With re-actualization within the social services’ childcare as a starting point, the aim of this study has been to understand and analyze how social secretaries describe how the organizations framework affects their work. In addition to this, the aim of the study has been to examine how social secretaries experience their work with re-actualizations. The empirical material has been collected through seven qualitative semi-structured interviews with social secretaries who are active in the same municipality. To process and interpret the collected empirical data, a thematic analysis has been used along with Lipsky’s theory. We have also used previous research in the analysis, which have centered on re-actualization, the social services’ efforts for children and adolescents, and organizational challenges. The conclusion drawn from this study from an organizational perspective, point to no differences being made between re-actualization and those that are actualized for the first time. On the other hand the study do show that social secretaries have both unspoken and spoken guidelines and routines that they adhere to when working with children, adolescents, and their parents that are re-actualized. In addition, the study shows that social secretaries in the municipality in question experience that it is usually children of parents with cognitive impairments who are re-actualized. A lack of the right kind of efforts to offer this client group is also mentioned. Divided opinions among social secretaries about whether re-actualization is a problem or not has also emerged in our study. Finally, the study shows that the organization creates challenges for social secretaries in their work with re-actualized clients and they often see re-actualizations as a result of their own work not being effective enough. / Med återaktualisering inom socialtjänstens barnavård som utgångspunkt, är syftet med den här studien att analysera och försöka förstå hur socialsekreterare beskriver att organisationens ramar påverkar deras arbete. Syftet är även att förstå hur socialsekreterare upplever arbetet med återaktualiseringar. Empirimaterialet har samlats in genom sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som är verksamma i en och samma kommun. För att bearbeta och tolka den insamlade empirin har vi använt oss av en tematisk analys och Lipskys teori. Vi har även använt oss av tidigare forskning i analysarbetet, som handlat om återaktualisering, socialtjänstens insatser till barn och unga, samt om organisatoriska utmaningar. Slutsatser av studien är att ur ett organisatoriskt perspektiv så görs det ingen skillnad mellan återaktualiserade klienter och de som aktualiseras för första gången. Däremot har socialsekreterare själva både uttalade och outtalade riktlinjer och rutiner som de förhåller sig till då de arbetar med barn, unga och deras föräldrar som återaktualiseras. Studien visar även att socialsekreterare i den aktuella kommunen upplever att det oftast är barn till föräldrar med kognitiva nedsättningar som återaktualiseras. Upplevelsen är också att det saknas rätt slags insatser att erbjuda den här klientgruppen. Att det finns delade meningar bland socialsekreterare om huruvida återaktualiseringar är ett problem eller inte har också framkommit i vår studie. Slutligen visar studien att organisationen innebär utmaningar för socialsekreterare i deras arbete med återaktualiserade klienter, samt att socialsekreterare oftast ser återaktualiseringar som ett resultat av deras eget arbete inte har varit framgångsrikt.

<p>Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att barn och unga får möjligheten att växa upp under trygga och för deras utveckling goda förhållanden. Denna uppsats har som syfte att undersöka socialsekreterares uppfattning om hur det är att arbeta under en socialnämnd samt att se hur nämndens arbete fungerar enligt de lagar som berör barnets bästa. Inom detta område har forskning varit begränsat. Den existerande forskningen visar att socialsekreterare ofta lämnar sina jobb när de inte trivs inom organisationen och att man inom organisationen inte tar hänsyn till deras mående och arbetsbelastning. Forskare tog även upp att arbetet mer och mer ägnas till att fylla byråkratiska uppgifter och regler, än klientens behov.</p><p>Syftet med det här arbetet är även att få reda på hur socialsekreterare tänker kring det faktum att de arbetar under en granskande och beslutande nämnd samt hur de uppfattar att nämnden anammar, förstår och beslutar enligt barnperspektivet. Som metod användes kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer vilka först skickades ut via e-post till fyra socialsekreterare inom en kommun. Den enhet som har hand om barn- och familjeärenden valdes ut och intervjufrågorna via e-post följdes sedan upp med telefonintervjuer. Resultatet visade sig stödja tidigare forskning i området. Socialsekreterarna berättade att mycket av deras arbete gick till att skriva utredningarna som nämnden ville ha dem. Nämnden ansågs lägga sig i deras arbete, överskriva befogenheter och ge onödig kritik på utredning. Föreslagna insatser kunde även avslås på grund av att de ansågs vara för dyra. Det som var överraskande var hur mycket nämnden i denna kommun lade sig i socialsekreterarnas arbete, socialsekreterarna upplevde sig inte betrodda. Eftersom bara en kommun valdes ut så kan inte denna uppsats slutsatser generaliseras. Studien är värd att följas upp med ytterligare undersökningar med större underlag.</p>

<p>The exposed position of a social worker entails serious demands to their working environment. The experience of the working environment is coherent with various circumstances such as physical, technical and psychosocial factors. The aim of this study is to investigate how social workers in Gotland experience their psychosocial working environment. As a theoretical ground we describe the working environment regulations and it´s framework. Previous national and international research enlighten issues such as definitions of threat and violence, the significance of education and policys within social work, social support and riskfactors. The research shows that there is no unanimity in how clientrelated threats or violence is manifested and the social worker´s experience is indivudual. With a qualitative method this study is based on interviews with socialworkers. The result of this study shows that the socialworkers in Gotland experience the psychosocial working environment as satisfying concerning their security and safety. The colleagues are significant factors for the outcome. A threatening or violent situation is characterized by the socialworkers feeling of being personally threatened or exposed. The result also discloses the socialworkers request for education in how to handle a threatening or violent situation. They ask for a more continuous discussion of the routins and policys regarding the working environment.</p> / <p>Det sociala arbetets natur och utsatthet ställer stora krav på socialsekreterarens arbetsmiljö. Upplevelsen av arbetsmiljön sammanhänger med olika omständigheter såsom fysiska, tekniska och psykosociala faktorer. Syftet med denna uppsats är att undersöka socialsekreterarens upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön på Gotland. Tidigare forskning visar att den psykosociala arbetsmiljön är av stor betydelse för hur socialsekreteraren upplever sin arbetsplats. Centrala begrepp är arbetsmiljö, trygghet och säkerhet samt hot och våld. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling med lagar, paragrafer och föreskrifter är väsentliga i tolkningsramen. Gällande klientrelaterat hot eller våld visar tidigare forskning att det inte finns någon konsensus om hur en hot– eller våldsituation yttrar sig och forskningen värdesätter kontinuerlig utbildning och konkreta rutiner. Med en kvalitativ metod som redskap baseras denna uppsats på intervjuer med socialsekreterare verksamma inom socialtjänsten. Resultat som synliggörs i uppsatsen är att socialsekreterarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som trygg och säker i de mest väsentliga delarna, samt att kollegor och gemenskap är betydelsefulla faktorer. En hot- eller våldssituation präglas av att socialsekreteraren känner sig hotad för sin egen person eller arbetsgrupp. Resultatet åskådliggör en brist i utbildningen gällande hot- eller våldssituationer och socialsekreterarna efterfrågar en mer kontinuerlig genomgång av rutinerna på arbetsplatsen. Nyckelord: Socialsekreterare, arbetsmiljö, trygghet och säkerhet, hot och våld.</p>

The exposed position of a social worker entails serious demands to their working environment. The experience of the working environment is coherent with various circumstances such as physical, technical and psychosocial factors. The aim of this study is to investigate how social workers in Gotland experience their psychosocial working environment. As a theoretical ground we describe the working environment regulations and it´s framework. Previous national and international research enlighten issues such as definitions of threat and violence, the significance of education and policys within social work, social support and riskfactors. The research shows that there is no unanimity in how clientrelated threats or violence is manifested and the social worker´s experience is indivudual. With a qualitative method this study is based on interviews with socialworkers. The result of this study shows that the socialworkers in Gotland experience the psychosocial working environment as satisfying concerning their security and safety. The colleagues are significant factors for the outcome. A threatening or violent situation is characterized by the socialworkers feeling of being personally threatened or exposed. The result also discloses the socialworkers request for education in how to handle a threatening or violent situation. They ask for a more continuous discussion of the routins and policys regarding the working environment. / Det sociala arbetets natur och utsatthet ställer stora krav på socialsekreterarens arbetsmiljö. Upplevelsen av arbetsmiljön sammanhänger med olika omständigheter såsom fysiska, tekniska och psykosociala faktorer. Syftet med denna uppsats är att undersöka socialsekreterarens upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön på Gotland. Tidigare forskning visar att den psykosociala arbetsmiljön är av stor betydelse för hur socialsekreteraren upplever sin arbetsplats. Centrala begrepp är arbetsmiljö, trygghet och säkerhet samt hot och våld. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling med lagar, paragrafer och föreskrifter är väsentliga i tolkningsramen. Gällande klientrelaterat hot eller våld visar tidigare forskning att det inte finns någon konsensus om hur en hot– eller våldsituation yttrar sig och forskningen värdesätter kontinuerlig utbildning och konkreta rutiner. Med en kvalitativ metod som redskap baseras denna uppsats på intervjuer med socialsekreterare verksamma inom socialtjänsten. Resultat som synliggörs i uppsatsen är att socialsekreterarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som trygg och säker i de mest väsentliga delarna, samt att kollegor och gemenskap är betydelsefulla faktorer. En hot- eller våldssituation präglas av att socialsekreteraren känner sig hotad för sin egen person eller arbetsgrupp. Resultatet åskådliggör en brist i utbildningen gällande hot- eller våldssituationer och socialsekreterarna efterfrågar en mer kontinuerlig genomgång av rutinerna på arbetsplatsen. Nyckelord: Socialsekreterare, arbetsmiljö, trygghet och säkerhet, hot och våld.

Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att barn och unga får möjligheten att växa upp under trygga och för deras utveckling goda förhållanden. Denna uppsats har som syfte att undersöka socialsekreterares uppfattning om hur det är att arbeta under en socialnämnd samt att se hur nämndens arbete fungerar enligt de lagar som berör barnets bästa. Inom detta område har forskning varit begränsat. Den existerande forskningen visar att socialsekreterare ofta lämnar sina jobb när de inte trivs inom organisationen och att man inom organisationen inte tar hänsyn till deras mående och arbetsbelastning. Forskare tog även upp att arbetet mer och mer ägnas till att fylla byråkratiska uppgifter och regler, än klientens behov. Syftet med det här arbetet är även att få reda på hur socialsekreterare tänker kring det faktum att de arbetar under en granskande och beslutande nämnd samt hur de uppfattar att nämnden anammar, förstår och beslutar enligt barnperspektivet. Som metod användes kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer vilka först skickades ut via e-post till fyra socialsekreterare inom en kommun. Den enhet som har hand om barn- och familjeärenden valdes ut och intervjufrågorna via e-post följdes sedan upp med telefonintervjuer. Resultatet visade sig stödja tidigare forskning i området. Socialsekreterarna berättade att mycket av deras arbete gick till att skriva utredningarna som nämnden ville ha dem. Nämnden ansågs lägga sig i deras arbete, överskriva befogenheter och ge onödig kritik på utredning. Föreslagna insatser kunde även avslås på grund av att de ansågs vara för dyra. Det som var överraskande var hur mycket nämnden i denna kommun lade sig i socialsekreterarnas arbete, socialsekreterarna upplevde sig inte betrodda. Eftersom bara en kommun valdes ut så kan inte denna uppsats slutsatser generaliseras. Studien är värd att följas upp med ytterligare undersökningar med större underlag.

The present study deals with the scope of action available to a social worker when analyzing, assessing and proposing measures regarding young persons experiencing social problems. The interest in the subject area emanates from the fact that the number of youth placed in different forms of round the clock out-of-home care in Sweden increases, whereas research in the subject shows that such placement gives few positive results and sometimes even has negative consequences for their development. The study investigates how the preconditions of the social worker influence their scope of possible action, in particular as regards their place of work, the situation of the individual dealt with, and the profession itself being one based both on scientific evidence and knowledge gained by experience. Lipsky’s theory on ”street-level bureaucracy” and Hasenfelds theory on human servicing organizations form the theoretical framework of the present study. The empirical input comes from interviews with focus groups of active social workers. The analysis of the interviews shows that social workers generally feel that they have a broad scope of action as far as the regulatory framework and office management are concerned. They have, however, less room of manoeuvre when it comes to the resources of their place of work and their ability to use the whole range of possible measures may be limited by an insufficient level of experience and a weak management structure. According to the interviews social workers feel that the situation of the juvenile clients themselves constitutes the most limiting factor. It is evident that placements in out-of-home care are almost exclusively done for protective reasons, when the social worker sees no other possibility to break a seriously destructive way of life.

The aim of this study is to investigate and analyze the potential effects on a number of social workers that may arise from listening to stories of domestic violence, and how these social workers deal with the potential effects. The study is based on qualitative interviews with seven social workers that work with domestic violence. The theoretical perspective that we used was the theory of coping. The results of this study have indicated that the respondents have been affected of listening to the stories of domestic violence. Examples of different impacts that the work has had on some of the social workers is that they avoid movies and/or books with elements of violence, they are more aware of the domestic violence in the surroundings and there has also been changes in their cognitive schemas. The respondents have also developed coping strategies such as feelings to cope with a situation and collegial support. Another significant coping strategy is the organizational aspects such as professional tutoring, a balance in the workload and additional education. The aforementioned results and the results from previous studies are comparable, and we have been able to identify some similarities, which could indicate vicarious traumatization.

The purpose of this thesis is to investigate what type of work-related stress that social workersexperience in working with abused children and how they handle this stress. The study uses the qualitative method approach, which has conducted interviews with six social workers who are professionals in three different municipalities in Stockholm. The results of the interviews were further analyzed using coping theory, which is the theoretical methodology of the study. It was clear from the results that all interviewees experienced feelings of, for instance, grief and anger while working with abused children. They also stated that the interaction with this group of children; and the organization's workload; added different types of work-related stress. Despite the help of long work experience, the majority of the interviewees have managed to acquire different strategies for coping with the work with these children. Strategies such as support from colleagues, managers, self-care, and relaxing from work were consistent aspects; in the results for dealing with work-related stress.

Syften med studien var att undersöka och få en fördjupad förståelse kring socialsekreterares kompetens i arbetet med ensamkommande barn, detta utifrån socialsekreterare och HVB- personalens perspektiv. Studien undersökte även vikten av kulturkompetens och hur samarbetet fungerade mellan aktörerna. I denna kvalitativa studie har nio intervjuer genomförts, med fyra HVB-personal och med fem socialsekreterare. En semistrukturerad intervju valdes eftersom en semistrukturerad intervju har fler öppna frågor och bredare tema, vilket ledde till att respondenterna hade möjlighet att påverka intervjuns innehåll. Vi strävade efter ett resultat och en analys där respondenternas egna ord och upplevelser stod i centrum. Studiens teoretiska utgångspunkter postkolonialism och intersektionalitet gav studien de perspektiv som möjliggjorde en analys av den insamlade empirin. Slutsatsen utifrån studiens syfte och frågeställningar tydde på att socialsekreterare behöver mer erfarenhet i arbetet med just ensamkommande då utbildningen inte sträcker sig över ämnet ensamkommande och migration. Kulturkompetens visade sig vara av stor vikt i arbetet med ensamkommande för att kunna förstå deras kultur och bakgrund samt vad individen bär med sig. Samarbetet mellan aktörerna fungerade bra men kunde förbättras, aktörerna var dock oense om vem som oftast tog initiativet till kontakt. Det som försvårade för aktörerna var att rollerna kunde uppfattas som otydliga och brist på resurser. / The purpose of the study was to investigate and gain an in-depth understanding of the municipal social workers competence in the work with unaccompanied children, this from the perspective of the municipal social workers and the HVB-staff. But also the importance of cultural competence and how the cooperation between the authorities worked. In this qualitative study, nine interviews were conducted, with four HVB-staff and five municipal social workers. A semi- structured interview was chosen to be conducted because it has more indefinite questions and a broader theme, which led to the respondents having the opportunity to influence the content of the interview. We strived for a result and an analysis where the respondents’ own words and experiences were in focus. The study’s theoretical starting points postcolonialism and intersectionality gave the study the perspectives that enabled an analysis of the collected empirical data. The conclusion based on the purpose of the study and issues indicated that municipal social workers need more experience in working with unaccompanied children as the education does not extend to the subject of unaccompanied children and migration. Cultural competence proved great importance in the work with unaccompanied minors in order to clearly understand their culture and background, what the individual carries with them. The cooperation between the authorities worked well but could be improved, however, the respondents disagreed on who most often took the initiative to contact. What made it difficult for the respondents was that the roles could be perceived as unclear and lack of resources.

Economic abuse does not always appear in the context of domestic abuse,there are other forms of abuse that are more mentioned in politics and inmedia, for example physical and psychological abuse. Previous researchshows that economic violence is often linked to psychological and physicalviolence and that it is mainly women who are overrepresented in terms ofvulnerability to violence. The consequences of economic violence have provento be many and big, in some terms even life-long for the women who havebeen exposed to the violence.The purpose of the study is to gain an increased understanding of socialworkers' experiences in working with women who have been exposed toeconomic violence by men they have a relationship with, as well as the socialand economic consequences the exposed women are left with. The theoriesused in the study are Yvonne Hirdman's theory of gender, as well as Goffman'stheory of stigmatization and social exclusion.Eight interviews of social workers have been conducted to get a picture ofwhat consequences women who are exposed to economic violence have andwhat obstacles and opportunities the social workers see in their work withwomen exposed to violence. The results show that men's economic violenceagainst women has major consequences for women's lives. The results alsoshow that social workers see both obstacles and opportunities in their work tohelp women exposed to economic violence.