<p>The exposed position of a social worker entails serious demands to their working environment. The experience of the working environment is coherent with various circumstances such as physical, technical and psychosocial factors. The aim of this study is to investigate how social workers in Gotland experience their psychosocial working environment. As a theoretical ground we describe the working environment regulations and it´s framework. Previous national and international research enlighten issues such as definitions of threat and violence, the significance of education and policys within social work, social support and riskfactors. The research shows that there is no unanimity in how clientrelated threats or violence is manifested and the social worker´s experience is indivudual. With a qualitative method this study is based on interviews with socialworkers. The result of this study shows that the socialworkers in Gotland experience the psychosocial working environment as satisfying concerning their security and safety. The colleagues are significant factors for the outcome. A threatening or violent situation is characterized by the socialworkers feeling of being personally threatened or exposed. The result also discloses the socialworkers request for education in how to handle a threatening or violent situation. They ask for a more continuous discussion of the routins and policys regarding the working environment.</p> / <p>Det sociala arbetets natur och utsatthet ställer stora krav på socialsekreterarens arbetsmiljö. Upplevelsen av arbetsmiljön sammanhänger med olika omständigheter såsom fysiska, tekniska och psykosociala faktorer. Syftet med denna uppsats är att undersöka socialsekreterarens upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön på Gotland. Tidigare forskning visar att den psykosociala arbetsmiljön är av stor betydelse för hur socialsekreteraren upplever sin arbetsplats. Centrala begrepp är arbetsmiljö, trygghet och säkerhet samt hot och våld. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling med lagar, paragrafer och föreskrifter är väsentliga i tolkningsramen. Gällande klientrelaterat hot eller våld visar tidigare forskning att det inte finns någon konsensus om hur en hot– eller våldsituation yttrar sig och forskningen värdesätter kontinuerlig utbildning och konkreta rutiner. Med en kvalitativ metod som redskap baseras denna uppsats på intervjuer med socialsekreterare verksamma inom socialtjänsten. Resultat som synliggörs i uppsatsen är att socialsekreterarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som trygg och säker i de mest väsentliga delarna, samt att kollegor och gemenskap är betydelsefulla faktorer. En hot- eller våldssituation präglas av att socialsekreteraren känner sig hotad för sin egen person eller arbetsgrupp. Resultatet åskådliggör en brist i utbildningen gällande hot- eller våldssituationer och socialsekreterarna efterfrågar en mer kontinuerlig genomgång av rutinerna på arbetsplatsen. Nyckelord: Socialsekreterare, arbetsmiljö, trygghet och säkerhet, hot och våld.</p>

The exposed position of a social worker entails serious demands to their working environment. The experience of the working environment is coherent with various circumstances such as physical, technical and psychosocial factors. The aim of this study is to investigate how social workers in Gotland experience their psychosocial working environment. As a theoretical ground we describe the working environment regulations and it´s framework. Previous national and international research enlighten issues such as definitions of threat and violence, the significance of education and policys within social work, social support and riskfactors. The research shows that there is no unanimity in how clientrelated threats or violence is manifested and the social worker´s experience is indivudual. With a qualitative method this study is based on interviews with socialworkers. The result of this study shows that the socialworkers in Gotland experience the psychosocial working environment as satisfying concerning their security and safety. The colleagues are significant factors for the outcome. A threatening or violent situation is characterized by the socialworkers feeling of being personally threatened or exposed. The result also discloses the socialworkers request for education in how to handle a threatening or violent situation. They ask for a more continuous discussion of the routins and policys regarding the working environment. / Det sociala arbetets natur och utsatthet ställer stora krav på socialsekreterarens arbetsmiljö. Upplevelsen av arbetsmiljön sammanhänger med olika omständigheter såsom fysiska, tekniska och psykosociala faktorer. Syftet med denna uppsats är att undersöka socialsekreterarens upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön på Gotland. Tidigare forskning visar att den psykosociala arbetsmiljön är av stor betydelse för hur socialsekreteraren upplever sin arbetsplats. Centrala begrepp är arbetsmiljö, trygghet och säkerhet samt hot och våld. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling med lagar, paragrafer och föreskrifter är väsentliga i tolkningsramen. Gällande klientrelaterat hot eller våld visar tidigare forskning att det inte finns någon konsensus om hur en hot– eller våldsituation yttrar sig och forskningen värdesätter kontinuerlig utbildning och konkreta rutiner. Med en kvalitativ metod som redskap baseras denna uppsats på intervjuer med socialsekreterare verksamma inom socialtjänsten. Resultat som synliggörs i uppsatsen är att socialsekreterarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som trygg och säker i de mest väsentliga delarna, samt att kollegor och gemenskap är betydelsefulla faktorer. En hot- eller våldssituation präglas av att socialsekreteraren känner sig hotad för sin egen person eller arbetsgrupp. Resultatet åskådliggör en brist i utbildningen gällande hot- eller våldssituationer och socialsekreterarna efterfrågar en mer kontinuerlig genomgång av rutinerna på arbetsplatsen. Nyckelord: Socialsekreterare, arbetsmiljö, trygghet och säkerhet, hot och våld.

The pandemic has forced many to work from home and to mix the work environment with the residential environment. The question is if this works? A new concept, based on an old, is live-work premises or as they are called in Sweden bokaler. Bokaler is a concept where the residence is integrated and coexist with work. Bokaler as a concept is not limited to home offices and can involve more traditional work such as service work. A year with this new work environment has made people more aware of the benefits. Many would like to keep being able to work from home after the pandemic, but there has also been reports of concerns regarding how good the home-work environment is. With this new trend, this report will explore the design choices that should be considered when designing a desirable work and residential environment, or in other words desirable bokal premises. This study also hypothesises that live-work premises can benefit vision of safer and more attractive cities. As safety and attractiveness is often associated with the “mixed city,” a term used by architects and municipality staff alike. The possibility to establish bokaler as a concept in Sweden will also be explored. The research is based upon a casestudy research method, where the empiric data comes from surveys (users of existing bokaler), interviews with architects and urban planners, and even how existing theories about creating desirable environments can becompared with existing bokaler in Sweden. The research will benefit a design method that will use the data as arguments for design choices. The study uses this method to see if the desired qualities can be replicated. The research managed to interview ten owners of bokaler, five architects and study six different variations ofthe bokal typology. The result showed that it is often difficult to include allthe desired functions from a work or residential environment. Since bokaler often are placed on the bottom floor many users experience discomfort from being exposed to the city. Architects also points out that there are legislative issues that prevents the concept to thrive fully, they also point out that there could also be cultural and societal limitations to the concept. For instance, workspaces and residences are taxed differently from each other, so that a mix of those functions becomes difficult to assess what law should be abided. The Swedish society also benefits larger companies compared to sole proprietorships, which are oftenthe users of bokal premises. To establish small businesses in a residential area, to achieve a mix of functions would implicate huge risks for thoseowners. The resulting considerations to designa bokal, came down to three things, for it to thrive in Swedish society. These three considerations were also replicated in a design proposal for asite in Luleå.Functions (residential and work functions) should preferably not mix inside the premise. This is because separations lead to less conflict and can even be able to create a more pleasant environment. The bokal should be flexible in its use of rooms and spaces so that it can adapt to changes and multiple functions. The bokal premise relation to the city is also important. The placement in the city and the density of people is important for it to thrive, but also for those who live in the premise to prosper the organisation of rooms and functions should be reflected upon.That the bokal can benefit an attractive society is difficult to assess before seeing the concept itself thriving inthe Swedish society. The possibility to achieve social control exist in theory but is something that should be researched more thoroughly. / En pandemi har tvingat många att arbeta hemifrån och mixad arbetsmiljön med bostadsmiljön. Frågan är om detta fungerar? Ett relativt ungt koncept baserat på ett uråldrigt är “bokaler”. Bokaler är ett koncept där bostaden integreras och lever i symbios med arbetet. Bokaler som koncept involverar mer än bara hemmakontor. Arbetet ifråga är i konceptet inte begränsat till det man redan kan utföra i bostaden utan inkluderar även traditionella serviceyrken. Efter ett år med nya arbetsförhållanden var det många som vill behålla möjligheten att kunna arbeta hemifrån men samtidigt har det varit en del som har rapporterat missnöje med arbetsförhållandet. Med denna plötsliga nya trend ska denna rapport då undersöka vilka design metoder som bör utföras för att designa en “god” arbetsplats som lever i symbios med en “god” bostad, det vill säga en “god” bokal. Denna studie inleder även med en hypotes att bokaler även kan hjälpa när det kommer till att skapa mer tryggare och attraktiva städer. Då trygghet och attraktivitet förknippas med blandstaden som myntas både av arkitekter och kommunfolk. Möjligheten att etablera bokaler och se hur ett sådant koncept passar in i Sveriges städer ska också undersökas. Undersökningen är baserat på en fallstudiemetod där det empirin kommer från nuvarande användare utav bokaler, arkitekter, stadsplanerare och andra sakkunniga. Samt kommer även teorier om hur man skapar goda miljöer jämföras med existerande bokaler. Fallstudien jobbar även ihop med en designmetod där man använder som argument för designval. Studien använder detta för att se om överväganden om hur bokaler ska designas kan replikeras och är sanna. Studien lyckades få tag en handfullägare utav bokaler (tio stycken), fem arkitekter och analysera sex olika typologier utav bokaler. Resultatet visade att det oftast var otroligt trångt att få in alla kvaliteter som önskas i en arbetsmiljö, respektive bostadsmiljö. Eftersom bokaler är alltid placerat i bottenplan upplever användare en otrygghet och en utsatthet för stadsmässiga besvärligheter. Arkitekter påpekar även det finns en del lagstiftande element som förhindrar konceptet att blomstra till fullo samt att det även kan finnas kulturella och samhällsmässigabegränsningar. Exempelvis taxeras arbetsplatser och bostäder olika ochnär man har en symbios av dessa blir det svårt att avgöra vad som ska gälla. Sedan är det även så att samhället i Sverige är designat att gynna störreföretag och inte de mindre företag somskulle använda bokaler. Att börja etablera små företag i ett bostadsområde skulle innebära en stor risk för dessa bokalägare. Det kom alltså fram till att man måste överväga tre saker när man designaren bokal för att den ska kunna frodas i ett svenskt samhälle. Dessa tre överväganden var sedan även testade på ett område och projekt i Luleå. Funktionerna (bostads- och arbetsfunktioner) ska helst inte beblandas i bostaden, detta för att man ska kunna separera för att undvika konflikter ochför att trivseln i bokalen ska höjas. Bokalen bör vara flexibel och ha möjlighet att kunna anpassa sig för förändringar och olika funktioner.Man behöver tänka sig för hur man förhåller sig till resten av staden. Bokalens placering i staden är viktigt för att den ska överleva, men även föratt de som bor i bokalen ska trivas bör organisationen av hur funktioner placeras i bokalen reflekteras över. Att bokalen kan bidra till attraktivt samhälle är svårt att avgöra innan man ser att bokaler kan faktiskt frodas i vårt samhälle. Möjligheten att uppnå social kontroll med bokaler fungerari teorin men det behöver undersökas ytterligare.

Detta examensarbete har sin utgångspunkt ihållbar stadsutveckling och inriktar sigsärskilt på social hållbarhet men även påekonomisk hållbarhet. Arbetet behandlarhuruvida den fysiska strukturen (gator,byggnader, parker, vägar) och markanvändningen(mötesplatser, funktionsblandning,aktivitetsytor) kan verka brottsförebyggandeoch trygghetsskapande och som kontextundersöks delområdet Herrgården iRosengård, Malmö. Med utgångspunkt i deteoretiska principerna; människans skala,befolkade stadsrum, naturlig övervakningoch förvaltning härleds en förståelse försambandet mellan fysisk miljö, brott ochotrygghet. En nulägesbeskrivning och enhållbarhetsanalys av situationen i Herrgårdengörs. Området Herrgården kartläggsoch analyseras utifrån ett observationsschemabaserat på de teoretiska principerna.Analysen av den fysiska strukturenkompletteras med brottsstatistisk, analysav brottskoncentrationers geografiskaplacering tillsammans med input från denfördjupade trygghetsundersökningen. Intevjuermed verksamma i området kompletterarstudien.Hållbarhetsanalysen visar att Herrgårdenär ett utsatt och resurssvagt område samtatt Herrgårdenborna saknar förankring tillsamhället genom sin låga delaktighet. Invånarnai Herrgården känner en låg gradav trivsel, tillit och kollektiv styrka,lägst för stadsdelen.Vidare uppger invånarna i Herrgården attde känner en hög otrygghet och en storandel av invånarna avstår aktiviteter pågrund av otrygghet fastän utsattheten förbrott inte är anmärkningsvärd hög.Analys av den fysiska strukturen och markanvändningenutifrån principerna ur teorigenomgången;människans skala, befolkadestadsrum, naturlig övervakning ochförvaltning visar att det finns mycket attgöra.Analysen av brottsstatistik visar på treutmärkande mikroplatser i delområdet; Rosengårdsskolan,koloniområdet och Rosengårdsherrgård (inrymmer Drömmarnas hus).Hållbarhetsanalysen visar att jämlikhetenoch delaktigheten i Herrgården behöverstärkas. För att öka den upplevda trygghetenoch minska brottsligheten i Herrgårdenkrävs insatser som inbegriper mångaaktörer och en bred samverkan, inte minstpå lokal nivå. Vidare är det nödvändigtmed en lokal förankring till de boende iområdet inte minst barn och unga som utgören stor andel av invånarna. För attförändringar i den fysiska strukturen skaförbli långsiktiga investeringar och intedrabbas av vandalisering och nedskräpningså är det viktigt att befolkningen i områdetkommer till tals och får möjlighetatt lämna synpunkter och förslag tidigt iprocessen.Som en del av examensarbetet upprättas enprojektplan med syfte att stärka främstden sociala men även ekonomiska hållbarhetensom omfattar att ta fram en generiskmodell för ett lokalt brottsförebyggandeoch trygghetsskapande program med inriktningpå fysisk struktur och markanvändning,TRYGG & SÄKER. Projektet syftartill att öka tryggheten och minska tillfällenaför brott men även till att ökajämlikheten och delaktigheten bland de boendeoch verksamma.Sökord/nyckelord: hållbar stadsutveckling,social hållbarhet, brottsförebyggande ochtrygghetsskapande stadsplanering, brott,säkerhet, trygghet, GIS, fysisk planering,geografisk analys, markanvändning, befolkadestadsrum, stadsliv, ögon på gatan,delaktighet, hotspots, mikroplats / This thesis is based on sustainable urbandevelopment and focuses particularlyon social sustainability, but also economicsustainability. The thesis addresseswhether the physical structure (streets,buildings, parks, roads) and land use (venues,function mixing, activity areas) cansupport crime prevention and reduce thefear of crime and the context for thissurvey is Herrgården in Malmö, Sweden. Basedon the theoretical principles; humanscale, populated urban space, natural surveillanceand management an understandingof the relationship between physical environment,crime and fear of crime is derived.A status report and a sustainabilityanalysis of the situation in the Herrgårdenis made. The area Herrgården is mappedand analyzed through an observationschedule based on the theoretical principles.The analysis of the physical structureis complemented by crime statistics,analysis of hotspots` geographic positiontogether with input from the security survey.Interviews with people working in thearea complements the study.The sustainability analysis shows thatHerrgården is a vulnerable and weak resourcearea and the residents lacks anchoringto the community by their low participation.The inhabitants of Herrgårdenfeel a low degree of satisfaction, trust,and collective strength, lowest for thedistrict.Furthermore, residents in Herrgården statethat they feel a high level of fear ofcrime and a high proportion of residentsrefrain activities due to fear of crime,although victimization is not remarkablyhigh.Analysis of the physical structure andland use based on the principles of thetheory; human scale, populated urban spaces,natural surveillance and managementshows that there still is much to do.The analysis of crime statistics shows threedistinctive hot spots in the area;Rosengårdsskolan, area with the allotmentsand the old mansion of Rosengård(today Drömmarnas hus, multiactivities forchildren and young).The sustainability analysis shows thatequality and participation in Herrgårdenneeds to be strengthened. In order to reducethe crime and the fear of crime in Herrgården efforts involving many stakeholdersand a broad collaboration, especiallyat the local level, is needed.Furthermore, it is necessary to have alocal connection to the residents especiallychildren and young people who make upa large proportion of the inhabitants. Tochange the physical structure to remainlong-term investment and not suffer fromvandalism and littering, it is importantthat people in the area have a voice andthe opportunity to make comments and suggestionsearly in the process.As part of the thesis a projectplan is established,aimed at strengthening primarilysocial but also economic sustainability,which includes developing a genericmodel for a local crime prevention andsecurity-building program that focus onphysical structure and land use, SAFE &SECURE. The project aims to reduce fear ofcrime and reduce opportunities for crimebut also to increase the equality and fullparticipation of people living and working.Keywords/tags: sustainable urban development,social sustainability, crime preventionand reduced fear of crime, urbanplanning, crime, safety, security, GIS,spatial planning, spatial analysis, landuse, populated urban space, city life, eyeson the street, participation, hot spots