Studien är en kvalitativ innehållsanalys av den amerikanska tv-serien Orange  is the new black, där vi har undersökt hur etniska stereotyper konstrueras i serien. Orange is the new black har omtalats som en tv-serie som bryter mot många av de klassiska fördomarna kring etniska grupper. Genom att undersöka vilka stereotyper som tidigare har förekommit i media har vi sedan kunnat undersöka hur etniciteter framställs i vårt undersökningsobjekt, hur de framställs i relation till varandra och om serien lyckas utmana gamla stereotyper, och i så fall hur? För att undersöka detta har vi använt semiotik som metod. Problemet som vi ser är att människor påverkas av vad de ser i medierna och att media påverkar hur samhället ser ut. Med hjälp av postkolonial teori och begreppen stereotyp och hegemoni undersöker vi hur en tv-serie kan hjälpa till att styra samhällets strukturer och attityder gentemot andra etniciteter. Den postkoloniala teorin menar att västerländsk kultur ofta är etnocentrisk och bidrar till att skapa klyftor mellan “vi” i väst, och “de” andra.   Vi kom fram till att Orange is the new black bekräftar existerande stereotyper snarare än att bryta mot dem, och att serien i hög grad bidrar till att förstärka skillnaden mellan etniska grupper. Vi har därmed dragit slutsatsen att tv-serien också då påverkar samhällets hegemoni genom att porträttera den vita medelklassen som en grupp som står över afroamerikaner, latinamerikaner, asiater och white trash. Som vidare forskning föreslår vi att fokus förflyttas från innehållet till hur mottagarna uppfattar stereotyper i Orange is the new black.

Viktiga frågor konstrueras på olika sätt, inom fiktion, utefter producentens uppfattningar om världen. Genom att undersöka maktrelationerna kan man ta reda på vilken betydelse makt har i viktiga frågor som hat, ras, klass. Syftet med studien har varit att undersöka och analysera hur maktrelationer opererar i den populärkulturella tv-serien Orange Is the New Black. För att utföra studien analyserades ett avsnitt, det sjunde ur säsong 4, som släpptes i juni år 2016. De frågeställningar som ställdes till materialet var: Hur konstrueras maktrelationer inom fältet Orange Is the New Black?”, ”I vilka situationer är dessa maktrelationer tydliga?”, samt ”Är dessa situationer positiva/negativa och i sådana fall på vilka sätt?”. Dessa frågeställningar utformades för att ge en helhetsbild av maktrelationerna inom avsnittet. För att utföra studien tillämpades Pierre Bourdieus klassperspektiv, där begreppen fält, habitus och kapital användes. I uppsatsen diskuterades även Marx definition av begreppet klass, då klass-begreppet är mest associerat till honom. Även Goffmans teori angående stigma användes för att kunna gå in med en förståelse av vad de utsatta kan ha för attribut som kan påverka hur andra ser på dem. För att utföra studien tillämpades även Bourdieus metodologi. Analysen visade att maktrelationer konstrueras på olika sätt. Genom att producenten skapar situationer där karaktärerna tävlar om makt och kapital får tittaren se vilken betydelse makt har inom viktiga frågor. Kamper om makt och kapital visades på flera olika sätt. Slutsatsen som drogs var att maktrelationer konstrueras på flera olika sätt, att dessa händelser och situationer inte enbart är negativa, utan även positiva och hur situationerna konstrueras kan påverka människors tankar då det är en populärkulturell serie som når ut till en massa. / Important subjects in fictional tv-series are being constructed in different ways, depending on the producers view on the world. By examining power relationships you can find out what role power plays within subjects like hate, race and class. The purpose of this study was to analyze how power relationships operate on the popular cultural tv-show Orange Is the New Black. The seventh episode of season 4 was analyzed, which aired in June 2016. The questions that were asked to the material were: ”How are power relationships constructed within the field of Orange Is the New Black?”, ”In what situations are these power relationships clear?”, and ”Are these situations positive/negative, and if so, in which way?”. These questions were asked to get the whole picture of the power relationships within the episode. In this study the theory of class by Pierre Bourdieu was used, where the concept of field, capital and habitus took a lot of space. Marx definition of class was also discussed in the study, because class is mostly associated with him. Another theory that was discussed was Erving Goffman’s theory about stigma. The purpose of using this theory was to understand what attributes a prisoner can have that could affect how other people view them. In this study, the methodology of Bourdieu was used. The analysis showed that power relationships are being constructed in different ways. When the producer creates situations where the characters are fighting about power and capital, the viewer is able to see how power is operating within important questions. Fights about capital and power were shown in different ways. The conclusion that was made is that power relationships are being constructed in different ways, that these situations are both positive and negative and that they can affect peoples mind due to being a popular cultural tv-show that is seen by many.

Syftet med studien är att analysera det självbiografiska verket Orange is the New Black : mitt år i ett kvinnofängelse (2010) författad av Piper Kerman utifrån dels ett intersektionellt perspektiv och dels utifrån Martha C. Nussbaums begrepp Cultivating humanity som handlar om hur vi ska utbilda människor till att bli goda världsmedborgare. Även teorier om genren självbiografi har tagits i beaktande i analysen. Metoden som studien grundar sig på är en kvalitativ närläsning. Studien visar att romanen berör de olika kategorierna etnicitet, klass och kön, och att författaren Kerman på ett hänsynsfullt sätt skriver om dessa. Att romanen behandlar dessa kategorier skapar goda möjligheter för att diskutera dem, då alla elever på ett eller annat sätt kan identifiera sig utifrån etnicitet, klass och kön. I studiens diskussion framkommer det att det vore gynnsamt om läraren i arbetet med romanen i klassrummet understryker att individen först ser sig som människa, och inte i grupptermer som exempelvis utifrån sin etnicitet, det vill säga att alla människor i grund och botten är människor med en gemensam och global samhörighet.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på hur kvinnors sexualiteter konstrueras i TV-serien Orange Is the New Black i förhållande till begrepp som behandlar heteronormativitet. Det största fokus läggs på hur bisexualitet kan förstås och ges betydelse inom ramen för en heteronormativ samhällsordning, då det är en sexualitet som inte ges eget utrymme att skapa en egen subjektsposition – utan ses som något ”mitt i mellan” homo- och heterosexualitet. I uppsatsen görs en närläsning på fem utvalda scener ur Orange Is the New Blacks första säsong. Med en diskursanalytisk förståelseram och dekonstruktion som metod söks spänningar mellan olika sexualiteter för att se hur olika subjektspositioner förhandlar med varandra om utrymme för existens. Av resultatet framkom att bisexualitet som subjektsposition omöjliggörs, medan homo- och heterosexualitet får en självklar plats, även om heterosexualitet är det mest önskvärda, inom ramen för heteronormativitet.

No description available.

The purpose of this project is to ascertain the ways in which Orange is the New Black uses its platform to either complicate or reify narratives about the prison system, prisoners and their relationship to the state. This research uses the works of Giorgio Agamben, Colin Dayan, Michelle Alexander and Lisa Guenther to situate the ways the state uses the prison and social narratives about the prison to extend its control on certain populations beyond prison walls through police presence, parole, the war on drugs and prison fees. From that basis, this work argues that while Orange does challenge some narratives about race and sexuality, because of its reliance on “bad choices” as a humanizing trope and its reliance on certain racialized stereotypes for entertainment, the show ultimately does more to reify existing narratives that support state interests.