No description available.

Motivet bakom studien är att lyfta ickebinära röster som sällan ges plats i samhällsdiskursen kring kön- och transrelaterade frågor. De svenska och europeiska rapporter som visar att ickebinära som grupp generellt mår sämre än andra grupper och även har svårare att leva i enlighet med sin könsidentitet, ligger till grund för studiens syfte. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes för att undersöka upplevelser av könseufori, som kan beskrivas som positiva upplevelser av att bli bekräftad i sin könsidentitet. Sara Ahmeds queer-fenomenologi och Judith Butlers teoretisering kring genusbegriplighet kontra identitet utgör studiens teoretiska ramverk. Forskningsfrågorna lyder: “Hur, när och på vilka sätt kan könseufori uppkomma hos ickebinära personer?” samt “Vilka sociala faktorer kan påverka uppkomsten av könseufori?”. Studien har två övergripande slutsatser. Den första är hur könseufori hänger ihop med ett existensberättigande som social varelse. Könseuforin kan då upplevas som ett lugn, att bara få vara och att slippa förhandla med omvärlden för att anses begriplig. Det andra är hur könseufori har att göra med en stor kontrast till en tidigare stark känsla av disidentifikation med kroppen, där kontrasten i sig skapar tydlighet inför sig själv i förhållande till könsidentiteten och därmed bidrar till könseufori.

This study investigates The Swedish Board of Health and Welfare handbooks and the upholding of the binary gender system using critical discourse analysis. The purpose of this study is to examine how the handbooks construct, produce and reproduce gender and examines the binary gender system prominence and dominance using Faircloughs critical discourse analysis. The study also makes use of a social constructivist perspective and queer theory. The results revealed how the handbooks both produce and reproduce the binary gender system by using a language, which exclude people who identify outside of the system. In this kind of study, it is only possible to speculate about the consequences from the order of discourse, by making the binary order of discourse visible and to reflect on the possible consequences for people who do not identify themselves as a woman or a man. / Denna studie har med hjälp av kritisk diskursanalys undersökt Socialstyrelsens handböcker för socialtjänsten och upprätthållandet av tvåkönsnormen. Syftet med studien är att granska hur handböckerna konstruerar, producerar och reproducerar kön och den undersöker när tvåkönsnormen är som mest framträdande. Dessa tillfällen har sedan analyserats med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys. Studien behandlar även teorier som socialkonstruktivism och queerteori. Studiens resultat visade att handböckerna producerar och reproducerar det dominerande binära könssystemet genom användningen av ett språk som osynliggör de individer som identifierar sig bortom eller emellan det. I denna typ av studie går det endast att spekulera kring betydelsen av den dominerande diskursordningen och dess konsekvenser för socialt arbete genom att belysa hur diskursordningen ser ut och reflektera över möjliga konsekvenser för individer som identifierar sig som varken kvinna eller man.

Bakgrund: En transperson är en person vilken delvis eller inte alls identifierar sig med det kön personen tilldelats vid födseln. Transpersoner är en utsatt grupp med sämre psykisk och fysisk hälsa än genomsnittsbefolkningen, detta samtidigt som gruppen söker vård i lägre utsträckning. Syfte: Denna studie syftade till att belysa binära och ickebinära transpersoners upplevelser av bemötandet inom primärvården, detta eftersom primärvården utgör den första instansen i den svenskaevårdkedjan. Metodbeskrivning: En kvalitativ studie med ett strategiskt urval där underlaget utgjordes av sex-intervjuer. Huvudresultat: Transpersonerna i studien uppgav att de ogärna sökte primärvården, en följd av tidigare dåliga vårdkontakter. Personerna upplevde brister i primärvårdens kunskap om transpersoner och att de därför ofta blev tvungna att undervisa vårdpersonalen. Vidare förelåg tankar om att transidentiteten kunde ha en negativ inverkan på bemötandet och vården. Primärvårdens styrkor bestod av personal som ej antog könsidentitet, ställde öppna relevanta frågor och inte utgick från binära könssystem. Det fanns en önskan om stöd och längre vårdkontakter, detta för att minska den oro och stress som deltagarna erfarit inför besök hos primärvården. Avslutningsvis efterfrågades att HBTQ-undervisning integrerades i vårdutbildningar och hos redan verksam personal. Slutsats: Primärvården behöver öka sin kunskap om transpersoner för att kunna ge ett bättre bemötande samt förbättra hälsan inom gruppen. / Background: A transgender person is a person who partially or not at all identifies with the gender that the individual was assigned at birth. Transgender people are a vulnerable group in society with inferior physical and mental health than the average population; meanwhile, the group seeks contact with healthcare in lower frequency than the average population. Aim: This study aimed to illuminate how binary and non-binary transgender people experienced the contact with primary care, since the primary care is the first instance in the Swedish-health-care-system. Method: A qualitative study, with a strategic selection of six individual interviews. Results: The transgender people in the study stated that they were unwilling to seek contact with primary care, as a result of earlier bad meetings. The informants experienced deficits when it came to transgender knowledge in the primary healthcare, and that they many times felt forced to educate the personnel. Furthermore, the participants expressed thoughts that their transgender identity could have a bad impact on their personal treatment and care. The strengths in the primary care consisted in personnel who did not assume gender identity, used open ended questions and abandoned binary gender assumptions. To reduce anxiety and stress there was a wish for more support and continuity in the care. Finally the participants requested LGBT-education in healthcare training programs as well as for the personnel in the sector. Conclusion: To enable improvement of transgender people´s health, the primary healthcare needs to increase their knowledge about transgender identities.

Ordet hen har introducerats i det svenska språket som ett könsneutralt pronomen. Tidigare forskning har berört den allmänna betydelsen av ordet och visar att människors attityd till ordet hen blir alltmer positiv. Denna studies syfte var att undersöka betydelsen av hen som självvalt pronomen hos personer med en ickebinär könsidentitet. Intervjuer genomfördes med åtta vuxna ickebinära personer och resultatet tolkades med en tematisk analys. Tre huvudteman framkom:​att bli till genom språket​, ​att felkönas s​amt ​att (inte) komma ut​. I resultaten framkom att hen är viktigt för ickebinäras identitet och existens, samt att det förekommer ofta att ickebinära personer felkönas genom användande av fel pronomen. Ickebinära identiteter blir ofta osynliggjorda i vardagen. Detta ogiltigförklarande av könsidentiteten som ickebinära ofta upplever leder till negativa konsekvenser för existensen och välbefinnandet. Då forskningsfältet är tidigare obeforskat utgör studien en del i att fylla en kunskapslucka på området.

Mental illness among trangender people is a well-documented problem. Being addressed with the right name and pronoun is an important part in the health-promotion process. In this study, participatory design with transgender and/or nonbinary people was performed, in order to explore how social online platforms can be designed to address the problem of people being misgendered. In interviews, participants described their experiences, which then formed the foundation for a workshop during which potential design solutions were explored. The study resulted in three guidelines that can be used in the design of social online platforms: Selective pronoun visibility, Informative design elements and Community-based functions.

Bakgrund: Psykisk ohälsa kopplat till personer som identifierar sig som trans-och ickebinära och vilken del skolan kan ha i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet är en högaktuell diskussion. Utifrån svensk kontext vet vi att skolornas ansvar enligt lag är att arbeta inkluderande och med frågor som handlar om normkritik och diskrimineringsgrunder. Men forskning och myndighetsrapporter visar att det finns stora brister i skolors arbete med dessa frågor.Syfte: Studiens syfte är att utifrån en queerfenomenologiskt teoretisk ansats undersöka trans-och ickebinära personers upplevelser av sin skolgång, med fokus på upplevelser av bemötande, inkludering och miljö.Metod: Studien har en fenomenologisk ansats och baseras på kvalitativa intervjuer med 7 unga vuxna i åldrarna 18-30 som identifierar sig som trans- eller ickebinära, med varierade begreppsdefinitioner. Empirin analyserade med hjälp av en reflexiv tematisk analys.Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman som är genomgående för mina intervjuer och resulterade i följande teman är: Att navigera i tvåkönsnormen, trygghet, otrygghet och andrafiering, det queera estetiska rummet och avslutningsvis den queera queerheten.Diskussion: Mitt resultat överensstämde till stor del med tidigare forskning sett till informanternas upplevelse av skolan som en normativ arena att befinna sig på samt den samstämmiga slutsatsen att det finns ett kunskapsglapp mellan vad personal bör ha kunskap kring och vad de faktiskt förmedlar. Vidare framkom hur olika former av identiteter också interagerade med varandra i form av exempelvis funktionsvariation, etnicitet, sexualitet och könsidentitet. Denna intersektionella interaktion kunde vara en betydelsefull del i den egna processen i att hitta sin identitet och att detta perspektiv var viktigt att lyfta i skolan. Kopplingen mellan estetiska uttrycksformer och queera identiteter på andra arenor var också ett gemensamt tema som framkom från mina informanter som jag inte funnit i den forskning jag läst. Detta fynd skulle kunna vara en implikation på ett nytt sätt för skolor att arbeta på, utifrån att främja psykisk hälsa och välmående på ett inkluderande sätt. / Background: Mental illness among people who identify as trans and non-binary and the role schools play to prevent this has been a hotly debated issue in recent years. Based on the Swedish context, we know that the schools' responsibility according to law is to work inclusively and normcritically, with a focus on preventing discrimination. Reports regarding how schools work with these issues varies, yet studies indicate that there are significant shortcomings in schools’ work with inclusion and anti-discrimination regarding trans and non-binary pupils.Aim: By adopting a queerphenomenological theoretical approach this study investigates trans and non-binary people’s experiences of their time in school, with a focus on experiences of treatment, inclusion and school environment.Method: This phenomenological study is based on qualitative interviews with 7 young adults aged 18-30, all of whom identified under the umbrellaterms trans and non-binary. When the data was collected, it was analysed using a reflexive thematic analysis.Results: The result was presented in four main themes that were consistent with my interviews. The themes were, navigating in the binary norm, safety, unsafety and othering, the queer artistic room and the queer queerness.Discussion: My results were largely consistent with previous research regarding the informants experience of the school as a normative arena. The results point to a lack of knowledge among teachers and schoolstaff on LGBTQ issues and how which influenced lessons and the non inclusive language used by the staff.The results further indicate that identity navigation in school among informants included the interaction between various identity categories such as gender identity, ethnicity, sexuality and disability and the importance of an intersectional perspective, when working in a school enviroment. Lastly, an important result was the importance of engaging in various aesthetic forms of expression and queer identity among the informants. The artistic theme could inform future approaches to preventive work in schools regar

This study is an idea-critical analysis of the Swedish state´s proposed handling of trans citizens need of a correct gender marker in relation to the administrative barriers in the population registration regarding legal gender markers. In 1972 Sweden was the first country in the world to form a Gender Recognition Act. Though groundbreaking at the time, the law is now outdated. Several counties have since then adopted modern legislation in line with the international developments of the human rights standard. The study is an idea critical analysis of the proposed changes to the Swedish Gender Recognition Act, where the study identifies two fields of conflict between trans citizens need for correct gender marker and the technical limitations of the population registration. Within those the study identifies six chains of inherent ideas that form the ideological background to the conflict. Furthermore, the study shows that the Swedish state wants to grant its citizens the right to legal gender recognition by adopting self-declaration but the administrative barriers in the population registration, with the gendered individual number of identification (personnummer) at its core, makes it difficult. Based in a binary understanding of gender as a lifelong and predictable category, the state compromises its good intentions and, in the end, severely limits the principle of self-declaration by limiting the number of times one can change the legal gender marker by the method of self-declaration and by only providing two legal gender markers. Resulting in a misrecognition of non-binary citizens. The study also presents an alternative way of enhancing trans citizens right to correct legal gender marker. The aim of the study is to deepen the understanding of the state’s relationship to its trans citizens and hopefully contribute to the advancement of trans people’s human rights. / <p>2022-06-02</p>

Syftet med läromedelsanalysen är att undersöka i vilken utsträckning gymnasiets tryckta läromedel i svenskämnet är inkluderande gentemot ickebinära personer utifrån diskursanalysen. Frågeställningarna rör i vilken utsträckning ickebinära omnämns i de analyserade tryckta läromedlen, vilka värderingar kring ickebinära som kommer till språkliga uttryck i läromedlen samt vilka språkliga strategier som används för inkludering och exkludering av ickebinära i läromedlen. För att besvara syfte och frågeställningar genomförs en läromedelsanalys utifrån den kritiska diskursanalysen. Ett urval görs bland aktuella läromedel i svenskämnet för vidare analys. Analysen visar att ickebinära nästan inte omnämns alls i de tryckta läromedlen samt att de värderingar som finns gentemot ickebinära främst är negativa. De språkliga strategierna som används exkluderar oftast ickebinära. I de analyserade tryckta läromedlen och i tidigare forskning dominerar män, följt av kvinnor. Ickebinära osynliggörs i de tryckta läromedlen och i samband med osynliggörandet blir värderingarna om dem få. Ytterligare en slutsats som dras från resultatet är att det inte verkar användas medvetna språkliga strategier i någon större utsträckning för att inkludera ickebinära. Det könsneutrala språket som används i de tryckta läromedlen följs av binära personliga pronomen. Min reflektion är att ickebinära bör inkluderas i tryckta läromedel i svenskämnet för gymnasiet för att kunna skapa grunden till ett samhälle där alla, oberoende på könstillhörighet, känner sig inkluderade. / <p>Henny Kuc Söderberg</p>

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka ickebinära transpersoners identitetsskapande och livsvillkor med utgångspunkt i ett socialt och institutionellt bemötande. Uppsatsen har använt sig av kvalitativ forskningsmetod i form av åtta semistrukturerade intervjuer med personer som identifierar sig som ickebinära transpersoner. Tidigare forskning har visat att fler identifierar sig bortom könen man och kvinna, mår psykiskt dåligt samt utsätts för risker och förtryck inom ramen för möjligheter och begränsningar som det sociala och strukturella erbjuder. Teorier som kopplas till uppsatsen är Honneths teori om erkännande, Jenkins teori om social identitet samt Butlers teori om den heterosexuella matrisen och könets performativitet. Resultatet påvisar att de ickebinära transpersoner inte erkänns av hela samhället, ett försök att hitta sig själv i en heteronormativ värld med en tvingande tvåkönsnorm och att detta har en påverkan på deras psykiska hälsa och livsvillkor. Representation är av stor betydelse för identitetsskapandet, vilket understöds av informationssamhällets framväxt. / The purpose of this essay has been to examine the identity creation and living conditions of non-binary transgender people based on a social and institutional approach. In this essay, we have used qualitative methods in the form of eight semi-structured interviews with people who identify themselves as non-binary transgender people. Previous research has shown that more people identify beyond the gender of man and woman, they suffer from mental stress and are exposed to risks and oppression within the scope of opportunities and limitations that the social and structural offers. Theories linked to this essay are Honneth's theory of recognition, Jenkin's theory of social identity and Butler's theory of the heterosexual matrix and the sex's performativity. The result shows that non-binary transgender people are not recognized by the entire society, an attempt to find themselves in a heteronormative world with a compelling dual- sex norm and that this has an impact on their mental health and living conditions. Representation is of great importance for their identity creation, which is supported by the emergence of the information society.