Studiens syfte är att undersöka förhållandet mellan genusneutral pedagogik i förskolan och jämställdhet samt hur denna pedagogik ämnas påverka olika könsnormer och beteendemönster hos barn i förskoleålder. Uppsatsens frågeställningar riktades till att fånga hur pedagoger förhåller sig till sambandet mellan genusneutral pedagogik och jämställdhet samt hur de upplever att genuspedagogiken påverkar förskolebarns könsstereotypa normer och attityder. Det teoretiska ramverket för analysen grundar sig i teorier om könssocialisation. För att undersöka detta gjordes intervjuer med sju stycken individer som arbetar på fyra olika genusneutrala förskolor i Stockholmsområde. Studien har en fenomenologisk ansats och lägger fokus på förståelse av upplevelser och professionella erfarenheter av att arbeta genusmedvetet. I analysen framkom att barn i förskolan möter olika villkor och behandlas olika utifrån kön på grund av samhällets befintliga traditionella könsnormer och könsroller. Exempelvis är vuxna i förskolan oftast närmare flickorna än pojkarna och därför utvecklar flickor bättre språkförmåga medan pojkar har sämre ordförråd och känslospråk. Att vuxna bemöter och behandlar barn olika upplevs begränsa barnens lika möjligheter att utvecklas och nå sin fulla potential. En genusneutral pedagogik i tidig ålder anses motverka rådande könsstereotypa könsnormer och könsmönster. Jämställdhet, öppenhet och likabehandling främjas genom att barnen lär sig respekt för olikheter, får större handlingsutrymme och interagerar tillsammans med vuxna och andra barn i kollektiva sammanhang, i olika sociala rum. Resultatet tyder dessutom på att barn från genusneutrala förskolor visar stor benägenhet att umgås och leka med barn av andra kön, men även att det kan finnas en viss tendens att bilda grupperingar och välja mer könsstereotypa aktiviteter och lekar när de inte styrs av vuxna, exempelvis under den fria leken. Genusneutral pedagogik formar barn till kritiska individer som ifrågasätter och utmanar samhällets sociala och kulturella strukturer i strävan efter social förändring.

Följande studie syftar till att undersöka hur ett genusneutralt mönster för barnkläder skulle kunna se ut med avseende på färg och motiv. Forskning genom design har använts som tillvägagångssätt, varpå olika designförslag tagits fram. För att få inblick i den rådande samhällssituationen inför designprocessen studerades bland annat teorier gällande normer, genus, färg, motiv och form. Genom en kvantitativ pilotstudie, besvarad av 100 personer, undersöktes människors föreställningar gällande färg och motiv i förhållande till kön. Då det inom den akademiska litteraturen fanns luckor kring genusneutralitet genomfördes en förstudie i form av kvalitativa intervjuer med en Art Director, en unisex-designer, två forskare samt en genuspedagog. Syftet med förstudien var att skapa kännedom kring begreppet genusneutralitet och för att skapa ett bredare underlag till designprocessen. Under designprocessen kopplades lärdomar från såväl teorier som pilot- och förstudie in, varpå fyra olika mönster skapades. För att undersöka huruvida skapade mönster kunde ses som genusneutrala genomfördes kvalitativa intervjuer med barn, vuxna, klädbutiker samt en genuspedagog. I värderingsprocessen deltog totalt 30 personer. Resultatet visar att tre av fyra skapade mönster kan ses som genusneutrala, även om ett tenderade att uppfattas som något flickigt och ett annat något pojkigt. Ett av de skapade mönstren upplevdes ej vara neutralt utan uppfattades som pojkigt. Avslutningsvis diskuteras resultatet och studien i stort.

Syftet med denna studie är att undersöka hur man som pedagog kan arbeta med genuspedagogik i undervisningen med hjälp av genusneutral barnlitteratur. Forskning pekar på att barn tidigt skaffar sig en uppfattning om vad som förväntas av dem på grund av deras kön. Den svenska läroplanen Lgr 11 förespråkar att läraren ska motverka de traditionella könsmönstren samtidigt som man ska påverka och forma elevers uppfattning om kvinnligt och manligt. För att kunna göra detta krävs det att man undervisar eleverna i genuspedagogik. Barn påverkas av alla de intryck som omger dem, varför barnböcker är en bra utgångspunkt i samtalet om bland annat genus. Metoden är att initialt göra en inventering av helt genusneutrala barnböcker, för att sedan analysera ett urval av dessa, både separat och komparativt. Efter analysen genomförs en etnografisk studie med högläsning och boksamtal som resulterar i diskussioner i barngrupper kring vikten av att tillhöra ett genus. Studien visar att det blir mer komplicerat att hitta acceptans för olikheter och normbrytande ju äldre barnen är. Slutsatsen är att det bör undervisas mer i genuspedagogik, skrivas mer genusneutral barnlitteratur och att det bör forskas mer på området. / The purpose of this study is to investigate how teachers can work with gender pedagogy using gender-neutral children's literature. Research indicates that children knows early what is expected of them because of their gender. The Swedish curriculum (Lgr 11) advocates that the teacher should counteract the traditional gender patterns while influencing and shaping students' perception of what is typical for men and women. In order to do this, it is necessary to teach the students in gender education. Children are affected by all the impressions that surround them, why children's books are a good starting point in the conversation about gender, among other things. The method is to initially make an inventory of completely gender-neutral children's books published in Sweden, in order to analyze a selection of these, both separately and comparatively. After the analysis, an ethnographic study is implemented, where a teacher is reading aloud and the class has a book-talk, which results in discussions about the importance of belonging to a gender. The study shows that finding acceptance for differences and go against the norms is becoming more complicated the older the children are. The conclusion is that it should be more education in gender pedagogy; more gender-neutral children's literature and that more research should be done in this area.

This essay presents how a newly created non-binary folk costume named Bäckadräkten will  change and challenge traditions regarding Swedish folk costumes from the eighteenth century.  Bäckadräktens background as a tool to invent a new type of non-binary folk costume is presented. Different parts of Bäckadräktens clothing as a non-binary dress is compared to traditional folk costumes regarding male and female dressing as a mean of status concerning marriage and age.  Traditionally folk costumes usually derive from a specific region in contrast to Bäckadräkten with its background from the queer or non-binary community. Bäckadräkten can be used in different ways, colours and materials. It can be seen as a new type of folk costume for everyone who wants one and can be used in full scale or just as a part combined with other types of dresses. The founder of Bäckadräkten is the artist Fredy Clue and they want it to be a folk costume for everyone, not only non-binary or queer.       The analysis regarding Bäckadräkten is made by using ANT Action Network Theory and Queer Theory and focus on non-binary. The view of Bäckadräkten as a rhizome with a big and growing connected network is discussed. Seven people has been interviewed about their view regarding both folk costumes and Bäckadräkten.

Sammanfattning Studiens syfte är att identifiera kundattityder bland genusmedvetna millennials i avsikt att fastställa hur fysiska servicelandskap med unisexkoncept bör utformas. Utifrån denna information formuleras rekommendationer samt tillhörande modell för företag som ämnar integrera det könsneutrala konceptet i sin butiksprofilering. Studien kommer att behandla teorier utifrån kön, genus och unisex, begreppet konsumentbeteende med fokus på attityder, samt fysiska servicelandskap. Studiens metod är av kvantitativ karaktär och det empiriska materialet utgörs av en enkätundersökning med deskriptiv analys. Totalt inkom 312 svar från undersökningens respondenter varav 259 svar ansågs relevanta för studiens ändamål baserat på det etablerade åldersspannet för millennials, vilket i denna studie är konsumenter födda 1980-2000. Valet av millennials som undersökningsobjekt är grundat i att tidigare undersökningar har funnit att millennials är en genusmedveten kundgrupp, vilket innebär att de ställer sig kritiska till den traditionella och stereotypa könssegregeringen. Denna studie kan verka som praktisk grund för företag samt teoretisk grund för forskare till fortsatta studier då den genomgångna teorin samt empiriska datan indikerar på att kundsegmentet ​genusmedvetna millennials har ett intresse för en bredare implementering av unisexkoncept hos företag i klädbranschen. Studien bidrar med underlag till ett ämne väl värt vidare forskning då flertalet tendenser tyder på en förändring i antågande, där millennials är en betydande del av denna strukturförändring i samhället. För att inte förlora framtidens kunder behöver företag skapa sig en förståelse för unisexkonceptets kärna och inse att det inte handlar om att begränsa, utan att öppna upp design. Att göra allt tillåtet för alla. / Summary The purpose of this study is to identify customer attitudes among gender conscious Millennials to establish how physical service landscapes with a gender-neutral concept should be customized. Based on this information recommendations are formulated, accompanied by a model for businesses who intend to integrate a gender-neutral concept with their business profiles. This study will present theories regarding sex, gender and the gender-neutral concept, the consumer behaviour concept with a main focus on attitudes, as well as the physical servicescape. The methodology used in this study is of a quantitative character and the empirical material constitutes of a survey with a descriptive analysis. A total of 312 answers were submitted by the respondents of which 259 answers were relevant for the purpose of the study based on the established age range for Millennials; which in this study is consumers born 1980-2000. The choice of Millennials as the object of interest is based on previous research which has found that Millennials are a ​gender-sensitive ​generation, which means that they have a critical view on traditional and stereotypical gender segregation. This study can act as a physical base for companies and a theoretical base for researchers to further study the subject since the theory and empirical data indicates that the customer segment ​gender conscious Millennials have an interest of further implementation of the gender-neutral concept in companies in the clothing business. This study contributes with a foundation to a subject well worth further research since a multitude of tendencies indicates that a change is coming, where Millennials are a significant part of this structural change in society. So as not to lose the future customers, companies need to create an understanding for the core of the gender-neutral concept and realize that it’s not about limiting, but to open up design. To make everything allowed for everyone.

The purpose of this paper is to do an analysis of the characters and the theater/masquerade motif in C.J.L. Almqvist’s Drottningens juvelsmycke (The Queen’s Diadem), based on queer theory, by using Judith Butlers’s Gender Trouble. As an alternative to the Swedish, gender determined, feminine pronoun ”hon”, which has been used by earlier critics concerning the main character of the book, ”hen” is proposed. By using the pronoun ”hen” the mistake made by the earlier critics who, without reflection, state that the character is a woman, will hopefully be avoided. In this analysis, the fact that the main character Tinto – generally known as Tintomara – is an androgyne, is demonstrated. The analysis of Drottningens juvelsmycke also shows that the other characters of the book try to – by heteronormative patterns – define Tinto’s gender identity according to their own requests and purposes. The recurrent theater/masquerade motif, which is closely connected with the main character of the novel, reflects the drift of the gender identities between fiction and reality, between acting and real life. By not staying or getting caught in any specific heteronormative gender identity, Tinto reveals the binary gender categories ”man” and ”woman” as non-natural constructions, just as true or false as any other gender.

<p>The purpose of this paper is to do an analysis of the characters and the theater/masquerade motif in C.J.L. Almqvist’s Drottningens juvelsmycke (The Queen’s Diadem), based on queer theory, by using Judith Butlers’s Gender Trouble. As an alternative to the Swedish, gender determined, feminine pronoun ”hon”, which has been used by earlier critics concerning the main character of the book, ”hen” is proposed. By using the pronoun ”hen” the mistake made by the earlier critics who, without reflection, state that the character is a woman, will hopefully be avoided. In this analysis, the fact that the main character Tinto – generally known as Tintomara – is an androgyne, is demonstrated. The analysis of Drottningens juvelsmycke also shows that the other characters of the book try to – by heteronormative patterns – define Tinto’s gender identity according to their own requests and purposes. The recurrent theater/masquerade motif, which is closely connected with the main character of the novel, reflects the drift of the gender identities between fiction and reality, between acting and real life. By not staying or getting caught in any specific heteronormative gender identity, Tinto reveals the binary gender categories ”man” and ”woman” as non-natural constructions, just as true or false as any other gender.</p>