De flesta kommuner inom svensk socialtjänst använder sig idag av utredningsinstrumentet BBIC vid barnavårdsutredningar. Studien kartlägger socialsekreterares upplevelser av BBIC. Studien tar upp vilka för- och nackdelar socialsekreterarna upplever vid användandet av BBIC i utredningsarbetet samt om de upplever att det finns något som måste förbättras kring arbetet. Studien har kvalitativ ansats där fyra socialsekreterare deltog i enskilda intervjuer. Socialsekreterarna som deltog i studien arbetar i Norrland. För att analysera det insamlade materialet har vi använt oss av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien visar på att socialsekreterarna till största del är positivt inställda till BBIC. De tycker bland annat att utredningarna får bättre kvalité genom BBIC och att de med hjälp av BBIC undgår att missa viktiga delar i utredningsarbetet. Det finns en del förbättringsområden som diskuteras samt den tidsmässiga aspekten kring arbetet med BBIC. Utredningar med BBIC har till en början krävt mer tid i och med allt dokumentationsarbete som följer med BBIC.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare upplever att makt synliggörs och hanteras i mötet med klienter som är aktuella i placeringsärenden. Intervjuer med fyra socialsekreterare inom arbetsgruppen barn och unga genomfördes. Vi har använt oss av hermeneutik som forskningsmetod och har analyserat resultatet utifrån Michael Foucaults teori om makt. Vår studie visar på att socialsekreterare har ett ambivalent förhållningssätt till makt samt att deras maktutövning ofta utgår från lagstiftningen. Vi har även kunnat påvisa att socialsekreterarna använder sig av omedvetna strategier för att hantera maktobalansen i mötet med klienter.

Samhällsvården i form av dygnsvård utanför det egna hemmet har många gånger visat sig vara instabil med en hög andel sammanbrott som följd, det vill säga att placeringar i samhällsvård avslutas plötsligt och oplanerat. Orsaken till att ett sammanbrott sker kan ses som ett samspel mellan olika faktorer och som kulmen på en långsiktig process. Denna kvalitativa uppsats bygger på en tolkande fenomenologisk metodansats i syfte att undersöka socialsekreterares subjektiva upplevelse av instabil samhällsvård samt hur de förstår orsakerna till att vården är instabil. Uppsatsen baseras på sekundärdata från semistrukturerade intervjuer med sju socialsekreterare som i sitt arbete har erfarenhet av instabilitet och sammanbrott. Socialsekreterarna valdes ut genom ett strategiskt urval. Resultaten pekar på att socialsekreterarna upplever att instabilitet är ett komplext fenomen. Socialsekreterarna beskriver faktorer som bland annat dålig matchning, brist på familjehem, komplex problematik hos barnen och organisatoriska brister som bidragande orsaker till instabil samhällsvård. Resultaten tyder dock på att socialsekreterarnas bristande kunskap om barnen och dess behov är en faktor som genomsyrar mer eller mindre samtliga riskfaktorer och kan därmed ses som en grundläggande och bidragande riskfaktor för instabilitet i samhällsvården.

<p>MITTUNIVERSITETET</p><p>Institutionen för Socialt arbete</p><p>ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs</p><p>HANDLEDARE: Anders Röjde</p><p>SAMMANFATTNING: Familjerådslag är en metod som används för att öka familjens kontroll över sina problem och låta den utvidgade familjen tillsammans finna en lösning. Studien är gjord utifrån Östersunds kommun där de har arbetat med modellen en längre tid men det har aldrig tidigare gjorts en utvärdering. Genom att intervjua tre socialsekreterare och föräldrar är syftet att få en djupare förståelse av deras upplevelser och förändringar av familjerådslag. De har alla medverkat till eller i ett familjerådslag i Östersund. Analysen gjordes genom att dela in resultaten under våra två centrala teman, upplevelse och förändring. Analysen görs med stöd av tidigare forskning och teorierna Empowerment och Kasam. Alla respondenter upplever familjerådslag som positivt och då framförallt för att alla får samma information. Socialsekreterarna anser att metoden är bra för att det är viktigt att arbeta med den utvidgade familjen då de känner barnet bäst. Föräldrarna känner att familjerådslaget gör att barnet är med och fattar beslut. Rådslaget har inneburit små men betydelsefulla förändringar. Det är viktigt att alla betydelsefulla personer deltar och att konflikter läggs åt sidan för att fokusera på vad som är bäst för familjen.</p><p>NYCKELORD:Familjerådslag, socialsekreterare, föräldrar,</p><p>socialt arbete, eget ansvar</p><p>TITEL:Familjerådslag</p><p>Upplevelser och förändringar av metoden i</p><p>Östersunds kommun.</p><p>FÖRFATTARE:Anna-Karin Hällbom och Erika Hederstedt</p><p>DATUM:Juni 2008</p>

MITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt arbete ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs HANDLEDARE: Anders Röjde SAMMANFATTNING: Familjerådslag är en metod som används för att öka familjens kontroll över sina problem och låta den utvidgade familjen tillsammans finna en lösning. Studien är gjord utifrån Östersunds kommun där de har arbetat med modellen en längre tid men det har aldrig tidigare gjorts en utvärdering. Genom att intervjua tre socialsekreterare och föräldrar är syftet att få en djupare förståelse av deras upplevelser och förändringar av familjerådslag. De har alla medverkat till eller i ett familjerådslag i Östersund. Analysen gjordes genom att dela in resultaten under våra två centrala teman, upplevelse och förändring. Analysen görs med stöd av tidigare forskning och teorierna Empowerment och Kasam. Alla respondenter upplever familjerådslag som positivt och då framförallt för att alla får samma information. Socialsekreterarna anser att metoden är bra för att det är viktigt att arbeta med den utvidgade familjen då de känner barnet bäst. Föräldrarna känner att familjerådslaget gör att barnet är med och fattar beslut. Rådslaget har inneburit små men betydelsefulla förändringar. Det är viktigt att alla betydelsefulla personer deltar och att konflikter läggs åt sidan för att fokusera på vad som är bäst för familjen. NYCKELORD:Familjerådslag, socialsekreterare, föräldrar, socialt arbete, eget ansvar TITEL:Familjerådslag Upplevelser och förändringar av metoden i Östersunds kommun. FÖRFATTARE:Anna-Karin Hällbom och Erika Hederstedt DATUM:Juni 2008

The purpose of this study was to investigate what competence social workers have, don´t have and ask for in the work with unaccompanied children, how a lack of competence and guidelines has been compensated in the practical work and how the social workers view the future work with unaccompanied children. This has been done through eight semi-structured interviews with social workers who work with unaccompanied children. The result has been analyzed with help of the theoretical perspective globalization connected to social work and showed that none of the social workers felt not having the competence to work with the children. However, everyone mention one or more areas where they ask for competence development. The study showed that lack of education has been compensated through practical experiences, knowledge exchange with others and that guidelines now have been formed. The social workers thought that the amount of unaccompanied children will keep rising and to handle this there is a need for more resources but also competence development. The social work education is a general education and it is hard to get knowledge in all areas. Our study shows a need of the possibility of immersed knowledge after the education, but possibly even during the studies.

2004, the SSR, Akademikerförbundet, made a study on the threats and violence as a social secretary in the municipal social services are exposed in their occupation of the "social secretary of threats and violence at work" (T-110192), conducted by Temo ab. We have chosen to use the study on a smaller scale and then made contact with five municipalities in the middle of Sweden to investigate social secretaries experiences of threats and violence. Using the cross-sectional design and a convenience sample, we have gained access to data from 56 people. From a sociological perspective, we have chosen to use Norbert Elias theory of universal configuration and interdependence, and Michel Foucault’s theories concerning power search explanation for the existence of threats and violent situations in the contact between social workers and their clients.

Att arbeta som socialsekreterare anses vara utmanade, krävande och stressigt. Vad är det egentligen socialsekreterarna anser vara påfrestande och vad behöver de för stöd i sitt arbete? Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare i individ- och familjeomsorgen upplever tillgången och/eller bristen på handledning och medarbetarstöd. Men även vad det stödet i form av handledning och medarbetare hade för betydelse för dem i arbetet och om det fanns någon skillnad gällande behovet av stöd beroende på arbetslivserfarenhet. Denna studie bygger på en kvalitativ forskningsstrategi där empirin samlades in via semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare från två mindre kommuner i Sverige. Studien visade att arbetsbelastning, tidsbrist och delaktighet i svåraklientprocesser var något som socialsekreterarna periodvis upplevde vara påfrestande i arbetet. Att uppnå de kompetenskrav som behövdes i arbetet var också något som kunde upplevas påfrestande. Att ha tillgång till handledning och medarbetarstöd var något som samtliga socialsekreterare ansåg kunde gynna deras professionella utveckling men även underlätta arbetsutförandet. De socialsekreterarna med kortare arbetslivserfarenhet uttryckte ett större behov av extern handledning för en arbetsmässig vidareutveckling. Medan de som hade längre erfarenhet inom arbetsplatsen uttryckte ett mindre behov, då de ansåg sig komma långt med tidigare erfarenhet och stöd via medarbetare. Det visade sig inte finnas någon skillnad i behovet av stöd via medarbetare.

Socialsekreterare är en yrkeskategori som far illa på grund av sin arbetssituation. Idag ser man på den höga arbetsbelastningen som det stora problemet. Det finns socialsekreterare som uppger att de har 40-50 pågående ärenden samtidigt. Att arbeta under sådana omständigheter skapar en negativ stress för många och för vissa har arbetet som socialsekreterare lett till utmattningssyndrom. Den här studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare på tre olika socialtjänster i Västernorrland och Västerbottens län. Studien fokuserar på deras insjuknande i utmattningssyndrom och på vad de själva tror vara orsaken till att just de drabbats. Resultatet visar att de socialsekreterare som vi intervjuat har insjuknat i utmattningssyndrom till följd av en kombination av inre- och yttre stressorer. De inre, innebär att de har vissa egenskaper och personlighetsdrag, som gör att de inte klarar av de yttre, d.v.s. att jobba utifrån ett abstrakt förhållningssätt för att försöka hantera den extremt hög arbetsbelastningen.

Studiens syfte var att söka förståelse för hur kvinnliga socialsekreterare upplever sitt yrke, särskilt ifråga om arbetstillfredsställelse, och om de avser att fortsätta sin anställning i vald organisation och förbli verksamma i sitt yrke i framtiden. Studien genomfördes på Socialförvaltningen i en medelstor kommun i Sverige. Ett bekvämlighetsurval gjordes inom organisationen och sex kvinnliga deltagare valdes till studien. En kvalitativ metod med en induktiv ansats användes i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med samtliga deltagare och insamlade data analyserades utifrån empirin om arbetstillfredsställelse. Analysen genomfördes med en tematisk ansats. Resultatet visade att samtliga deltagare upplevde yrket som intressant och den bidragande faktorn till detta var mötet med människor. Samtliga deltagare upplevde arbetstillfredsställelse på grund av arbetsgruppens gemenskap. Arbetsgruppen var även en av de viktigaste faktorerna för att vilja stanna kvar inom sitt yrke och sin organisation i framtiden.