Studien undersöker hur självframställning görs och kommenteras på två olika bloggar skrivna av Elsa Billgren och Sandra Beijer. Deras bloggtexter med tillhörande bilder analyseras med hjälp av teorier om självframställning, självbiografier och autofiktion. Analysen ställs sedan i relation till svenskämnet och vilken läskompetens som krävs i de digitala, utvidgade textvärldar eleverna rör sig i idag. Analysen visar att drag av såväl självbiogafiska och autofiktiva tendenser finns på bloggarna som undersöks. Bloggförfattarna visar på en medvetenhet som bloggen som marknadsförare av ett fiktionaliserat jag och beskriver hur de med hjälp av storytelling och förskönande bilder av verkligheten framställer sig själva på sina plattformar. Självframställningen sker genom en blandning av fakta och fiktion.

Syftet med studien är att analysera det självbiografiska verket Orange is the New Black : mitt år i ett kvinnofängelse (2010) författad av Piper Kerman utifrån dels ett intersektionellt perspektiv och dels utifrån Martha C. Nussbaums begrepp Cultivating humanity som handlar om hur vi ska utbilda människor till att bli goda världsmedborgare. Även teorier om genren självbiografi har tagits i beaktande i analysen. Metoden som studien grundar sig på är en kvalitativ närläsning. Studien visar att romanen berör de olika kategorierna etnicitet, klass och kön, och att författaren Kerman på ett hänsynsfullt sätt skriver om dessa. Att romanen behandlar dessa kategorier skapar goda möjligheter för att diskutera dem, då alla elever på ett eller annat sätt kan identifiera sig utifrån etnicitet, klass och kön. I studiens diskussion framkommer det att det vore gynnsamt om läraren i arbetet med romanen i klassrummet understryker att individen först ser sig som människa, och inte i grupptermer som exempelvis utifrån sin etnicitet, det vill säga att alla människor i grund och botten är människor med en gemensam och global samhörighet.

Bakgrund: Föräldrar som drabbats av en cancerdiagnos befinner sig i en sårbar situation där oro över framtiden och rädslan över hur deras barn skulle klara sig utan dem som förälder är stor. Dessa föräldrar ansåg att föräldrarollen är den viktigaste rollen att bibehålla, patientrollen kommer i andra hand. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur cancerdrabbade föräldrars upplevelser inverkar på föräldrarollen. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på fem litterära gestaltningar i form av självbiografier utifrån en induktiv ansats. Insamlad empiri analyserades utifrån manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att cancerdrabbade föräldrar inte ville uttrycka sina känslor framför sina barn, detta ansågs vara en strategi för att skydda sina barn mot effekten av sjukdomen. Att bibehålla en så normal vardag som möjligt framkom också som mycket vanligt i samband med sjukdomen. Resultatet presenterades med tre kategorier och tillhörande underkategorier. Kategorierna är följande: Behålla normalitet, Föräldrars existentiella situation, Utmanande föräldraroll och Behovsanpassad kommunikation. Slutsats: Studien visar på att föräldrar är i behov av stöttning, speciellt när det kommer till hur de ska samtala om existentiella frågor med sina barn. Alla föräldrar upplevde detta som svårt och ångestfyllt. Det är därför av betydelse att sjukvården stötta denna patientgrupp och se helheten av patienten där barnen är av största betydelse genom denna svåra sjukdoms situation.