränsöverskridande upplevelse, som här betecknas som karnevalisk.</p>

Předmětem diplomové práce je nastínit základy simulací, modelů hromadné obsluhy a fungování zákaznických center. V praktické části je použit k úpravě získaných dat software Crystal Ball, pro samotnou simulaci a analýzu Kontakt centra Karneval pak simulační program Simul8.

<p>The aim of this thesis is to expand the understanding of 16th century Flemish art by approaching paintings by artists Pieter Aertsen (1508-1575), Joachim Beuckelaer (1533-1574) and Pieter Bruegel (c. 1525-1569) from a different perspective. This is done by extending the discourse of art history, into a discourse of literary history and primarily 16th century novels by authors such as François Rabelais and Miguel de Cervantes. The paintings are studied in relation to these 16th century novels, by comparison and as a testament of this specific time period. A widening contextualization is also constructed in which a connection to the expression of the carnivals ambivalent form, as well as the notion of lower classes is explored.       These alternative readings utilize a theoretical basis in Michail Bachtin, Svetlana Alpers and Walter Gibson, among others. The thesis also sets out from a hermeneutic point of view as well as a critical analysis of the discourse of art history. The general understanding of these paintings, formed through the discourse of art history, is questioned and revaluated in the meeting and clash between art and literature. The thesis concludes that the ways these paintings have been viewed and understood, in studies of art history, have been too narrow to produce a full understanding of these diverse expressions of an equally diverse period in time. A foundation for a new conception of the renaissance is thereby formed; a conception that promotes further studies.The aim of this thesis is to expand the understanding of 16th century Flemish art by approaching paintings by artists Pieter Aertsen (1508-1575), Joachim Beuckelaer (1533-1574) and Pieter Bruegel (c. 1525-1569) from a different perspective. This is done by extending the discourse of art history, into a discourse of literary history and primarily 16th century novels by authors such as François Rabelais and Miguel de Cervantes. The paintings are studied in relation to these 16th century novels, by comparison and as a testament of this specific time period. A widening contextualization is also constructed in which a connection to the expression of the carnivals ambivalent form, as well as the notion of lower classes is explored.       These alternative readings utilize a theoretical basis in Michail Bachtin, Svetlana Alpers and Walter Gibson, among others. The thesis also sets out from a hermeneutic point of view as well as a critical analysis of the discourse of art history. The general understanding of these paintings, formed through the discourse of art history, is questioned and revaluated in the meeting and clash between art and literature. The thesis concludes that the ways these paintings have been viewed and understood, in studies of art history, have been too narrow to produce a full understanding of these diverse expressions of an equally diverse period in time. A foundation for a new conception of the renaissance is thereby formed; a conception that promotes further studies.</p>