Att kunna ge uttryck för emotioner och förstå andra individers emotionella signaler kan vara skillnaden mellan liv och död eller mellan social gemenskap och utanförskap. Det finns inom forskningen spridda resultat om hur emotioner upplevs i män och kvinnors ansikten samt motstridigheter i forskningen om vilka emotioner som har företrädesrätt, även kallad superiority effect. Viss forskning visar att arga ansikten har en dominerande företrädesrätt något som kan kopplas till överlevnadsmekanismen. Andra studier visar motsatsen, att glada ansikten går före arga ansikten. Två syften skapades för studien, det första var att undersöka om det fanns någon skillnad i hur män och kvinnors glada respektive arga ansikten upplevs. Det andra syftet var att undersöka om det fanns en superiority effect bland arga och glada ansikten. I undersökningen deltog 23 universitetsstudenter som fick i uppgift att skatta arga, glada och neutrala ansikten på VAS-skalor i ilska, sorg, vänlighet och glädje. Analyser på insamlad data gjordes med beroende ANOVA-test. Resultaten visade att mäns arga ansikten upplevdes som argare än kvinnors arga ansikten samt att kvinnors ansikten upplevdes som vänligare i jämförelse med männens ansikten. Diskussionen förklarade resultaten i förhållande till forskning om genusskillnader, män och kvinnors ansiktsformer samt hur glädje och ilska relateras till män och kvinnor. En förklaring till resultaten kan vara att män oftare förknippas med negativa egenskaper som ilska och hot samt att kvinnor förknippas med omhändertagande och vänlighet. Forskning behöver göras i ett bredare perspektiv där stereotyper, status och teorier om drifters eventuella samband undersöks närmare.

Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka hur makt och maktrelationer beskrivs och teoretiseras i forskningen mellan socialsekreterare och klient med fokus på klientens beskrivningar. Denna studie är en integrativ och kvalitativ forskningsöversikt med en abduktiv ansats, där 29 tidigare studier har tematiserats och analyserats med hjälp av maktens fyra ansikten. Studien påvisar att maktbegreppet är ett komplext och svårdefinierat begrepp. Studien visar hur makten kan betraktas utifrån maktens fyra ansikten inom det sociala arbetet i mötet mellan klienten och socialsekreteraren. Vidare diskuteras rekommendationer gällande maktaspekten för det sociala arbetet utifrån olika studier samt rekommendationer för fortsatt forskning. Det är viktigt att klienternas perspektiv, såsom upplevelsen av makt och kontroll, tas upp angående deras möte med de professionella. Eftersom mötet och relationen mellan socialsekreterare och klient är en av de grundläggande faktorerna för ett bra samarbete är studier som denna viktiga att genomföra. Studien påvisar även hur viktigt det är att uppmärksamma maktobalansen, detta för att kunna medföra en medvetenhet hos de professionella inom socialt arbete om den påverkan och upplevelse som klienterna erfar av de ojämlika maktrelationerna. / The purpose of this research review is to examine how power and power relations are described and theorized in research between social worker and client, focusing on the client's descriptions. This study is an integrative and qualitative research review with an abductive approach where 29 previous studies have been thematized and analyzed by means of the four dimensions of power. This study demonstrates that the concept of power is a complex and difficult concept to define. The study shows how power in social work can be viewed with the perspective from the four dimensions of power in the interaction between the client and the social service worker. Furthermore the study discusses different recommendations regarding the power dimensions in social work based on various studies and recommendations for further research. It is important that the clients' perspective, such as the experience of power and control, is noticed regarding their encounters with the professionals. Since the encounter and the relationship between the social service worker and the client are one of the main factors for a good collaboration studies like these are important to conduct. The study also shows the importance of bringing awareness to the imbalance of power, to thenceforth bring awareness to the professionals of social work about the impact and experience which clients experience in unequal power relations.

<p>Mångfald är ett högst aktuellt begrepp som ligger i tiden och vikten av mångfald på arbetsplatsen såväl som i samhället i stort har blivit allt mer uppmärksammad. Det har skapats visioner om ett samhälle som ska fungera som en mötesplats där människor får utrymme att utbyta kunskaper och erfarenheter och där varje individs unika resurser tas tillvara samt får chans att utvecklas. I Möte med mångfald studeras sammanställningen av projektet Mångfaldens ansikten i syfte att, genom diskursanalys som metod, ta reda på hur man med språkets hjälp formulerar ett behov av ökad medvetenhet om mångfald på arbetsmarknaden. Mångfaldens ansikten är Sveriges bidrag till ett omfattande EU-projekt vilket arbetar för ökad mångfald i arbetslivet. Vi kommer i denna uppsats enbart att fokusera på det svenska bidraget i detta transnationella samarbete. Genom att analysera språket, den genomgående retoriken och användningen av begreppsapparaten skapas en bild av de förhållningssätt och frågeställningar som präglar projektsammanställningen. Analysarbetet kännetecknas av ord som fördomar och negativa attityder men även av ord som mötesplats och samarbete. Således vittnar denna dubbeltydighet om mångfaldsbegreppets komplexa dimensioner vilka får följder för både individ och samhälle.</p>

Mångfald är ett högst aktuellt begrepp som ligger i tiden och vikten av mångfald på arbetsplatsen såväl som i samhället i stort har blivit allt mer uppmärksammad. Det har skapats visioner om ett samhälle som ska fungera som en mötesplats där människor får utrymme att utbyta kunskaper och erfarenheter och där varje individs unika resurser tas tillvara samt får chans att utvecklas. I Möte med mångfald studeras sammanställningen av projektet Mångfaldens ansikten i syfte att, genom diskursanalys som metod, ta reda på hur man med språkets hjälp formulerar ett behov av ökad medvetenhet om mångfald på arbetsmarknaden. Mångfaldens ansikten är Sveriges bidrag till ett omfattande EU-projekt vilket arbetar för ökad mångfald i arbetslivet. Vi kommer i denna uppsats enbart att fokusera på det svenska bidraget i detta transnationella samarbete. Genom att analysera språket, den genomgående retoriken och användningen av begreppsapparaten skapas en bild av de förhållningssätt och frågeställningar som präglar projektsammanställningen. Analysarbetet kännetecknas av ord som fördomar och negativa attityder men även av ord som mötesplats och samarbete. Således vittnar denna dubbeltydighet om mångfaldsbegreppets komplexa dimensioner vilka får följder för både individ och samhälle.

This bachelor thesis in human rights aims to critically study the human rights of the muslim minority in Sweden and the possible limitations of the swedish minority politics. With the Sweden Democrats’s (SD) bigger influence in swedish politics today, an increased xenophobia is a fact, which leads to a risk of a society where islamophobic ideas can grow. Through a case study, muslims’ requirements that their basic human rights are guaranteed, will be discussed, to examine limitations in the swedish multicultural society. With the perspecitve of Iris MarionYoung’s “five faces of oppression”, muslims’ situation will be analyzed, through a variety of material. Universal rights, group rights, integration politics and freedom of religion are parts of the analysis. International critique concerning Sweden’s lack of equality statistics and Sweden’s responsability to guarantee minority groups their rights will also be discussed. A need to strengthen the human rights for muslims in general is emphazised in the conclusion, with suggestions for further research.

Den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter har tagit upp ett mål om tvångsarbete där de klargjort att en arbetsrelation kan utgöra tvångsarbete även om arbetaren initialt accepterat arbetsvillkoren om det finns exploaterande element. I uppsatsen används idé- och argumentationsanalys för att analysera domslutet genom applicering Iris Marion Youngs teori om fem ansikten av förtryck för att utröna om domstolens argumentation uppnår en nivå av moral i linje med teorin. Uppsatsen klargör bland annat, vikten av att domstolen sett till offrens hela livssituation från ett helhetsperspektiv och att de ansträngt sig att sätta sig in i sådant strukturellt förtryck som ofta är dolt i vardagliga beteenden. Uppsatsen visar att domslutet genom sitt tillvägagångssätt på ett tillfredställande sätt kunnat visa på förekomst av förtryck som annars kunde ha passerat ostraffat, och att motiven i beslutet utgår ifrån en moralisk grund i paritet med teorin. Argumentationen kunde dock ha innehållit en mer mångfacetterad beskrivning av strukturellt förtyck och dess konsekvenser på den sociala gruppen. / The European Court of Human Rights has made a judgement in favor of the workers in a case of forced labor in which they clarify that a working relationship can constitute forced labor even if the worker initially has accepted the working conditions if there are elements of exploitation. In this essay idea and argumentation analysis are used to analyze the judgement through the eyes of Iris Marion Youngs normative theory of the five faces of oppression, to explore if the courts argumentation reaches a moral standard in line with the theory. The essay reveals among other things, that an effort to explore the life situation of victims from a holistic perspective were crucial in the judicial process, as well as an effort to understand structural oppression hidden in the everyday life. The conclusions show that the judgment meets many aspects of Youngs theory in revealing oppression and giving arguments in line with its moral grounds. However, the argumentation could have been even more versatile around issues of structural oppression and consequences thereof on the social group.

In the field of face recognition one challenge is to recognize individuals in photographs taken of the person in profile. In this project it was investigated whether 3D face reconstructions could improve the face recognition results in these cases. Images used in the experiments were historical images of persons who lived in Stockholm during the late nineteenth to early twentieth centuries. Additionally, face frontalization algorithms were applied to images taken in profile-view of the person to investigate if this idea could improve the results of 3D face reconstruction of images in profile-view. The results of the experiments showed that using 3D face reconstructions did not improve the results of face recognition. However, in most cases the individuals in the 3D face reconstructions could be recognized. Furthermore, experiments also showed that face frontalization did not improve the results of the 3D face reconstructions of images taken in profile angle. Aside from these results, the thesis demonstrates a, to the best of our knowledge, new approach to evaluate 3D face reconstruction results by using face recognition.