<p>Kvinnor socialiseras till att visa känslor, d v s att vara mer känslomässigt öppna än män, men just ilska ses vara okvinnligt. Ilska som är den emotion som är acceptabel att utrycka enligt mansrollen. Detta gör att socialisationen kan skilja sig för pojkar och flickor. Studien undersökte universitet studenters (N = 88) förväntningar av emotionella respons hos barn (pojkar och flickor) i emotionelltladdade, förargande situationer. Flickor förväntades reagera med mer frekvent och intensiv ledsamhet medan pojkar med mer frekvent och intensiv ilska. Utöver detta förväntades att respondenternas kön, samt personlighetsmässiga benägenhet till ilska (Trait-anger) skulle påverka deras förväntningar av emotionella respons hos barnen. Könshypoteserna fick delvis stöd. Resultaten visade att flickor rapporterades vara mer intensivt ledsna (p = 0,05). Gällande pojkars ilska endast tendenser noterades. Manliga respondenter förväntade sig mer intensiv ilska från barnen än kvinnliga (p = 0,02). Trait-anger hypotesen fick delvis stöd: argsinta personer tänkte självcentrerat och förväntade sig mer intensiv (p = 0,05) ilska från barnen i emotionelltladdade, förargande situationer. Resultaten tolkades utifrån tidigare forskning.</p>

Att kunna ge uttryck för emotioner och förstå andra individers emotionella signaler kan vara skillnaden mellan liv och död eller mellan social gemenskap och utanförskap. Det finns inom forskningen spridda resultat om hur emotioner upplevs i män och kvinnors ansikten samt motstridigheter i forskningen om vilka emotioner som har företrädesrätt, även kallad superiority effect. Viss forskning visar att arga ansikten har en dominerande företrädesrätt något som kan kopplas till överlevnadsmekanismen. Andra studier visar motsatsen, att glada ansikten går före arga ansikten. Två syften skapades för studien, det första var att undersöka om det fanns någon skillnad i hur män och kvinnors glada respektive arga ansikten upplevs. Det andra syftet var att undersöka om det fanns en superiority effect bland arga och glada ansikten. I undersökningen deltog 23 universitetsstudenter som fick i uppgift att skatta arga, glada och neutrala ansikten på VAS-skalor i ilska, sorg, vänlighet och glädje. Analyser på insamlad data gjordes med beroende ANOVA-test. Resultaten visade att mäns arga ansikten upplevdes som argare än kvinnors arga ansikten samt att kvinnors ansikten upplevdes som vänligare i jämförelse med männens ansikten. Diskussionen förklarade resultaten i förhållande till forskning om genusskillnader, män och kvinnors ansiktsformer samt hur glädje och ilska relateras till män och kvinnor. En förklaring till resultaten kan vara att män oftare förknippas med negativa egenskaper som ilska och hot samt att kvinnor förknippas med omhändertagande och vänlighet. Forskning behöver göras i ett bredare perspektiv där stereotyper, status och teorier om drifters eventuella samband undersöks närmare.

Kvinnor socialiseras till att visa känslor, d v s att vara mer känslomässigt öppna än män, men just ilska ses vara okvinnligt. Ilska som är den emotion som är acceptabel att utrycka enligt mansrollen. Detta gör att socialisationen kan skilja sig för pojkar och flickor. Studien undersökte universitet studenters (N = 88) förväntningar av emotionella respons hos barn (pojkar och flickor) i emotionelltladdade, förargande situationer. Flickor förväntades reagera med mer frekvent och intensiv ledsamhet medan pojkar med mer frekvent och intensiv ilska. Utöver detta förväntades att respondenternas kön, samt personlighetsmässiga benägenhet till ilska (Trait-anger) skulle påverka deras förväntningar av emotionella respons hos barnen. Könshypoteserna fick delvis stöd. Resultaten visade att flickor rapporterades vara mer intensivt ledsna (p = 0,05). Gällande pojkars ilska endast tendenser noterades. Manliga respondenter förväntade sig mer intensiv ilska från barnen än kvinnliga (p = 0,02). Trait-anger hypotesen fick delvis stöd: argsinta personer tänkte självcentrerat och förväntade sig mer intensiv (p = 0,05) ilska från barnen i emotionelltladdade, förargande situationer. Resultaten tolkades utifrån tidigare forskning.

I denna kvalitativa studie intervjuades tre kvinnor som lämnat relationer där de utsattes för våld. Syftet med studien var att få en fördjupad kunskap kring kvinnornas känslomässiga process kring relationen där de utsatts för våld med fokus på ilskan. Frågeställningen var om det kan finnas en positiv kraft i ilskan som hjälper kvinnorna i relationen och uppbrottsprocessen. Studien kopplades till ilskans funktion utifrån affektteori. De tre kvinnorna i studien berättade om relationer som präglats av våld. De beskrev sina känslor och reaktioner under relationen, i separationsprocessen och utvecklingen efter separationen. Genom kvinnornas berättelse kunde man följa deras känslomässiga process. Kvinnornas berättelser beskrev hur deras uttryck för ilskan hade förändrats; alla tre uttryckte att ilskan blev starkare senare i relationen och att den upplevdes som en kraft som hjälpte dem men som även kunde ses som en destruktiv kraft. Efter relationen fanns ilskan på olika sätt med i deras liv, både som kraft i att hävda gränser och som en kraft som är svår att hantera. I uppsatsens diskussion reflekteras kring möjligheten att i terapi lyfta fram ilskan som en kraft som gör det möjligt för kvinnorna att sätta adekvata gränser.

I animation för film kan regissören ändra kameravinkel för att en karaktärs känslor ska förmedlas på ett tydligt. i ett spel har ofta spelaren kontroll över kamerans position men kan i vissa fall inte ändra kameravinkeln. I det här arbetet undersöks om en spelkaraktärs rörelser måste överdrivas mer i ett spel som använder Free Roaming Camera än i ett spel som använder First Person Perspective. En karaktär i ett tänkt spel animerades med olika grad av överdrift för att förmedla ilska. Animationerna visades sedan för ett antal informanter som fick bedöma hur trovärdiga de upplevde animationerna samt ange vilket sinnestillstånd de upplevde att karaktären hade. Resultatet visade att rörelser som visas ur Free Roaming Camera behöver överdrivas för att förmedla en känsla men också att trovärdigheten minskar med ökad grad av överdrift.

Detta arbete har studerat vilka egenskaper i en gångstil som var viktiga för att förmedla ilska. Egenskaperna hög hastighet, framåtlutande överkropp och knutna händer utvärderades för att se hur viktiga de var för känslouttrycket. Resultaten pekade på att hastigheten och händerna inte hade en påtaglig effekt på hur ilskeuttrycket uppfattades. Däremot hade egenskapen framåtlutande överkropp en betydlig skillnad i hur ilska uppfattades i en gångstil. När karaktären hade rak rygg var det betydligt färre deltagare som tyckte att animationen uppfattades som arg. Studien lämnar även utrymme för ytterligare forskning där man exempelvis utvärderar ytterligare ilskeuttryck och effekten av uttrycken i kombination.

Förskolan är en plats för alla barn, där pedagogers uppgift är att skapa de bästa förutsättningarna för alla barn. I förskolan kan olika känslor uppstå och det är en plats där vi utvecklas och lär oss att förstå att alla känslor är okej att känna. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning kunnat se att barns ilska och frustration sker på samtliga förskolor och vi har upplevt att pedagoger använder olika strategier för att bemöta barnens ilska och frustration. Trots att vi alla känner olika känslor så finns det olika upplevelser kring dem. Alla barn är olika precis som vuxna, men barn har ännu inte utvecklat olika strategier för att hantera sin frustration och ilska. Vårt syfte med studien är att undersöka och synliggöra hur förskollärare samtalar i fokusgrupper och därigenom ger uttryck för hur de upplever förskolebarns ilska och frustration. Studien är baserad på en kvalitativ metod där vi under arbetets gång använt oss av en tematisk analys där de tre temana som framkom är tema 1: Att vara en närvarande pedagog, tema 2: Pedagogers strategier samt tema 3: Pedagogens relationer till barnen.   Resultatet visar att förskollärarnas upplevelser kring barns ilska och frustration är individuellt och ingen situation är den andra lik. Resultatet visade även att utifrån förskollärarnas erfarenheter och upplevelser är de lösningsorienterade vid hantering av barns ilska och frustration.

<p>Anledningar till att ilska väcks till liv är individuella och kan exempelvis bero på orättvis behandling eller maktlöshet. Ilska känns på liknande sätt inombords hos alla individer vilket innebär att en student som känner ilska över att kamraten fuskat på en tenta, kan uppleva liknande känslor av ilska inombords som patienten som tvingas vänta på sina mediciner. När ilska väl kommit in i kroppen måste den ”komma ut”.  Ilskans väg ut ur kroppen skiljer sig åt från person till person där en del yttrar sin ilska fysiskt medan andra yttrar den verbalt eller via tårar. När ilska försvunnit ut ur kroppen skapas möjlighet för reflektion. En del upplever ilska som en drivkraft för förändring medan andra känner skam och ånger över sitt beteende. Ilska är något vi alla har upplevt och fortsättningsvis kommer att uppleva. Att skapa en förståelse för fenomenet ilska kan skapa förutsättningar för vårdpersonalen att förstå ilska hos patienter. Genom att förstå orsakerna till varför ilska uppstår kan en bra relation mellan vårdpersonal och patient skapas vilket är av stor betydelse för att en god omvårdnad ska kunna utövas.</p> / <p>Reasons why anger evokes is individual and can elicit when a person experience unfairness or feel powerlessness. Anger feels similar on the inside among all individuals which means that a student who feels anger due to a friend who as cheated on an exam can experience the same anger as the patient who is forced to wait for his/her medications. When anger has entered the body it has to “come out”. How anger leaves the body differs from person to person where some express their anger physically while others get their anger out verbally or through tears. When anger has left the body, reflections become possible. Some people experience anger as a driving force for making a change while others feel disgrace and regret due to their behaviour. Anger is something we all have experienced and will continue to do. Understanding the phenomenon anger can create conditions for professionals to understand the patient’s anger. A good relationship between professionals and patients can be founded through understanding why anger evokes which is important for developing a good nursing care</p>

Anledningar till att ilska väcks till liv är individuella och kan exempelvis bero på orättvis behandling eller maktlöshet. Ilska känns på liknande sätt inombords hos alla individer vilket innebär att en student som känner ilska över att kamraten fuskat på en tenta, kan uppleva liknande känslor av ilska inombords som patienten som tvingas vänta på sina mediciner. När ilska väl kommit in i kroppen måste den ”komma ut”.  Ilskans väg ut ur kroppen skiljer sig åt från person till person där en del yttrar sin ilska fysiskt medan andra yttrar den verbalt eller via tårar. När ilska försvunnit ut ur kroppen skapas möjlighet för reflektion. En del upplever ilska som en drivkraft för förändring medan andra känner skam och ånger över sitt beteende. Ilska är något vi alla har upplevt och fortsättningsvis kommer att uppleva. Att skapa en förståelse för fenomenet ilska kan skapa förutsättningar för vårdpersonalen att förstå ilska hos patienter. Genom att förstå orsakerna till varför ilska uppstår kan en bra relation mellan vårdpersonal och patient skapas vilket är av stor betydelse för att en god omvårdnad ska kunna utövas. / Reasons why anger evokes is individual and can elicit when a person experience unfairness or feel powerlessness. Anger feels similar on the inside among all individuals which means that a student who feels anger due to a friend who as cheated on an exam can experience the same anger as the patient who is forced to wait for his/her medications. When anger has entered the body it has to “come out”. How anger leaves the body differs from person to person where some express their anger physically while others get their anger out verbally or through tears. When anger has left the body, reflections become possible. Some people experience anger as a driving force for making a change while others feel disgrace and regret due to their behaviour. Anger is something we all have experienced and will continue to do. Understanding the phenomenon anger can create conditions for professionals to understand the patient’s anger. A good relationship between professionals and patients can be founded through understanding why anger evokes which is important for developing a good nursing care

Inom ramen för IVIN- projektet avsåg föreliggande studie att explorativt undersöka vilka variabler som kan moderera behandlingsutfallet i en internetadministrerad KBT-behandling för personer som upplever svårigheter att reglera ilska, aggressioner eller utagerande beteenden i nära relationer. Sextiofem personer inkluderades och randomiserades till de två betingelserna behandlingsgrupp (n=32) och kontrollgrupp (n=33). Aktuell studie baserades på resultaten för de deltagare som fyllt i för- och eftermätning (n = 59). Huvudutfallsmåtten beräknades utifrån individuella värden vid eftermätningen kontrollerat för förmätningen på Multidimensional Measure of Emotional Abuse och Aggression Questionnaire - Revised Swedish Version. För att undersöka valda variablers modererande effekt på respektive utfallsmått användes multipel regression. Resultaten visade att individer med initialt hög frekvens av emotionellt- och fysiskt våld, låg ilskeruminering och hög acceptans av sin partners negativa beteenden drog mest nytta av behandlingen. Resultaten visade även en tendens till att högre motivation, lägre ångest och högre ålder modererade ett bättre behandlingsutfall. Dessa tendenser bör dock utforskas vidare för att bringa ytterligare klarhet till dessa moderatorers påverkan på behandlingsutfallet. / IVIN