Journalister är den yrkesgrupp i Sverige som utsätts för mest hot och hat. Kvinnliga journalister ses som särskilt utsatta för att det hot och hat som riktas mot dem ofta tycks vara av grövre och mer sexistisk karaktär. Utifrån kvantitativa ansatser har flera kartläggningar av yrkesgruppen gjorts, i vilka dessa övergripande mönster trätt fram. Med avstamp i den tidigare forskningen har denna studie byggts upp utifrån en önskan att undersöka de kvinnliga journalisternas upplevelser av detta på djupet. I denna studie undersöks konstruktionen av den kvinnliga journalisten samt hur hon upplever och förhåller sig till hot och hat. Utifrån studiens kvalitativa ansats har semistrukturerade intervjuer med fem kvinnliga journalister genomförts för att komma åt deras upplevelser. Efter en induktiv kodning av materialet har intervjuerna analyserats utifrån ett queerteoretiskt perspektiv där Judith Butler och Barbara Czarniawskas respektive teorier om hur genus och identitet konstrueras legat som grund. Analysen visar att kvinnliga journalister får motta hot och hat utifrån flera olika dimensioner: dels riktar sig hoten och haten mot deras kön, dels mot deras yrkesroll och är journalisten ung även mot hennes ålder. Studien visar även att det finns en stark uppfattning om vilka som utfärdar det hot och hat som ses som en del av vardagen för informanterna: i de allra flesta fall är förövarna män.

The aim of this study was to examine normative conceptions based on sexuality, gender and western context in the Swedish migration office’s (Migrationsverket) documents concerning LGBT asylum seekers. The study is conducted by a norm-critical approach and intersectional perspectives. The study consists of a discourse analysis based on Judith Butler’s theory about the heterosexual matrix and performativity, as well as Stuart Hall’s theory about the West and the Rest. Our data consists of policy documents regarding LGBT asylum administration. When analysing the documents, we found that they are based on heteronormative assumptions and western perspectives. Besides being based on heteronormative assumptions and western perspectives, we found that the documents occasionally contains of a series of contradictive aspects on LGBT related asylum cases.

Gone Girl är den bästsäljande romanen av Gillian Flynn. Trots försäljningssiffrorna så har inte mottagandet varit genomgående positivt. I denna studie analyseras Gone Girl på de nivåer som sträcker sig utanför deckarens ramar. Syftet med studien är att studera hur genus dels porträtteras i romanen men även hur den påverkar den heteronormativa tvåsamheten mellan Amy och Nick som är romanens huvudkaraktärer. Utöver detta kommer även karaktären Amy att analyseras för att studera hur hon framställer sig själv genom sitt skrivande. Den använda metoden för analysen är en närläsning av romanen med fokus på utvalda scener. Analysen kommer främst att fokusera på heteronormen, genuskonstruktion, stereotypa könsroller men även vad normen för deckare och kriminalromanen är och hur den porträtteras i Gone Girl. Till analysen används dels Judith Butlers performansteori och teorin om den heterosexuella matrisen men även genusforskning av Heléne Thomsson och Ylva Elvin-Nowak. Min studie leder mig till att porträtteringen av genus och en heteronormativ tvåsamhet i Gone Girl är psykiskt skadlig för huvudpersonerna Amy och Nick men även fysiskt farlig för Desi som får offra livet för idén om kärnfamiljen. Studien fokuserar även på flera händelseförlopp i romanen som målar upp Amy som en pastisch snarare än den kvinnliga psykopat medier anklagat henne för att vara.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på hur kvinnors sexualiteter konstrueras i TV-serien Orange Is the New Black i förhållande till begrepp som behandlar heteronormativitet. Det största fokus läggs på hur bisexualitet kan förstås och ges betydelse inom ramen för en heteronormativ samhällsordning, då det är en sexualitet som inte ges eget utrymme att skapa en egen subjektsposition – utan ses som något ”mitt i mellan” homo- och heterosexualitet. I uppsatsen görs en närläsning på fem utvalda scener ur Orange Is the New Blacks första säsong. Med en diskursanalytisk förståelseram och dekonstruktion som metod söks spänningar mellan olika sexualiteter för att se hur olika subjektspositioner förhandlar med varandra om utrymme för existens. Av resultatet framkom att bisexualitet som subjektsposition omöjliggörs, medan homo- och heterosexualitet får en självklar plats, även om heterosexualitet är det mest önskvärda, inom ramen för heteronormativitet.

Denna uppsats är en studie av två delar i konstnären Sara Jordenös dokumentärinstallation Personaprojektet. De båda delarna bär titeln ADR respektive The Set House (Hedvig). I undersökningen genomförs en kritisk diskursanalys vars fokus ligger vid frågor rörande konstruktioner av verkligheter och hur språket påverkar och påverkas av normer för klass, genus och sexualitet. Frågeställningarna innefattar funderingar rörande hur kategorisering av människor sker, hur individer formar sig själva som subjekt och hur dessa aspekter belyses i det utvalda materialet. Analysen undersöker även upplevelsen av verket, och hur val av medium bidrar till denna.

Syftet med denna studie är att lyfta historier som sällan får ta plats i den offentliga diskursen om lesbiskt moderskap. Det empiriska materialet består av intervjuer med sju lesbiska mödrar och blivande mödrar som berättar om bemötande av sjukvården och av omgivningen i deras process mot att skaffa barn. I studien berörs ämnen som inkluderande och exkluderande processer samt assimileringsprocesser. Studien visar på att konsekvenser av genomgående heteronormativa familjeideal i sjukvården och av omgivningen kan skapa en minoritetsstress, dvs. en känsla som gör att en alltid är beredd på oönskade kommentarer eller frågor om ens påstådda ”annorlundahet” som vidare kan resultera i att olika hanteringsmekanismer används. Slutligen visar studien också på hur rädslan att inte bli ”accepterad” som en förnuftig förälder på grund av sin sexualitet kan skapa assimilering av heteronormativa ideal. Avslutningsvis visar studien även på att den heterosexuella matrisen är tydlig i diskursen som berör samkönad reproduktion, både i vården och av omgivningen men också i utformandet av det lesbiska moderskapet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kön/genus och sexualitet gestaltas i figurteater i förskolan samt om/hur berättelserna som gestaltas utmanar och/eller reproducerar normer kring kön/genus och sexualitet. Genom kvalitativ metod och observationer där pedagoger gestaltat figurteater har empirin samlats in och analyserats med Butlers (i Rosenberg 2005; 2007) begrepp performativitet och den heterosexuella matrisen. Med begreppen som analysverktyg har tre mönster trätt fram i empirin från observationerna i förhållande till mina två frågeställningar. Mönstren är: figurerna, aktörskap och heterosexualitet. Mina frågeställningar är:•Hur gestaltas kön/genus och sexualitet i narrativen?•Vilka berättelser gestaltas med figurteater i förskolan, är det utmanande och/eller reproduktiva berättelser?Resultatet av denna studie visar att gestaltningarna med figurteater till största delen reproduserar de rådande normer kring kön/genus och sexualitet. Det fanns några exempel när pedagoger bröt mot de rådande stereotypa kön/genus normerna genom att förändra berättelsen, karaktärers aktörskap eller hur figurernas såg ut i gestaltningen däremot fanns det ingen annan sexualitet gestaltad än den heterosexuella. Slutsatsen är att de berättelser som gestaltas till mycket liten del utmanar de rådande normerna kring kön/genus och sexualitet.

In this essay I analyze Karin Boye’s first novel, Astarte, focusing on her views concerning norms,ideals and female liberation. The novel is written in a tone of irony, allowing for many of thecharacters to be viewed as caricatures. The theories and methods I use are drawn from genderstudies and queer theory. Queer theorist Judith Butler, and the concepts of performativity, interpellation, genealogy and the heterosexual matrix, are of central importance for my analysis. I look at the hetero normative values, that Boye ironizes, which are sustained by performative processes. The normative and idealizing proceedings described by Boye are, in my opinion, such performative processes. I examine how Boye illustrates the creation of norms and ideals, their influence and how they spread. Boye lays much of the responsibility for the idealization and normativity on the consciousness industry. I consider the novel to be a form of gender parody, challenging the notion that gender is something that can be defined by certain characteristics. Butler is of the opinion that gender parodies expose the primordial identity that gender imitates as being in itself an imitation without origin.

In this thesis I aim to examine the ways in which cultural beliefs and norms about gender and sexuality are shaped by discourses on animals and nature. I have done a participatory observation on two different guided tours of animals and analyze some information about the animals at a Swedish zoo. With a discourse analytical approach, I analyzed transcribed material from the guided tours of animals and information about animals from a gender and queer theoretical perspective, based on Judith Butler's understanding of the heterosexual matrix and her performativity theory. In my analysis, based on my chosen theoretical framework and with support of previous research, I have seen that the way people talk about animals is characterized by human notions of gender and sexuality. In addition to human notions of gender and sexuality, I have seen human notions of ethnocentrism and the division of labor between male and female. Furthermore, I have seen that some of these texts about animals challenge ideas about the division of labor in the home between male and female.

In 2006 a new law in Sweden let refugees apply for asylum on the grounds of them being in need of protection due to their gender or sexual orientation. Due to this law, the Swedish migration authority are the ones who decide whether or not a person has made it likely to be of a certain gender or sexual preference and whether or not they are in need of protection in Sweden due to this. The asylum process thus becomes a clear example of how norms for gender and sexuality are constructed and reproduced by the government. The limited research about sexual orientation, gender and asylum in Sweden, which in itself was a reason for this paper, stated that there were limited definitions and guidelines on the subject which made decision-making depend on the person in authority. The aim of this study were to understand how the construction of gender and sexuality are made within asylum-cases through analyzing two cases from the Swedish Supreme Court of Migration (Migrationsöverdomstolen) and the government-proposition of the 2006 migration-law. To meet the purpose of the study’s aim, the research questions used were, what constructs of gender and sexuality could be found in asylum-cases and which discourse of gender and sexuality could be seen as ruling in legislations and judgements. To understand this we used a social constructivist approach and Judith Butlers theory about the heterosexual matrix. The main findings were that constructions of sexuality is categorized in terms of homo-, bi- and heterosexual orientation. Hence, the Swedish government produces and reproduces western designations of sexuality as valid, while leaving non-western designations invalid. Further more, our study shows that this is all done under a heterosexual norm that produces and reproduces a binary perception of gender, consisting of male and female as opposites. Hence, the discourse links gender and sexuality together under the heterosexual matrix. While previous reports and research show that decisions are depending on individual decision-makers, this study shows that both the decisions and the decision-makers are depending on the judicial and societal discourse.