Spelling suggestions: "subject:"ehl"" "subject:"mehl""
1 |
Stadskärnors gaturum - levande mötesplatser eller tråkiga transportsträckor? : En studie av Köpmangatan i Sandviken.Gustafsson, Hanna January 2015 (has links)
Gaturummet utgör några av städernas viktigaste delar. Det är offentliga platser som ska vara öppna och välkomnande för alla. Trots detta ekar våra gaturum i stadskärnorna ofta tomma. Många av dem är inget annat än tråkiga transportsträckor. Denna studie undersöker och utvärderar hur ett gaturum i en stadskärna fungerar och upplevs. Föremål för studien är ett gaturum på Köpmangatan i Sandvikens kommun. Gaturummet ska inom en snar framtid renoveras och därför behövs en grundlig analys av vad som kan förbättras inför renoveringen. Syftet med studien är att undersöka hur ett gaturum bäst utformas för att få möjligheten till att bli en lyckad samlingsplats. Målet är att ge rekommendationer på åtgärder som kan förbättra utformningen av gaturummet. Flera av metoderna som använts i denna studie är baserade på tillvägagångssätt skapade av Jan Gehl. En rumslig analys har utförts på plats i gaturummet samt observationer av hur människor använder platsen. Intervjuer har utförts med personer i gaturummet för att ta reda på vad dessa tycker om platsen. Till sist har en kompletterande intervju gjorts med en samhällsstrateg på Gävle kommun med omfattande erfarenhet av Gehl’s metoder. Utifrån den rumsliga analysen och observationerna av hur människor använder gaturummet på Köpmangatan kan det konstateras att platsen har brister. Det saknas sittplatser och möjlighet för människor att roa sig i gaturummet. Intervjuerna med människor på plats visar att platsen upplevs som tom och tråkig. Ett flertal åtgärder kan göras på Köpmangatan för att gaturummet ska få möjlighet att bli en omtyckt och levande samlingsplats.
|
2 |
Gångtrafik i citymiljöer : En studie via två angreppssättMeurman, Fredrik January 2012 (has links)
No description available.
|
3 |
Kvalitetskriterier för offentliga stadsrum : En studie om trygghet, komfort och njutning i den urbana miljönGlabik, Sofia January 2023 (has links)
Offentliga rum som är tänkta att dagligen brukas av stadens befolkning förändras. I takt med att det sociala livet förflyttas allt mer till byggnader, till allmänna eller privata inomhusmiljöer eller sker digitalt minskar livet mellan byggnader. Offentliga rum som väsentliga mötesplatser i staden är viktiga av flera anledningar, inte minst för ett hälsosamt samhälle. Syftet med det kandidatexamensarbetet är att analysera offentliga rum i storstadsmiljöer och hur de förhåller sig till några teorier om fysisk gestaltning och social hållbarhet. Några aspekter av bl.a. Jan Gehls teori om människovänliga offentliga rum i urbana miljöer har valts ut för undersökning men i den teoretiska bakgrund inkluderas även idéer av David Sim och Jeremy Till. Min ambition är att göra en insats till en ökad förståelse för hur det offentliga rummet kan utformas för att locka människor till ett mer levande socialt samspel och lyfta upp vikten av socialt hållbar planering av offentliga rum. Platsobservationer samt semistrukturerade surveyundersökningar med stöd av litteraturen har resulterat i det arbetet. Nio platser i Stockholm, Malmö och Lund har valts som exempelytor för att undersöka litteraturstudiens presenterade teorier i praktiken. Utgångspunkten till undersökningen och observationer har varit nyckelkvaliteter hämtade från Jan Gehls teori om välfungerande människovänliga offentliga miljöer: trygghet, komfort och njutning som måste existera, enligt honom, på en offentlig yta. Resultatet har visat att de tre kriterierna trygghet, komfort och njutning hör ihop och att en välfungerande offentlig yta människor trivs och känner sig välkomna behöver en kombination av alla tre kriterier. Kriterierna framställs i slutsatsen som en diagram i form av en trappa, där första steget är trygghet, en grundläggande kvalitet som bör anses vara ett krav för att människor ska befinna sig på platsen. Nästkommande kvalitet är komfort som endast har någon betydelse om trygghetskvalitet uppfylls. Kvaliteten är en faktor som får användarna att vilja vistas på platsen. Det sista steget när både trygghet och komfort uppfylls är njutning som får användarna att vilja stanna på platsen. När alla tre kvaliteter uppfylls, kan man anse att platsen är en väl fungerande offentlig yta, människor vill vistas och stanna kvar på.
|
4 |
Between You and Me We: an architecture of interactionRajala, Elizabeth M. 14 July 2009 (has links)
No description available.
|
5 |
Centrumutveckling i en småstad : Förbättrad social hållbarhet i SmedjebackenBlomkvist, Jacob January 2017 (has links)
Many small municipalities, in contrast to larger centers, struggle to offer natural social venues in their neighborhoods. As people choose larger cities for social gatherings, smaller city centers becoming depopulated and in turn they lose their necessary demand to sustain social meeting places. The purpose of this work is to see what small towns can do to make social spaces more attractive and vibrant and thereby encourage people to participated more in the public realm. This study will focus on Smedjebacken (Sweden) municipality's urban development and present proposals for measures that the municipality can take to become more socially sustainable from a planning perspective. The work is much based on Kevin Lynch and Jan Gehl's theories. Where Lynch's scientific strategies see the great perspective of how the city is built and Gehl's ideologies are at a more detailed level where the residents meetings in the city are the primary. A case study has been conducted to gather information about past and future strategies concerning Smedjebacken's city center, as well as documents, ideas and views of municipal official and knowledgeable persons through interviews. A Lynch-based observation analysis of central parts of the city was also used. The method is based on theories in Lynch’s The image of the city, Lynch argues that people see five critical elements in cities: paths, edges, districts, nodes and landmarks. This analysis was conducted during two days in Smedjebacken’s city center. The results show that Smedjebacken has several improvement points in order to increase the social sustainability in the city center. The city is divided into three major districts and has an incoherent character, which means that the few shops and social venues in the city are dispersed and do not benefit from one another as a result. In order to fuse the core of the city, recommendations based on Jan Gehl's theories are advanced. The key strategy recommended is to create social meetings that encourage residents to visit and participate in their community center. / Många mindre kommuner har idag svårt att bibehålla de naturliga sociala mötesplatserna i sina tätorter till följd av att större städer har mer att erbjuda. Att allt fler människor väljer större städer för olika sociala sammankomster leder ofta till att de mindre stadskärnorna blir folktomma och i sin tur försvinner den efterfrågan som behövs för att upprätthålla sociala mötesplatser. Syftet med det här arbetet är att se vad småkommuner kan göra för att uppmuntra sin befolkning att lämna hemmen och göra de sociala rummen mer attraktiva och levande. Arbetet kommer att ha fokus på Smedjebacken kommuns stadsutveckling och presentera förslag på åtgärder som kommunen kan vidta för att bli mer socialt hållbara ur ett planeringsperspektiv. Arbetet grundar sig mycket i Kevin Lynch och Jan Gehls teorier. Där Lynch vetenskapliga strategier ser det stora perspektivet av hur staden är uppbyggd och Gehls ideologier är på en mer detaljerad nivår där invånarnas möten inom staden är det primära. En fallstudie har genomförts för att samla in information om tidigare och framtida strategier för Smedjebackens stadskärna, även olika dokumentationer från kommunen har använts och insatta personer har intervjuats. En Lynchbaserad observationsmetod över de centrala områdena inom staden har tillämpats. Metoden grundar sig i Lynch teorier från boken The image of the city där Lynch hävdar att människor ser och upplever staden utifrån de fem kritiska elementen: stråk, gränser, distrikt, noder och landmärken. Analysen genomfördes under två dagar i centrala Smedjebacken. Resultatet visar att Smedjebacken har ett flertalet olika punkter som skulle kunna förbättras för att främja den sociala hållbarheten inom centrum. Staden är uppdelad i tre större distrikt och har en osammanhängande karaktär vilket leder till att de få affärerna och sociala mötesplatserna i staden är utspridda och inte gynnas av varandra till följd av det. För att knyta samman stadskärnan har stadsplaneraren Jan Gehls teorier applicerats där han menar att människor måste uppmuntras till sociala möten i staden för att vilja vistas där.
|
6 |
Att skapa en attraktiv, tillgänglig och välkomnande mötesplats i ett småstadscentrum : En fallstudie av Centralplan i TierpKarlborg, Johnny, Larsson, Simon January 2016 (has links)
Tierps kommun upplever demografisk och ekonomisk tillväxt, och Tierps tätort är i behov av förnyelse och upprustning. Människor som lever i en stad som upplever tillväxt har högre förväntningar och ställer högre krav på offentliga miljöers hållbarhet, utformning och design. En centrummiljö som är tryggare, mer attraktivt och tillgängligt eftersträvas av Tierps kommun. Denna fallstudie är avgränsad till Centralplan i Tierps centrum och på platsen finns Tierps resecentrum, butiker och andra verksamheter. Syftet med denna studie är att uppfylla Tierps kommuns mål genom att skapa en social och välkomnande mötesplats för alla människor. Centralplan i Tierp har studerats utifrån Jan Gehls metoder för att studera det offentliga livet. Den avgränsade platsens fysiska förutsättningar har inventerats. Faktorer som sol, vind, material, verksamheter och fysisk utformning har studerats. Platsen har därefter analyserats utifrån Gehls 12 kvalitetskriterier. Kartläggning av människors sociala beteende i relation till platsens byggda miljö har även utförts. Denna kartläggning har bestått av Gehls metoder counting, mapping och tracing. För djupare insikt i platsens fysiska och sociala förutsättningar har förbipasserande intervjuats. Intervjufrågorna bestod av strukturerade frågor med möjlighet för respondenter att svara med öppna svarsalternativ. Detta gav respondenterna möjlighet att fritt beskriva hur de upplevde Centralplan och vad de ville förändra. Sedermera, grupperades och analyserades intervjusvaren för undersökning av statistiska samband. Utifrån observationer, intervjuer samt erhållen kunskap om planeringsteorier, har ett gestaltningsförslag skapats över en mer attraktiv, social och välkomnande mötesplats för alla människor. Studien har, med detta gestaltningsförslag över Centralplan, bidragit till kunskapen om svenska småstäders och deras byggda miljöer, samt hur dessa kan analyseras utifrån Gehls metoder. / Tierp´s municipality is experiencing demographic and economic growth, and Tierp´s urban centre needs renewal and renovation. People living in a city experiencing growth have higher expectations and higher demands on public spaces´ sustainability and design. Tierp´s municipality seeks for an urban environment that is more attractive, more secure and more available. This case study is delineated to Centralplan. The site contains Tierp´s centre for public transport, shops and other businesses. The purpose of this study is to fulfill the municipality goals by creating a social and welcoming meeting place for everybody. Centralplan was studied with Jan Gehl´s methods of studying public life. Centralplan´s built environment was inventoried and factors such as sun, wind, building material, businesses and physical design were documented. Centralplan was analyzed with Gehl´s 12 quality criterias. People´s social behaviour in relation to the built environment was also studied through Gehl´s methods counting, mapping and tracing. For deeper insight into Centralplan´s physical and social conditions, bypassers were interviewed. The interviews consisted of structured questions with possibility to answer openly, giving respondents the chance to freely explain how they experienced Centralplan and what they wanted to change. Subsequently, the answers were grouped and analyzed for statistical significance. Through observations, interviews and obtained knowledge about planning theory, a design proposal has been created over a more attractive, social and welcoming meeting place for everybody. The creation of a design proposal over Centralplan, has contributed to the knowledge of Swedish towns and their built environments, and thus how they can be analyzed with Gehl´s methods.
|
7 |
Offentliga rum : En statistisk undersökning av upplevelsen av platserna Hornstull torg och SkärhomstorgetArgerich, Jennie January 2017 (has links)
This thesis evaluates public spaces based on the relationship between humans and thephysical environment. A comparative study was developed, comparing two differentpublic spaces, Hornstull torg and Skärholmstorget. The two places have beenstatistical analysed through chisquare tests and evaluated based on different factors, toidentify strengths and weaknesses. The factors have been identifiedas important forpublic spaces to be perceived as attractive and have been determined with help froma theoretical framework based on urban research. Social progress has resulted in changes on how we use public spaces which createsnew demands on the surroundings. The study concludes that a public space'sattractiveness is a complicated and multifolded concept that has different meanings fordifferent people. On the other hand, it is clear that public spaces are connected toboth social and physical structures and the combination of these two dimensionsdecides how the place is perceived and used. The results from the chisquare-tests show differences depending on gender and ageon how they experience public space. Skärholmstorget fulfils more of the factors thathave been identified as crucial for an attractive public space than Hornstull torg does.However, the majority of the respondents perceive Skärholmstorget as moreinsecure than Hornstull torg. This may have effect on how often the public space isused.
|
8 |
Stadsrumsanalys av Hallonbergsplan, Sundbybergs stadBlomgren, Torbjörn January 2008 (has links)
<p>2005 antogs en fördjupad översiktsplan för stadsdelarna Rissne, Hallonbergen och Ör i Sundbyberg. Ett av målen med den fördjupade översiktsplanen var att stärka de offentliga rummen i stadsdelarna för att skapa ett livaktigt och varierat stadsliv under dygnets alla timmar, attraktivt för människor i alla åldrar och präglat utav mångfald. Hallonbergsplan är ett ”busstorg” beläget i direkt anslutning till Hallonbergens centrumanläggning. Målet med rapporten var att analysera Hallonbergsplan ur ett socialt perspektiv med fokus på platsens fysiska miljö och vilka förutsättningar den fysiska miljön ger för att skapa det stadsliv som har formulerats som mål med den fördjupade översiktsplanen. Arbetet syftade till att klargöra hur stadslivet ser ut på Hallonbergsplan idag och hur platsen används av dess besökare. Vidare syftade arbetet till att klargöra om det finns behov av kompletteringar i den fysiska miljön för att förbättra förutsättningarna för stadslivet och i så fall vilka. Vid analysen av Hallonbergsplan användes en metod framtagen av arkitekten Jan Gehl. Gehls metod baseras på platsens aktiviteter, hur den används samt vilka kontaktmöjligheter som finns. Metoden analyserar platsen med avseende på sex delar; aktiviteter, rumsform, möjligheter och hinder för kontakt, skydd, komfort samt njutning. Analysen av Hallonbergsplan gav ett detaljerat resultat som visade såväl positiva som negativa egenskaper i den fysiska miljön på platsen inom alla analysens olika delar. Hallonbergsplan har således fysiska egenskaper, såväl rumsliga som visuella, som både hindrar och främjar utveckling av det stadsliv som är målet med den fördjupade översiktsplanen. Hallonbergsplan domineras av nödvändiga aktiviteter, men även frivilliga och sociala aktiviteter förekommer med en koncentration till ytan runt fontänen och centrumhusets ingång. Vid en framtida utveckling av Hallonbergsplan bör platsen få en bättre trafikbalans, utveckla befintliga kvaliteter, förbättra miljön för fotgängare och cyklister, förbättra förutsättningar för varaktiga aktiviteter samt hitta en bättre balans mellan centrumanläggningen och Hallonbergsplan. Vidare bör Hallonbergsplan bli en levande, trygg och varierad plats under dygnets all timmar och ges en inbjudande och öppen rumsform.</p>
|
9 |
Stadsförnyelse och utomhusmiljö : En analys av fysiska faktorer och behov av förbättringar i Andersberg, Gävle kommunEnman, Mirron January 2015 (has links)
Efter andra världskriget ställdes Sverige inför en ekonomisk tillväxt och urbanisering vilket startade den tidsperiod som kallas rekordåren. En miljon bostäder byggdes på tio år och kritiserades tidigt för brister i miljön. Miljonprogrammet förde med sig en högre bostandard men kunde inte garantera en stimulerande utemiljö. Centrumanläggningen skulle istället förse invånarna med förnödenheter. Andersberg i Gävle är ett typiskt miljonprogramsområde som är under förnyelse. Syftet med studien är att undersöka om den pågående förnyelsen som bostadsbolaget Gavlegårdarna genomför är ett steg i rätt riktning mot en trivsam miljö eller om utemiljön är i behov av komplettering. Med hjälp av observationer och en inventering av miljön samt en enkätundersökning har det framkommit att grönytor, fler mötesplatser, upprustning och komfortabla detaljer som bänkar och grönska är vad som kan förbättras. Trots att miljonprogrammen förknippas med negativt rykte framkom det i studien att tryggheten är god i området samt att befolkningen generellt trivs. Studien visar även att de negativa egenskaper som miljonprogrammens miljö för med sig även är tillgångar. Det fortsatta arbetet i Andersberg bör succesivt förnyas med mindre komplement i utomhusmiljön, t.ex. med fler bänkar och en inbjudande gestaltning. Miljonprogrammen var en stor satsning, men det framtida arbetet måste ske succesivt med en involvering av invånarna. Inför framtida studier är ett arbete om hur invånare bättre kan involveras i planeringsprocessen ett viktigt komplement. / After the Second World War, Sweden was facing a strong economic growth and urbanization, which led to the time period of time called the record years. One million housing units were built in ten years. Shortcomings in the environments created were strongly criticized. The center facility was instead a facility that would provide residents with necessities. Today, central squares and common areas are in need of renovation to guarantee a stimulating environment. The Andersberg neighborhood in Sweden is typical for the so called Million homes programme and is currently undergoing renovation. The purpose of the study is to investigate whether the ongoing renewal created by the housing company Gavlegårdarna is a step in the right direction and if the outdoor environment in this community needs further development. An observation study of common space, environment, and a survey of residents was performed to investigate the area. The results revealed that common meeting places, such as green space, playground and the local square needs supervision and improved design. Although many of the Million homes programme have bad reputations, the results of this study indicated that perceived safety of residents is good, and overall satisfaction with the environment. Also the study indicates that the negative qualities of these areas can be assets. The Million programs was a big investment, however future environment improvements in Andersberg should take small steps such as adding more benches and improved site design. A study of citizen participation in the planning process in Andersberg would be an important follow-up to this study.
|
10 |
Stadsrumsanalys av Hallonbergsplan, Sundbybergs stadBlomgren, Torbjörn January 2008 (has links)
2005 antogs en fördjupad översiktsplan för stadsdelarna Rissne, Hallonbergen och Ör i Sundbyberg. Ett av målen med den fördjupade översiktsplanen var att stärka de offentliga rummen i stadsdelarna för att skapa ett livaktigt och varierat stadsliv under dygnets alla timmar, attraktivt för människor i alla åldrar och präglat utav mångfald. Hallonbergsplan är ett ”busstorg” beläget i direkt anslutning till Hallonbergens centrumanläggning. Målet med rapporten var att analysera Hallonbergsplan ur ett socialt perspektiv med fokus på platsens fysiska miljö och vilka förutsättningar den fysiska miljön ger för att skapa det stadsliv som har formulerats som mål med den fördjupade översiktsplanen. Arbetet syftade till att klargöra hur stadslivet ser ut på Hallonbergsplan idag och hur platsen används av dess besökare. Vidare syftade arbetet till att klargöra om det finns behov av kompletteringar i den fysiska miljön för att förbättra förutsättningarna för stadslivet och i så fall vilka. Vid analysen av Hallonbergsplan användes en metod framtagen av arkitekten Jan Gehl. Gehls metod baseras på platsens aktiviteter, hur den används samt vilka kontaktmöjligheter som finns. Metoden analyserar platsen med avseende på sex delar; aktiviteter, rumsform, möjligheter och hinder för kontakt, skydd, komfort samt njutning. Analysen av Hallonbergsplan gav ett detaljerat resultat som visade såväl positiva som negativa egenskaper i den fysiska miljön på platsen inom alla analysens olika delar. Hallonbergsplan har således fysiska egenskaper, såväl rumsliga som visuella, som både hindrar och främjar utveckling av det stadsliv som är målet med den fördjupade översiktsplanen. Hallonbergsplan domineras av nödvändiga aktiviteter, men även frivilliga och sociala aktiviteter förekommer med en koncentration till ytan runt fontänen och centrumhusets ingång. Vid en framtida utveckling av Hallonbergsplan bör platsen få en bättre trafikbalans, utveckla befintliga kvaliteter, förbättra miljön för fotgängare och cyklister, förbättra förutsättningar för varaktiga aktiviteter samt hitta en bättre balans mellan centrumanläggningen och Hallonbergsplan. Vidare bör Hallonbergsplan bli en levande, trygg och varierad plats under dygnets all timmar och ges en inbjudande och öppen rumsform.
|
Page generated in 0.0254 seconds