Studien syftar att undersöka hur åtta förskollärare uppmärksammar relationer, konflikter, sociala roller samt makt i arbetslaget. Vidare behandlas barnens påverkan av eventuella konflikter samt maktrelationer som sker i arbetslaget utifrån förskollärarnas tankar. Förskollärarna har intervjuats i syfte att få ta del av deras tankar och resonemang om makt och konflikter och hur barnen kan påverkas av vad som sker i verksamheten. För att analysera förskollärarnas resonemang, har bland annat Säljös (2000) sociokulturella perspektiv, Galtungs (1969) teori angående konflikthantering samt Harre ochVan Langenhoves (1999) positionerings teori använts.  Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om att olika typer av konflikter och olika positioner etableras inom arbetslaget och att barnen påverkas negativt av vad som sker inom arbetslaget enligt förskollärarna. Resultatet från intervjuerna visar att kommunikation mellan förskollärare enligt dem själva har stor betydelse för hur konflikter ter sig och hur konflikter hanteras. Personliga egenskaper hos förskollärarna upplevs ha betydelse för konfliktens uppkomst och hantering. Slutsatser som kan dras av studien är att förskollärarna är medvetna om att det förekommer konflikter och olika positioner inom deras arbetslag och att barnen kan påverkas av det på olika sätt genom att återspegla konflikten i olika beteenden enligt förskollärarna.

Syftet är att undersöka hur förskollärare och barnskötare beskriver professionellt förhållningssätt och makt gentemot varandra som kollegor samt hur professionellt förhållningssätt och makt kommer till uttryck i praktiken. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta deltagare. Resultatet visar en medvetenhet om professionellt förhållningssätt hos de åtta deltagarna. En av de saker som framkom var vikten av att kunna skilja på sin privata roll och sin yrkesroll, att vara lyhörd och att kunna se och lyfta varandras styrkor. Det framkom även att makt var något som de åtta deltagarna inte reflekterat kring, men att det ändå hade en förståelse för vad makt innebär. Resultatet påvisar att deltagarna var ense om att det finns positiv och negativ makt. Slutsatsen är att medvetenheten om vikten av professionellt förhållningssätt stämmer överens med vad litteraturen säger. Dock kan det i slutsatsen konstateras att makt är något som behöver lyftas mer i arbetslagen

ABSTRACT     I den här uppsatsen ville jag visa hur kryssningspassagerarnas beteende kan beskrivas med hjälp av karnevaleska teorier i reality-programmet ”Färjans” sista säsong. Syftet var att visa hur det finns andra sätt att analysera serien på än enbart med hjälp av medieteoretiker som är kritiska till genre reality-tv som sådan. Jag har velat visa passagerarnas handlingsutrymme i programmet och beskriva hur deras handlingar ombord på båten kan ses som karnevaleska. Jag utgick från antropologiska teorier om karnevalen och det karnevaleska med hjälp av främst Victor Turner och Roberto DaMatta. Genom att beskriva kryssningen som en liminal fas och kryssningspassagerarna som ett communitas kunde jag visa hur människor beter sig i detta begränsade fysiska utrymme som båten utgör.  Resultatet visar att människor är ombord på båten av samma anledning om än uttrycksformerna kan skifta. I ”Färjan” ser tittarna människor ge sina känslor fritt spelrum. Jag beskriver därför båten som en slags social ventil för handlingar och känslor som inte kan uttryckas på land i vardagens sociala miljö.   Nyckelbegrepp: karneval, det karnevaleska, framställning, autonomi, sociala roller, kollektiv gemenskap

Syftet med denna studie är att belysa det sociala fenomenet  mobbning på arbetsplats, samt vilka konsekvenser som uppstår i det sociala liv och/eller arbetsliv för den person som blivit utsatt. Vi har använt oss utav kvalitativ forskning för att sätta oss in i ämnet och därfmed använt oss av kvalitativa intervjuer för den här studien. Vi har genomfört sex stycken personliga intervjuer med hjälp av en intervjuguide, vilken var indelad i tre olika teman. Vi analyserade vårt resultat med hjälp av tre teoretiska utgångspunkter, identitet, sociala roller och stigmatisering. Vi har kommit fram till att man som utsatt antar en roll under mobbningsperioden och även att mobbning ger konsekvenser av olika slag.

Att källsortera och återvinna medför vinster för vår miljö. Vi utvinner naturresurser på ett sätt som inte är hållbart för vår planet på grund av en ökad konsumtion. Ökad konsumtion leder också till ökat avfall. I Sverige finns idag ett utbyggt system för källsortering och återvinning, men det finns också potential för att öka graden av källsortering. För att uppnå de globala och nationella miljömål som antagits behövs en minskning från alla sektorer i samhället. En av de sektorerna är den svenska verkstadsindustrin. Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka faktorer som påverkar graden av källsortering hos medarbetarna på en verkstadsindustri samt undersöka vilja möjliga lösningar det finns för att öka källsorteringen. Resultatet visar att kön, utbildning och ålder är faktorer som påverkar. Kvinnor är mer angelägna om att källsorteringen kan förbättras och anser att de inte har rätt möjligheter att källsortera medan männen inte är lika angelägna om förbättring då de tycker att de har rätt förutsättningar. De med utbildningsnivån mer än 3 år på universitet- eller högskola har mest miljömässigt beteende men är sämre på att faktiskt källsortera. De med 1-3 år på universitet eller högskola är inte bättre på att källsortera men är mer angelägna om förbättringsåtgärder än övriga utbildningsnivåer. De två yngre åldersgrupperna, 18-30 år och 31-40 källsorterar inte i högst grad, men är mest angelägna om att förbättra källsorteringen.

Tidigare studier visar att rollen som mellanchef är komplex. Vi vill med vår uppsats undersöka komplexiteten och komplettera med kunskap utifrån vår empiri och Goffmans dramaturgiska rollteori samt de fyra stegen i en rollförändring som Ebaugh talar om. Vårt fokus ligger endast på chefsroller vilket innebär att vi valt att inte lägga fokus på könsperspektivet utan endast förhålla oss till rollen som chef. Syftet med vår undersökning var att få en större förståelse för mellanchefens roll inom ett lärosäte. Vi vill med den här studien bidra till ökad kunskap och förståelse om processen att gå från medarbetare till chef, samt identifiera eventuella problem/svårigheter som upplevs under processen. Vi har valt att använda oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt i vår undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt har vi intervjuat åtta mellanchefer på ett lärosäte. I vår intervjuguide valde vi att utgå från fem olika teman som följer med i vår analys och som vi sedan kopplar samman med teori. Vi har under arbetet skapat oss förståelse för hur processen kan se ut stegvis från att ha varit medarbetare till att träda in i rollen som mellanchef på ett lärosäte. Det började med att man som medarbetare tog på sig ett större ledarskapsansvar, som då ledde till att man slutligen fick rollen som mellanchef. Det svåraste i processen har varit när man väl tagit sig an den rollen, har man då stött på en del problem. Vår empiriska undersökning om att mellanchefens roll är komplex stämmer väl överens med tidigare forskning och teori. Utifrån vår empiri har vi fått det bekräftat att mellanchefen ofta hamnar i kläm och en rollkonflikt kan uppstå då det ställs krav både uppifrån och nerifrån.

Syftet med denna studie är att synliggöra den förståelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. Här studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. Frågeställningarna som utforskas är: Hur används normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstås i relation till andra teoretiska begrepp? För att synliggöra den vardagsförståelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter används en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgångspunkt i normbegreppets synonymer och attribut. Empirin analyseras utifrån begreppen roller, förväntningar, referensgrupper och sociala representationer. Resultatet visar att normbegreppet används på flera olika sätt för att diskutera den sociala dimensionen av tillvaron, med fokus på sociala begränsningar. Framför allt belyser studien hur normbegreppet i betydelsen föreställningar (om sociala grupper) här flyter samman med förståelsen av normer som förväntningar (riktade mot individer).

Frågor om var man kommer ifrån är något som ofta ställs i dagens samhälle. Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av att leva med tre olika kulturer. Hur individer med en annan etnisk bakgrund än den svenska upplever sin kulturella tillhörighet och formar sina/sin identitet.  Jag vill studera hur mycket dessa individers hemmamiljö, samhället samt deras vänner påverkar identitetsskapandet. Även i vilka situationer de väljer att vara och bete sig på ett visst sätt, samt vilka olika roller de eventuellt spelar i olika situationer. Detta är en sociologisk kvalitativ studie, med en fenomenologisk ansats som bygger på sju intervjuer med individer i åldrarna 25-40 som biologiskt har två olika kulturella bakgrunder, och som lever i Sverige. Det finns flera tidigare studier som belyser olika faktorer i formandet av en individs identitet, så som etnicitet, kultur, språket och interaktion med andra individer. De teoretiker jag har valt att använda i denna kvalitativa studie är Goffman, och Berger & Luckmann. Då dessa teoretiker behandlar identitetsskapandet, något som passar min studie. Intervjuerna har kodats efter valda teorier och begrepp. Resultatet visar att faktorer som etnicitet, kultur och olika roller i skilda sammanhang påverkar en individs identitetsskapande. Respondenterna bedömer sig själva utifrån hur de upplever att andra människor bedömer dem. Slutsatsen i denna studie visar att respondenterna har svårt att identifiera sig som svenskar. Deras identitetsskapande skiljer sig åt beroende på känslan av upplevd tillhörighet, i olika roll framträdanden i interaktion och möten med andra människor.

När kulturer möts och förenas i det mångkulturella samhället kan konflikter uppstå. Dessa kan ibland få olyckliga slut, som i fallet med Fadime Sahindal. Det är därför viktigt att förstå hur tjejer med fler än en bakgrund skapar sin identitet för att samhället sak kunna avvärja dessa konflikter. Syftet med denna studie var dels att undersöka vilken roll faktorer som etnicitet, kultur och sociala relationer har i formandet av identiteten hos unga, kvinnor uppvuxna i Sverige, men vars föräldrar är uppvuxna i Bangladesh. Dessutom syftade uppsatsen till att undersöka vilka för- och nackdelar de unga kvinnorna anser kommer med att ha både svensk och bengalisk bakgrund. Tidiga studier har pekat ut flera faktorer som är viktiga för identitetsskapande så som kultur, etnicitet, religion, språk, symbolisk interaktionism och sociala roller. Denna uppsats utformades som en intervjustudie där åtta tjejer med svenskbengalisk bakgrund, bosatta i Stockholmsområdet, i åldrarna 18-25 valdes ut till studien. Intervjuerna kodades i ett fenomenologisk forskningsdesign där de kodade teman utgjordes av de faktorer som bidrog till identitetsskapandet samt konsekvenserna av att ha ett mångkulturellt bakgrund. I kodningsarbetet framgick att faktorer som etnicitet, kultur och sociala relationer har varit viktiga för deltagarnas identitetsskapande. Dessa faktorer tillsammans med symbolisk interaktion med andra individer, grupper och samhällen, socialisationsprocesser samt skapandet av sociala roller i olika sociala kontexter är viktiga komponenter för de svenskbengaliska tjejernas identitetsskapande. De upplevde dessutom att det fanns fördelar med deras bakgrund, så som ökade möjligheter till att kunna fungera med olika grupper och ökat antal valmöjligheter. Men det fanns även nackdelar som t.ex ett visst mått av konstant utanförskapskänsla i svenska och bengaliska grupper. Deltagarna har istället införlivat en egen etnicitet: den svenskbengaliska. Genom ökad förståelse för hur individer med mångkulturell bakgrund bildar sin identitet samhället och dess individer kan förstå grunderna till problematiken med flera bakgrunder, och hindra den från att bli allvarlig.

The Swedish school system’s curriculum states that some of the schools goals are to; help to develop pupils’ sense of belonging, solidarity and responsibility for people outside the restricted group, combat discrimination and degrading treatment of individuals or groups and to show respect for individuals. (Lgr 11). Eriksson and other authors in School – an arena for bullying (2002) refer to the professor and psychologist Dan Olweus, who points out that bullying can develop serious consequences for the bullied one. Some of them are being ashamed of themselves and build a poor self-esteem that can take their whole life to recreate. It is probably known as one of the most common social issues in a school environment, whether it’s about younger or older pupils, yet many times also the unsolved ones. For this reason I chose to investigate how the adults at schools have an attitude towards: What bullying is caused by? How they perceive and define its responsibility to detect and counteract bullying? How do the adults work to resolve the bullying-related situations and conflicts at the school? This has been examined by one perspective, through the interviewed councilor’s, principal’s and teacher’s aspects. The results of the study showed that the they take care of the cases that come to them with their action plans but find it difficult to detect what may be hidden. In addition, the hidden bullying is very common among older pupils, where there seems to be a sensitive subject for them to pick up, hence the unsolved cases.