<p>Kvinnor socialiseras till att visa känslor, d v s att vara mer känslomässigt öppna än män, men just ilska ses vara okvinnligt. Ilska som är den emotion som är acceptabel att utrycka enligt mansrollen. Detta gör att socialisationen kan skilja sig för pojkar och flickor. Studien undersökte universitet studenters (N = 88) förväntningar av emotionella respons hos barn (pojkar och flickor) i emotionelltladdade, förargande situationer. Flickor förväntades reagera med mer frekvent och intensiv ledsamhet medan pojkar med mer frekvent och intensiv ilska. Utöver detta förväntades att respondenternas kön, samt personlighetsmässiga benägenhet till ilska (Trait-anger) skulle påverka deras förväntningar av emotionella respons hos barnen. Könshypoteserna fick delvis stöd. Resultaten visade att flickor rapporterades vara mer intensivt ledsna (p = 0,05). Gällande pojkars ilska endast tendenser noterades. Manliga respondenter förväntade sig mer intensiv ilska från barnen än kvinnliga (p = 0,02). Trait-anger hypotesen fick delvis stöd: argsinta personer tänkte självcentrerat och förväntade sig mer intensiv (p = 0,05) ilska från barnen i emotionelltladdade, förargande situationer. Resultaten tolkades utifrån tidigare forskning.</p>

Kvinnor socialiseras till att visa känslor, d v s att vara mer känslomässigt öppna än män, men just ilska ses vara okvinnligt. Ilska som är den emotion som är acceptabel att utrycka enligt mansrollen. Detta gör att socialisationen kan skilja sig för pojkar och flickor. Studien undersökte universitet studenters (N = 88) förväntningar av emotionella respons hos barn (pojkar och flickor) i emotionelltladdade, förargande situationer. Flickor förväntades reagera med mer frekvent och intensiv ledsamhet medan pojkar med mer frekvent och intensiv ilska. Utöver detta förväntades att respondenternas kön, samt personlighetsmässiga benägenhet till ilska (Trait-anger) skulle påverka deras förväntningar av emotionella respons hos barnen. Könshypoteserna fick delvis stöd. Resultaten visade att flickor rapporterades vara mer intensivt ledsna (p = 0,05). Gällande pojkars ilska endast tendenser noterades. Manliga respondenter förväntade sig mer intensiv ilska från barnen än kvinnliga (p = 0,02). Trait-anger hypotesen fick delvis stöd: argsinta personer tänkte självcentrerat och förväntade sig mer intensiv (p = 0,05) ilska från barnen i emotionelltladdade, förargande situationer. Resultaten tolkades utifrån tidigare forskning.

The purpose of this study is to examine the attitudes towards criminality among adolescent people. The main goal of this study is to find out, which risk factors are for criminal behavior among the youth. It’s also to understand if gender and ethnicity of the adolescent people plays any part in their attitudes towards criminality and risk factors for criminal behavior. The study has been carried out using a quantitative method for the data collection. The theoretical approach in this study is achieved using system theory and deviance behavior. Data has been collected from adolescent people from high school, ranging from the age of 16 to 20. All of the participants in the study are teenagers whom are studying in high school in Sweden. The results show that there are many different risk factors, which affect the adolescent criminal behavior. One of the risk factors shown are parental control in knowing whom their children socialize with. Also the adolescents own attitudes towards crime and especially socialization with other criminal teens are contributing risk factors for the teens to commit criminal acts. Gender has been shown to have a significant role when it comes to young people's attitudes and involvement in criminal acts. Male participants show a larger scale of criminal participation compared to women, and they generally have a more positive attitude towards criminal behavior than women. Ethnicity has also been found to have a significant role in the study. Participants with other ethnic origin than Swedish respondents view themselves as a more crime prone group than Swedes, it is also a high proportion of respondents with Swedish background who believes this. This study has provided a greater understanding of how young people's attitudes towards crime looks like, and what aspects affect criminal behavior.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

I denna studie har ett specialidrottsförbund och tre fotbollsföreningars värdegrunder och verksamhetsberättelser undersökts för att se hur jämställdhet framställs av dessa fyra föreningar och hur de arbetar med jämställdhet i praktiken. Specialidrottsförbundet är Svenska fotbollförbundet som bland annat har ansvar för Sveriges dam- och herrlandslag. De tre fotbollsföreningarna som studien inkluderar kommer alla från Stockholm och har elitlag på både dam- och herrsidan. Resultatet som kunde avläsas var att alla föreningar ville visa en bild av sig själva där de arbetade för jämställdhet och vid en första anblick på respektive verksamhetsberättelse så såg det ut att stämma. När det sedan gjordes en analys av de ord som i studien först läses som neutrala så framkom det att nästan hälften av dessa ord används i en manlig kontext och att män tar mest plats i verksamhetsberättelserna.

Under de senaste decennierna har den vertikala segregeringen på arbetsmarknaden och den låga representationen av kvinnor på chefsbefattningar fått stor uppmärksamhet. Den här studien syftar till att undersöka könsskillnader i upplevda interna avancemangsmöjligheter, där ett delsyfte har varit att undersöka om närmaste chefens kön korrelerar med upplevda avancemangsmöjligheter för män och kvinnor. Den teoretiska ståndpunkten utgår från vanliga förklaringar till könsskillnader i lön och avancemangsmöjligheter: homosocial reproduktion, diskriminering och new home economics. Studien baseras på datamaterial från Levnadsundersökningen 2010, där urvalet består av män och kvinnor med en anställning och som är i åldrarna 20 till 60 år. Resultatet visar att en större andel män än kvinnor upplever att de har stora interna avancemangsmöjligheter. Vid justering för klass, humankapitalfaktorer och arbetsrelaterade faktorer i en multivariat regressionsanalys visar resultatet inte på några signifikanta skillnader mellan könen i upplevda avancemangsmöjligheter. Vid separata regressioner för en manlig närmaste chef och en kvinnlig närmaste chef visar resultatet däremot att det existerar könsskillnader i upplevda interna avancemangsmöjligheter vid en kvinnlig närmaste chef, där kvinnor har lägre sannolikhet att uppleva stora interna avancemangsmöjligheter, justerat för olika humankapitalfaktorer och arbetsrelaterade faktorer. Anmärkningsvärt är dock att det inte går att finna några signifikanta skillnader i upplevda interna avancemangsmöjligheter mellan kvinnor och män vid en manlig närmaste chef, justerat för olika humankapitalfaktorer och arbetsrelaterade faktorer.

Syftet med studien är att analysera det självbiografiska verket Orange is the New Black : mitt år i ett kvinnofängelse (2010) författad av Piper Kerman utifrån dels ett intersektionellt perspektiv och dels utifrån Martha C. Nussbaums begrepp Cultivating humanity som handlar om hur vi ska utbilda människor till att bli goda världsmedborgare. Även teorier om genren självbiografi har tagits i beaktande i analysen. Metoden som studien grundar sig på är en kvalitativ närläsning. Studien visar att romanen berör de olika kategorierna etnicitet, klass och kön, och att författaren Kerman på ett hänsynsfullt sätt skriver om dessa. Att romanen behandlar dessa kategorier skapar goda möjligheter för att diskutera dem, då alla elever på ett eller annat sätt kan identifiera sig utifrån etnicitet, klass och kön. I studiens diskussion framkommer det att det vore gynnsamt om läraren i arbetet med romanen i klassrummet understryker att individen först ser sig som människa, och inte i grupptermer som exempelvis utifrån sin etnicitet, det vill säga att alla människor i grund och botten är människor med en gemensam och global samhörighet.

Filmbranschen är på många sätt en mansdominerad bransch. Hade könsfördelningen inte varit så sned är det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en större mångfald. Detta gäller förstås även för andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur kvinnor med ledande kreativa eller administrativa positioner i filmbranschen har tagit sig dit de är idag, och vad de har upplevt på vägen dit. Vi har valt att applicera ett feministiskt perspektiv på vår studie, kompletterat med teorier om intersektionalitet. Vår frågeställning lyder: 1) Är det möjligt att utläsa vilka faktorer som verkar ha spelat in i hur deras yrkesliv har utvecklat sig (bakgrund, utbildning, familj etc.)? 2) Vilken betydelse ger de kön (att vara kvinna) i deras bransch, och hur har denna förståelse skapats? 3) Vad ger kvinnornas berättelser för bild av möjligheterna till ett mer jämställt arbetsliv inom film?

När en ungdom mellan 15-17 år misstänks för ett brott ska åklagaren begära in ett yttrande från socialtjänsten enligt 11 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Målet med att begära in ett yttrande är att ge rättsväsendet ett underlag som klarlägger den unges situation och ett eventuellt vårdbehov. Yttrandena utgör ett viktigt kunskapsunderlag och kan påverka hur både åklagaren och rätten uppfattar den unge. Tidigare forskning visar att socialtjänsten tenderar att kategorisera och bedöma klienter utifrån traditionella föreställningar om kön. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialtjänsten i sina yttranden beskriver flickor som misstänks för misshandel eftersom våld är starkt associerat med maskulinitet. Materialet har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys och har tolkats hermeneutiskt. Studiens vetenskapsteoretiska ansats är abduktiv vilket innebär att studien utgår från empiriska data men att teoretiska moment samtidigt har beaktats. Resultatet visar att socialtjänsten i flera avseenden beskriver och förklarar flickorna och deras beteenden utifrån föreställningen om normativ femininitet. I flera fall beskrivs flickornas aggressivitet som en bristande kontrollförmåga och det är vanligt förekommande med beskrivningar av utsatthet och psykisk ohälsa. Det framkommer även att när flickorna anpassar sig efter den normativa femininiteten beskrivs det som positivt medan avvikelser överlag beskrivs som problematiskt.

The purpose of this thesis is to examine how gender is constructed in presentence reports written by social workers’ as mandated by 11§ LUL. Young offenders are often assigned normative masculine or feminine attributes by personnel at treatment centers, girls are considered emotional and in need of support while boys are considered disorderly and in need of structure. Young female delinquents are victimized which affects their culpability; they are less likely to be held responsible for the crimes they committed. Young male delinquents are viewed as aggressive and in control; they are more likely to be held accountable for their criminal actions. In this study we analyze 20 presentence reports using critical discourse analysis; ten reports about girls and ten about boys, in half of the reports the youth is diagnosed with ADHD (5 boys and 5 girls). Our main results show that gender construction occurs in presentence reports, for example it is crucial that girls’ are calmed down by means of adult support, while boys’ need to be activated and controlled. We also ascertain that youths with an ADHD-diagnosis often are perceived as victims and therefore attributed less culpability for their crimes, regardless of gender.