Sammanfattning Uppsatsens syfte är att utifrån ett normkritiskt genusperspektiv undersöka om könsskillnader konstrueras i beskrivningar av ungdomar i vård- och genomförandeplaner. Detta undersöks genom att granska 60 vård- och genomförandeplaner för ungdomar som är placerade på ett HVB-hem i en mellanstor stad i Mellansverige. Studien är en dokumentstudie där diskursanalys använts som analysmetod. Även ett genusteoretiskt perspektiv, ett normkritiskt förhållningssätt samt en syn på språket som konstruerat och konstruerande är centralt i uppsatsen. De frågeställningar som vi utgår från i denna studie är: Hur beskrivs pojkar och flickor i de utvalda vård- och genomförandeplanerna? Vilka skillnader och likheter finns i hur flickor och pojkar beskrivs, och i så fall, på vilket sätt konstrueras dessa i de utvalda vård- och genomförandeplanerna? En av studiens centrala slutsatser är att flickor och pojkar framställs olika genom beskrivningarna i vård- och genomförandeplanerna. Pojkar tillskrivs missbruk, aggression och kriminalitet medan flickor tillskrivs en offerroll samt ett behov av att skyddas. På samma sätt beskrivs pojkar som aktörer och flickor beskrivs som passiva. Studien kan generera en ökad förståelse för vilken betydelse beskrivningar och språk i ungdomars vård- och genomförandeplaner har. Studien kan även öka förståelsen för hur viktigt det är att vara normkritisk i sin profession som socialarbetare.

Mångkulturella samhället växer större och större i Sverige och detta medför att lärare i skolor behöver anpassa sig efter elevers olika religiösa bakgrunder. En utmaning kan vara att undervisa religionskunskap i en mångkulturell klass. Denna litteraturstudie har undersökt lärares och lärarstudenters problematik i religionsundervisning. Syftet med studien var att kartlägga tidigare forskning om problematik inom religionsundervisning och även förslag på hur denna problematik kan mötas. Åtta studier från USA, England, Norge och Sverige har analyserats. Problematiken som lyfts fram är lärares bristande kunskaper och förhållningssätt, osäkerhet, tidsfördelning och hur lärare ska förhålla sig neutrala. Studien lyfter även fram olika förslag för hur religionsundervisningen kan förbättras. Förslagen är att lärare kan variera arbetssätt och undervisningsformer, gå på studiebesök, bjuda in gäster samt att lärares material kan behövas kompletteras. Det som också lyfts fram är att lärarutbildningarna behöver förbättras genom att ge lärarstudenter vetenskaplig grund att stå på och möjlighet till att få beprövade erfarenheter. Vidare forskning inom detta område krävs, eftersom det saknas studier kopplade till dagens läroplan, Lgr 11. Forskning inom religionsundervisningen i årskurs 4-6 saknas och därför är detta något att forska vidare inom.

Syftet med undersökningen är att ur ett diskursanalytiskt perspektiv försöka förstå några av de problem som tycks finnas med att genomföra ämnesövergripande undervisning. Undersökningens metod är litteraturstudiens och dess empiriska material består av tidigare genomförda studier och forskning kring ämnesövergripande undervisning. Fem diskurser har skapats: Lärardiskursen, elevdiskursen, den organisatoriska diskursen, tidsdiskursen och den positiva diskursen. Resultatet visar att det finns en samstämmighet gällande både problem och fördelar med undervisningsmetoden mellan de olika studierna. Det är inom den organisatoriska diskursen man hittar de flesta problemen – antingen direkta eller indirekta. Inom denna finns ett hierarkiskt samband som gör att undervisningsformens vara både ifrågasätts och blir svår att genomföra. Detta tycks ha att göra med att ämnesövergripande undervisning oftare initierats underifrån än ovanifrån, från ledningen. Vid sidan av den organisatoriska diskursen är elevdiskursen viktig. Här finns både en oro för att eleverna inte ska få tillräcklig ämneskunskap om man arbetar ämnesövergripande, samtidigt som man ser att deras kognitiva förmåga inom problemlösning, kritiskt tänkande samt kunnande i att se saker ur fler synvinklar kan utvecklas med ämnesövergripande undervisning. Ämnesövergripande undervisning är något många försökt sig på – en del har lyckats, andra inte – och det tycks som om man, för att lyckas, måste få en fungerande struktur och identifiera problemen. Man måste bygga upp den från grunden och säkerställa att eleverna får den undervisning/kunskap som de har rätt till.

No description available.

<p>Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett individperspektiv erhålla djupare förståelse och ökad insikt i samtalsrelationen mellan skolkurator och sökande elev, samt vilka förutsättningar som enligt skolkuratorerna måste föreligga för ett givande möte. Studien utgick från en kvalitativ ansats med en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av tio stycken kuratorer, varav alla var kvinnor. Resultatet visar att samtalsrelationen är beroende av förtroende samt tillit, och att kuratorerna använder sig själva som verktyg för att bygga upp samtalsrelationen. Även egna uppkommande känslor används för att förstå eleven bättre medan kunskap om samtalsmetodik beskrivs som otillräcklig, istället värderas förvärvad erfarenhet som en viktig aspekt. Kuratorns egen människosyn och engagemang beskrivs vidare vara faktorer som påverkar samtalsrelationen. För stöd i svåra samtalsrelationer framhålls den egna kollegan eller handledningen som viktigast. Resultatet analyseras utifrån George Herbert Mead, Moira von Wright och Johan Asplund. Analysen berör aspekterna: Samtalsrelationens grunder, samtalsrelationen med utgångspunkt från kuratorn, eftersträvade processer inom samtalsrelationen samt påverkan utifrån kuratorn på samtalsrelationen.</p>

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett individperspektiv erhålla djupare förståelse och ökad insikt i samtalsrelationen mellan skolkurator och sökande elev, samt vilka förutsättningar som enligt skolkuratorerna måste föreligga för ett givande möte. Studien utgick från en kvalitativ ansats med en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av tio stycken kuratorer, varav alla var kvinnor. Resultatet visar att samtalsrelationen är beroende av förtroende samt tillit, och att kuratorerna använder sig själva som verktyg för att bygga upp samtalsrelationen. Även egna uppkommande känslor används för att förstå eleven bättre medan kunskap om samtalsmetodik beskrivs som otillräcklig, istället värderas förvärvad erfarenhet som en viktig aspekt. Kuratorns egen människosyn och engagemang beskrivs vidare vara faktorer som påverkar samtalsrelationen. För stöd i svåra samtalsrelationer framhålls den egna kollegan eller handledningen som viktigast. Resultatet analyseras utifrån George Herbert Mead, Moira von Wright och Johan Asplund. Analysen berör aspekterna: Samtalsrelationens grunder, samtalsrelationen med utgångspunkt från kuratorn, eftersträvade processer inom samtalsrelationen samt påverkan utifrån kuratorn på samtalsrelationen.

Detta examensarbetes undersökning har genomförts efter samtal med spansklärare och skolledarepå en gymnasieskola där det upplevs problem med spanska steg 3. Undersökningens syfte är attstudera anledningen till avhopp och till låga betyg i spanska steg 3. Efter att analysera dettaproblem syftar undersökningen till att diskutera möjliga lösningar för att kunna förbättraspanskundervisningen och verksamheten.Frågeställningar examensarbete försöker hitta svar på är tre: Hur svagt är resultatet i spanska steg3 på denna gymnasieskola? Vilka anledningar kan man hitta till det svaga resultatet? Vad kanverksamheten göra för att stödja eleverna i steg 3? Metoden som valts för att hitta svar är attundersöka elevers resultat på olika prov under kursen samt att fokusera på deras innehåll. Detsistnämnda för att kunna hitta möjliga anledningar tillsammans med skolledares och spanskläraresuppfattningar om problemet som inhämtades genom intervjuer på två olika gymnasieskolor.Resultatet visar att flera elever väljer bort kursen och att de som fortsätter sänker sina tidigarebetyg. Bland möjliga faktorer som påverkar det dåliga resultatet kan man nämna dåligaförkunskaper, omotiverade elever och allt svårare grammatiska moment. För att kunna lösaproblemet föreslås kommunikation mellan grundskolan och gymnasieskolan, varierandearbetssätt och lägre krav på form och grammatik bland annat.

Denna studie handlar om ramfaktorer som påverkar undervisningen av elever med ADHD, enligt högstadielärare. Åtta intervjuer genomfördes med högstadielärare med erfarenhet av denna typ av undervisning och frågeställningarna var: Vilka ramfaktorer anser lärarna har betydelse för undervisning av elever med ADHD? Hur upplever lärarna det egna arbetet med denna typ av undervisning till exempel vad avser tilldelning av resurser från skolans ledning? Vad skulle underlätta undervisningen för elever med ADHD-problematik? Resultaten visar att lärarna anser att viktiga ramfaktorer är möjligheter till kompetensutveckling, tillgång till information, arbete med att analysera och diagnostisera, strukturer på arbetsplatsen samt den fysiska arbetsmiljön. Lärarna upplever också att undervisning och miljön inte är tillräckligt individanpassad, att stödet från skolledning och elevhälsoteam är svagt samt att det saknas resurser från ledning och skolorganisation. De önskar sig även mer specifik handledning kring enskilda elever från elevhälsoteamet. En sak som skulle kunna förbättra undervisningen, enligt lärarna, vore en tydligare struktur och ökad tydlighet gentemot elever med ADHD-problematik. Det framkom också att större utrymmen och en miljö utan för mycket intryck skulle hjälpa läraren i undervisningen av elever med ADHD-problematik.

Uppsatsens titel: Vi är inte i mål än- en studie av problematiken som kvinnor i ledande positioner upplever. Författare: Helena Klingborg och Johanna Flink Handledare: Olle Duhlin Examinator: Mikael Lundgren Institution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kalmar Nyckelord: Karriärutveckling, karriärklättring, hinder, problematik, kvinnligt ledarskap Syfte: Syftet med denna forskning är att påvisa hur kvinnor i ledande positioner upplevt och lyckats hantera de hindren som finns kring kvinnligt chefskap. Vi ämnar även med denna forskning att inspirera genom att lyfta fram positiva exempel på kvinnor som lyckats klättra i karriären och på detta sätt också lyckats hitta vägar för att hantera dessa hinder. Följaktligen vill vi besvara; • Hur har de upplevt hindren och på vilket sätt har dessa kvinnor lyckats ta sig förbi dem? Metod: Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod. Vi har i vår forskning intervjuat sju kvinnor som har delat med sig av sina personliga berättelser kring sin karriärresa. Då vi arbetade induktivt fann vi lämpliga teorier att knyta an till vårt arbete efter att resultaten från empirin hade samanställts. Dessa delar av forskningen har sedan analysterats och diskuterats kring. Empiri, teori och analys: Vi har i ett och samma kapitel sammanställt resultaten från intervjuerna, kopplat an dessa till lämplig teori samt presenterat en analys. Slutdiskussion: Vi har i detta avsnitt fört en djupare diskussion kring resultatet i kapitlet om empiri, teori och analys. Slutsats: Det finns en problematik kring kvinnors chefskap. Denna problematik kan handla om att man inte blir tagen på allvar, att kompetensen blir förbisedd och svårigheten i att kombinera familj och karriär. För att hantera dessa kompontenter är det viktigt att hitta stöd hos andra kollegor, i nätverk eller/och i familjen. Det är också viktigt att som kvinna vara medveten om att männens retorik skiljer sig från kvinnans och därmed anpassa sig efter den situationen som råder.

När friskolereformen i Sverige infördes 1992 blev marknaden för gymnasial utbildning konkurrenssatt. Med nya möjligheter för friskolor att bedriva gymnasial utbildningsverksamhet var statens förhoppningar att elevers preferenser bättre kunde bemötas och att resursanvändningen effektiviserades. Frågor som besvaras i uppsatsen är vad som kännetecknar marknaden, vilka strategier gymnasieskolor använder sig av, effekter av asymmetrisk information samt vilka faktorer som påverkar variationsgrad och vad optimal variationsgrad kan tänkas vara.Marknaden för gymnasial utbildning kartläggs utifrån SCP-modellen för att få en översiktlig bild över marknaden och dess kännetecken. Salops cirkel appliceras och närmare diskuteras det kring asymmetrisk information, variation och strategier på gymnasiemarknaden.Sammanfattningsvis konstateras det att marknaden kännetecknas av monopolistisk konkurrens där det är svårt att förutspå gymnasieskolors beteende. Vidare karaktäriseras marknaden av att den är fullständigt subventionerad i form av skolpeng med anledningen att utbildning har positiva effekter på samhället. De strategier som används på marknaden är marknadsföring, uppköp, betygsinflation, gratisprodukter samt forskning och utveckling. Då det råder informationsbrist på marknaden medför det att elever inte gör informativa val, vilket innebär att det blir svårare för individer att uppnå sin fulla potential. Vidare medför informationsbristen etableringshinder på marknaden och att möjligheterna att konkurrera med kvalitet försvagas. De faktorer som påverkar variationen på marknaden konstaterades vara individers preferenser, substitutionsbenägenhet, konkurrens och stordriftsfördelar. / When friskolereformen in Sweden was introduced in 1992, the market for secondary education became a competitive market. With new opportunities for schools to pursue secondary education business, the Swedish government hoped that students' preferences could be better met and that the use of resources would be more efficient. Questions answered in this paper is what characterizes the market, which strategies secondary schools uses, effects of asymmetric information and the factors that affect the degree of variation, and what the optimal degree of variation might be.The market for secondary education is mapped based on the SCP-model to get an overview of the market and its characteristics. Salop circle will be applied and detailed discussion about asymmetric information, variety and strategies on the secondary market will be made.In summary, it is noted that the market is characterized by monopolistic competition where it is difficult to predict the secondary schools' incentives. Furthermore, the market is characterized by being fully subsidized in the form of skolpeng with the reason that the positive impact of education on society. The strategies used in the market are marketing, acquisitions, grade inflation, complimentary products and research and development. As there is a lack of information on the market means that students do not make informative choices, which means that it becomes more difficult for individuals to achieve their full potential. Furthermore, the lack of information barriers to entry in the market and the opportunities to compete with quality weakens. The factors that affect the variation in the market were found to be individual preferences, the substitution tendencies, competition and economies of scale.