The purpose of this thesis has been to signify what creates quality for the dwellers. By creating a definition of the term we have showed how well the quality criteria’s has been fulfilled in the newly built one family house area Pumpkällehagen in Viskafors. The questions the thesis gives answers to is: What is quality for the dwellers in housebuilding of today? and How well have these quality aspects been carried out in tract housing areas? These questions have taken us to our main goal: To describe what quality for the dwellers is and how well it has been carried out in a certain area. The literature review is describing what was published before the making of this thesis. From four different publications within the concept of quality an analysis template has been enacted. This template has been used for our case study, but is also supposed to work in future analysis of tract housing areas. Interviews was carried out with the areas architects; Ola Nylander and Mattias Karlsson, as well as the client; Mikael Bengtsson. From these we have gathered their point of view on the background of the area, as well as their view on the term quality for the dwellers. Our work has brought us to enact nine different quality aspects, which we consider creates quality for the dwellers: • The Non-measurable properties • The rooms relative connections • Sufficient and user-friendly property complements • The property complements connection to the apartment • Location of the apartment and connections to the environment • Opportunities of outdoor activities • Orientation and transportation within the area • The social unity • The cost of the apartment and its form of tenure From the case study, using the analysis template, we can state that Pumpkällehagen is a very successfully built area where most of our assessment criteria’s and quality aspects have been fulfilled. That makes the quality for the dwellers as a total very high. We reach the conclusion that quality for the dwellers is what make you feel comfortable in your home, and therefore makes you stay. / Detta examensarbete har syftat till att visa vad som skapar boendekvalitet. Genom att vi skapat en definition av begreppet har vi visat hur väl dessa kvalitetsaspekter uppnåtts i det nybyggda småhusområdet Pumpkällehagen i Viskafors. De frågeställningarna rapporten svarar på är:  Vad är boendekvalitet i dagens byggande?  Hur har dessa kvalitetsaspekter praktiskt genomförts i ett grupphusområde? Dessa frågeställningar har fört oss fram till vårt mål: Att beskriva vad boendekvalitet är samt hur väl det skapats i ett specifikt område. Den genomförda litteraturstudien beskriver det som fanns skrivet innan vår rapport. Utifrån fyra olika publikationer inom kvalitetsbegreppet har en analysmall stiftats. Denna har används som grund för vår fallstudie, men ska även kunna fungera i framtida områdesanalyser. Intervjuer har genomförts med områdets arkitekter Ola Nylander och Mattias Karlsson, samt dess beställare Mikael Bengtsson. Utifrån dessa har vi fått deras syn på områdets bakgrundstankar, samt deras synsätt på begreppet boendekvalitet. Vårt genomförande har fört oss till att stifta följande nio olika kvalitetsaspekter som vi anser skapar boendekvalitet: • De omätbara värdena, Nylanders sju egenskapsfält • Rummens inbördes samband • Tillräckliga och användarvänliga bostadskomplement • Bostadskomplementens samband med lägenheten • Bostadens läge och anslutningar till omgivningen • Möjligheter för utevistelse och umgänge • Orienterbarhet och transport inom området • Den sociala samhörigheten • Bostadens kostnad och upplåtelseform Utifrån fallstudien, med analysmallen som grund, kan vi konstatera att Pumpkällehagen är ett mycket genomarbetat område där de flesta av våra bedömningskriterier och kvalitetsaspekter har uppnåtts. Sammantaget är därmed boendekvaliteten på området hög. Vi kommer fram till slutsatsen att boendekvalitet är allt det som gör att man trivs i sitt hem, samt gör att man bor kvar.

Purpose: Today, there are common places in cities that were once used for social interactions but no longer fulfil these functions. This has led to the loneliness of the population as well as unused places. The aim of the study is to create a design model that will achieve social sustainability in public places. The model will then be used as a basis for two design proposal in Jönköping Method: The methods used in this research are case studies in form of observation and site analysis based on Jan Gehls’ 12 quality criteria and a survey for public opinion. Findings: The survey resulted in a design model that was based on Gehl's 12 criteria and the public's priorities and preferences. The model contains the nine most prioritized criteria and various aesthetic principles as well as activity-based functions. The model can be used as an aid in early planning of public places to achieve social sustainability. Developed design proposals have been designed to test the model's usability and provide an illustration of what public space can look like. Two proposals were presented when considering the design model. The first proposal for a future esplanade and the second for an already existing square. Implications: This study has contributed to the knowledge of how public places should be designed for social interactions to take place again with the help of the developed design model. Limitations: One of the limitations that has made the study more difficult has been the Covid-19 pandemic that went on for most of the study. The given time period has been another limitation which has affected the completeness of the study. Keywords: Public places, quality criteria, squares, design model, social sustainability / Syfte: Idag råder folktomma platser i städer som en gång i tiden användes till sociala interaktioner men som längre inte uppfyller dessa funktioner. Detta har både lett till ensamhet hos befolkningen och outnyttjade platser. Målet med undersökningen är att uppnå social hållbarhet hos offentliga platser genom att skapa en utformningsmodell. Modellen ska sedan användas som underlag till två utformningsförslag i Jönköping. Metod: De metoder som har använts i denna undersökning är fallstudie i form av observation och platsanalys utifrån Jan Gehls 12 kvalitetskriterier samt enkätundersökning av allmänhetens prioriteringar. Resultat: Undersökningen resulterade i en utformningsmodell som grundades utifrån Gehl 12 kriterier och allmänhetens prioriteringar och preferens. Modellen innehåller de nio mest prioriterade kriterier och olika estetiska principer samt aktivitetsbaserade funktioner. Modellen kan användas som hjälpmedel vid tidig planering av offentliga platser för att uppnå social hållbarhet. Framtagna utformningsförslag har gestaltats för att testa modellens användbarhet och ge en illustration av hur offentlig plats kan se ut. Två förslag gestaltades vid prövning av utformningsmodellen. Det första förslaget för en framtida esplanad och de andra för ett redan befintligt torg. Konsekvenser: Denna undersökning har bidragit med kunskap om hur offentliga platser bör utformas för att sociala interaktioner igen ska ske med hjälp av den framtagna utformningsmodellen. Begränsningar: En av begränsningarna som har försvårat undersökningen har varit Covid-19 pandemin som pågick större delen av studien. Den givna tidsperioden, våren 2020, har varit en annan begränsning som har påverkat undersökningens fullständighet. Nyckelord: Offentliga platser, kvalitetskriterier, torg, utformningsmodell, social hållbarhet

Utifrån antagandet att konkreta evolutionsexempel kan användas som ett pedagogiskt verktyg för att öka förståelsen av evolutionens mekanismer analyserades tre läroböckers användning av konkreta exempel. Med utgångspunkt i evolutionsdidaktisk forskning identifierades risker och möjligheter i exemplens förmåga att påverka elevers förståelse. En ojämn fördelning av exemplens innehåll återfanns i de läroböcker som studerades. Exempel på människors och andra däggdjurs evolution och släktskap var vanligt förekommande. Det fanns väldigt få referenser till själva mekanismerna och ungefär hälften bedömdes inte alls förklara evolutionens processer eller mekanismer. Inget exempel uppfyllde samtliga uppställda kvalitetskriterier. Begreppet anpassning används exempelvis i många fall på ett vilseledande sätt istället för att namnge och förklara det naturliga urvalet. De evolutionsdidaktiska kvalitetskriterierna kan fungera som ett verktyg vid konstruktion eller revidering av konkreta exempel i syfte att bättre utnyttja exemplens pedagogiska potential. I diskussionsdelen berörs också möjligheterna att genom valet av exempel bidra till att ge evolutionsämnet mer relevans.

Offentliga rum som är tänkta att dagligen brukas av stadens befolkning förändras. I takt med att det sociala livet förflyttas allt mer till byggnader, till allmänna eller privata inomhusmiljöer eller sker digitalt minskar livet mellan byggnader. Offentliga rum som väsentliga mötesplatser i staden är viktiga av flera anledningar, inte minst för ett hälsosamt samhälle.  Syftet med det kandidatexamensarbetet är att analysera offentliga rum i storstadsmiljöer och hur de förhåller sig till några teorier om fysisk gestaltning och social hållbarhet. Några aspekter av bl.a. Jan Gehls teori om människovänliga offentliga rum i urbana miljöer har valts ut för undersökning men i den teoretiska bakgrund inkluderas även idéer av David Sim och Jeremy Till. Min ambition är att göra en insats till en ökad förståelse för hur det offentliga rummet kan utformas för att locka människor till ett mer levande socialt samspel och lyfta upp  vikten av socialt hållbar planering av offentliga rum.  Platsobservationer samt semistrukturerade surveyundersökningar med stöd av litteraturen har resulterat i det arbetet. Nio platser i Stockholm, Malmö och Lund har valts som exempelytor  för att undersöka litteraturstudiens presenterade teorier i praktiken. Utgångspunkten till undersökningen och observationer har varit nyckelkvaliteter hämtade från Jan Gehls teori om välfungerande människovänliga offentliga miljöer: trygghet, komfort och njutning som måste existera, enligt honom, på en offentlig yta. Resultatet har visat att de tre kriterierna trygghet, komfort och njutning hör ihop och att en välfungerande offentlig yta människor trivs och känner sig välkomna behöver en kombination av alla tre kriterier. Kriterierna framställs i slutsatsen som en diagram i form av en trappa, där första steget är trygghet, en grundläggande kvalitet som bör anses vara ett krav för att människor ska befinna sig på platsen. Nästkommande kvalitet är komfort som endast har någon betydelse om trygghetskvalitet uppfylls. Kvaliteten är en faktor som får användarna att vilja vistas på platsen. Det sista steget när både trygghet och komfort uppfylls är njutning som får användarna att vilja stanna på platsen. När alla tre kvaliteter uppfylls, kan man anse att platsen är en väl fungerande offentlig yta, människor vill vistas och stanna kvar på.

Syfte: Tidigare forskning har visat på en bristande användning av hållbarhetsrapporter i analysprocessen vilket kan hänföras till en misstro för hållbarhetsinformation och avsaknad av kvalitetskriterier för informationsvärdering. Därför är syftet med studien att skapa förståelse för vilka kvalitetskriterier finansanalytiker efterfrågar i hållbarhetsrapporter. I syftet ingår även att belysa huruvida en reglering kan tänkas möta finansanalytikernas behov. Metod: Vår studie anammar ett hermeneutiskt perspektiv därav präglas forskningsgapet som studeras av socialkonstruktivismen. Genom att ta fasta på en abduktiv forskningsansats samlas teori och empiri genom en iterativ process. Studien tillämpar en kvalitativ undersökningsmetod där den empiriska datainsamlingen sker genom intervjuer. Den teoretiska referensramen är uppbyggd av tidigare forskning och där samma teman och rubriker även går igen i både empiri- och analysdelen. Resultat & slutsats: Resultatet av studien tyder på att det inte går att tillämpa samma värderingsmetoder som för den finansiella redovisningen. Finansanalytiker efterfrågar andra typer av kvalitetskriterier för att säkerhetsställa och värdera hållbarhetsinformation. Det viktigaste kriteriet för hållbarhetsinformation visar sig vara relevans, vilket ligger i grund för efterfrågan på branschspecifika information. Förslag till fortsatt forskning: Hållbarhetsrapportering fortfarande är ett relativt nytt fenomen inom finansvärlden och flera av respondenterna tror på en snabb utveckling av området samt möjligheten att utveckla nyckeltal inom området. Det gör att det skulle vara intressant om en liknande studie gjordes i ett senare skede om cirka fem år för att se om det utvecklats några branschspecifika standarder för och nyckeltal inom hållbarhet. Uppsatsens bidrag: Vår studies bidrag som kan hänföras till praktiken är förståelsen att hållbarhetsinformation och finansiell information inte kan avläsas på samma sätt, utan andra värderingsmetoder bör användas för hållbarhetsinformation. Den här studien bereder väg i hur hållbarhetsinformation ska värderas och hänvisar till att olika intressegrupper tillsammans med företag, gemensamt ska komma fram till olika branschspecifika standarder och värderingssystem för information. Det anser vi skulle underlätta utförandet av hållbarhetsrapporteringen men även hur den ska avläsas för bästa tillämpning. / Aim: Previous research has shown a lack of use of sustainability reports in the analysis process, which can be assigned to distrust in the information and a lack of criteria for the evaluation of information. Therefore, the aim of this study is to understand which criteria financial analysts demand in sustainability reports. The aim is also to illustrate whether a regulation can meet the needs of financial analysts. Method: The study adopts a hermeneutic perspective and the research gap that’s being studied is considered to be characterized by social constructivism. By taking part in an abductive research our theory and empiricism approach together through an iterative process. The study applies a qualitative research where empirical data are collected through interviews. The theoretical framework is constructed of previous research and the same themes and headlines runs throughout both empirical and analytical sections. Result & Conclusions: The results of the study suggest that it isn’t possible to apply the same kind of reporting and key performance indicators in sustainability reports as used in the financial statements. A sustainability report is aimed more towards qualitative key indicators, which isn’t always possible to measure and compare. The main criteria for sustainability information prove to be relevance, which we can see is one of the causes for the demand of industry-specific key indicators. Suggestions for future research: Sustainability reporting is still a relatively new phenomenon in the world of finance, and several of the respondents believe in the rapid development in sustainable thinking and the possibility of developing key indicators in the field. This means that it would be interesting to do a similar study at a later time to see the development of industry-specific standards and indicators of sustainability.  Contribution of the thesis: The study's contributions relate to the practice, understanding that sustainability information and financial information can’t be read in the same way, that other methods should be used for sustainability information. This study shows how sustainable information should be valued and refer to various interest groups together with the companies to jointly come up with various industry-specific standards. These we believe would facilitate the execution of sustainability reporting, but also how it should be read for the best application.

The aim of this master´s thesis is to analyse what factors have an impact on the quality of school libraries. The research questions are: How do some school principals, school librarians and school inspectors view quality in school libraries and what has an impact on quality?How do they view some existing quality criteria?How important do they think the integration of the school library into the curriculum is?The theoretical approach is derived from research about school libraries by David Loertscher and by Sharon Markless and David Streatfield. The empirical material has been collected through half structured qualitative interviews. The informants chosen are principals and school librarians from three Swedish primary schools (6-15 years). The schools are chosen because their libraries have been awarded the title school library of the year. Two school inspectors have also been interviewed. Some of the aspects of quality that both the research literature and the interviews show as important factors are cooperation and collaboration between school librarians and teachers, learning by ICT and students' information literacy. The investigation shows that earlier research is valid for this thesis also. The views of the informants are that school libraries can play a vital role in schools. The investigation confirms the importance of support from principals and of evaluation of your work, by the help of school inspections and existing quality criteria.

Företag i konsultbranschen arbetar med många olika kunder på samma gång och man har kontakt med mycket olika människor över tiden. Detta kan skapa problematik i kommunikationen vilket i sin tur i värsta fall kan leda till otillräckliga resultat och icke nöjda kunder. En del av problemet ligger i beslutspunkter, alltså då man avgör hur man ska gå tillväga för ett specifikt uppdrag och vilka processer som ska ingå. Här finns kriterier att ta hänsyn till för att uppfylla kundens önskemål och även överträffa dennes förväntningar.Kvalitets- och miljöledning har en huvudsaklig uppgift, nämligen att strukturera upp organisationer till att bli hanterbara. Det handlar till stora delar om att säkra processer och den kvalitet som framstår ur dessa. Denna strukturering blir svårare då man talar om tjänster, vilket man ofta gör i konsultverksamhet där kundomfattningen varierar kraftigt. Här behövs väldefinierade kriterier för framgång. Det handlar om att arbeta med varje specifik kund för att specialutforma processerna efter dennes önskemål.En interaktion mellan olika kvalitetsledningsverktyg kan ge resultatet vilket man eftersträvar. Om man har rätt förståelse kan man använda dessa verktyg för att successivt implementera förbättringar och detaljstyra varje process så att den blir unik, detta kräver inte så mycket arbete och spar mer tid än vad det tar ur ett längre perspektiv. Själva tanken med kvalitetsledningsverktygen är att stödja kvalitetsutvecklingen på IKKAB.Genom att använda diverse kvalitetsledningsverktyg kan man på ett effektivt sätt arbeta fram de flödesscheman som man sedan kommer att arbeta efter, detta är något som fördelaktigt kan påbörjas redan vid implementeringen av ledningssystem.

Student outcomes of Education for Sustainable Development (ESD) is reported to be weak and empirical studies investigating the underlying causes have been called for. School organization is pointed out as essential, which highlights the role of school leaders in realizing ESD. This study aims to identify characteristic features of ESD active school organizations, by investigating how school leaders maintain high quality in their organizations. ESD is thus studied from an internal organizational perspective. Fourteen school leaders at ten upper secondary schools, active in ESD implementation, were interviewed and qualitative data quantified. A special focus was on school leaders’ transformative statements, in response to earlier criticism that ESD implementation has been too structural. Results consist of 26 identified quality criteria. By means of cluster analysis, the quality criteria were merged into four principal quality criteria: collaborative interaction and school development, student-centred education, cooperation with local society and proactive leadership and continuity. The school leaders’ quality strategies were identified through correlation analysis of their principal quality criteria. The quality strategies reveal a difference in the schools’ internal or external focus. An analysis of the school leaders’ quality statements in relation to their quality strategy implementation indicates that ESD to a large degree is introduced from a transformative perspective. One school in the study stands out as highly transformation-oriented, and has a quality strategy combining an internal and external focus, thus making it a possible benchmark for successful ESD-implementation. The study contributes a suggestion on how a progression of ESD implementation can take place and as well as possible obstacles. / Studier om implementering av Lärande för hållbar utveckling (LHU) visar att påverkan på elevers förståelse, attityder och agerande i frågan är liten. Det finns ett behov av att empiriskt undersöka hur skolans organisation kan underlätta en mer framgångsrik LHU implementering. Rektorernas roll pekas ut som central i det arbetet, men få studier har tidigare undersökt hur rektorer arbetar med skolorganisationen. I studien undersöks generella uttryck för kvalitet som rektorer anser viktiga i skolorganisationen för att åstadkomma en utbildning med hög kvalitet. Resultaten tolkas i ljuset av skolor som aktivt implementerar LHU. Studien söker svar på vad som utmärker de skolorganisationer som aktivt arbetar med LHU. 14 rektorer på 10 LHU-skolor har intervjuats. Kvalitativ data har kvantifierats i syfte att upptäcka mönster och sammanhang. Ett speciellt fokus har ägnats åt transforamtiva uttryck, som ett svar på tidigare kritik mot att LHU implementerats allt för strukturellt inom skolan. Resultaten redovisar kvalitetskriterier som rektorerna framhåller som viktiga samt specifika fokusområden för kvalitetsarbete. Skolor i studien med hög medvetenhet om transformativa uttryck inom skolans organisation utgör grund för en diskussion om hur strategier för LHU implementering kan utformas.