<p>Bakgrund: Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi upplevt att samverkan i arbetslag inte är självklar. Beroende på vilka lärare man talar med ser samverkan olika ut. Enligt Lpo94 skall lärare samverka, men det finns inga riktlinjer för hur detta ska ske i praktiken. Rektor har ansvar för att samverkan sker lärare emellan, men vi känner att rektorernas direktiv inte är tydliga. Utifrån detta väcktes vårt intresse för hur olika rektorer uppfattar att de organiserar för samverkan på sin skola. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur rektorer uppfattar att de organiserar för samverkan i arbetslagen, samt deras vision om hur samverkan i arbetslag skulle kunna se ut. Metod: Vi använde kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att få en inblick i hur rektorer ser på de två frågorna som var av intresse för vår studie. Resultat: Studien visar att rektorerna uppfattar att de påverkar för samverkan i arbetslag. Motivet för samverkan är att få en helhetssyn på eleverna. Rektorerna säger att olika kompetenser i arbetslagen behövs men i synen på fritidspedagogernas roll skiljer rektorerna sig åt. Rektorerna menar att de underlättar för samverkan genom gemensam planering och de anser att handledning är viktigt för samverkan i arbetslag. Visionen om samverkan i arbetslag anser de skulle gynna barnen och utgå från barnens bästa samt att alla lärare skall ha ett gemensamt anställningsavtal</p>

Bakgrund: Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi upplevt att samverkan i arbetslag inte är självklar. Beroende på vilka lärare man talar med ser samverkan olika ut. Enligt Lpo94 skall lärare samverka, men det finns inga riktlinjer för hur detta ska ske i praktiken. Rektor har ansvar för att samverkan sker lärare emellan, men vi känner att rektorernas direktiv inte är tydliga. Utifrån detta väcktes vårt intresse för hur olika rektorer uppfattar att de organiserar för samverkan på sin skola. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur rektorer uppfattar att de organiserar för samverkan i arbetslagen, samt deras vision om hur samverkan i arbetslag skulle kunna se ut. Metod: Vi använde kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att få en inblick i hur rektorer ser på de två frågorna som var av intresse för vår studie. Resultat: Studien visar att rektorerna uppfattar att de påverkar för samverkan i arbetslag. Motivet för samverkan är att få en helhetssyn på eleverna. Rektorerna säger att olika kompetenser i arbetslagen behövs men i synen på fritidspedagogernas roll skiljer rektorerna sig åt. Rektorerna menar att de underlättar för samverkan genom gemensam planering och de anser att handledning är viktigt för samverkan i arbetslag. Visionen om samverkan i arbetslag anser de skulle gynna barnen och utgå från barnens bästa samt att alla lärare skall ha ett gemensamt anställningsavtal

Syftet med studien är att undersöka hur rektorer på gymnasieskolor i en mellanstor stad uppfattar idrottslärarens roll. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av intervjuer. Totalt intervjuades fyra olika rektorer vid olika skolor. Den teoretiska utgångspunkten som tar ansats i denna studie är Bourdieus begrepp habitus.  Resultatet som framkom av intervjuerna formades till fyra olika kategorier. Den första kategorin är: rektorn som en pedagogisk ledare och bygger på att rektorerna ser sig själva som pedagogiska ledare med olika arbetsuppgifter. Den andra kategorin är: idrottsläraren som en kreativ och engagerad ledare. Här menade rektorerna på att en idrottslärare måste vara drivande, engagerad, självständig och kreativ samt att deras uppgift är att förmedla hälsa. Tredje kategorin heter: goda förebilder i form av hälsomentorer och bygger på att idrottsläraren måste ha en aktiv fritid för att kunna motivera sina elever till fysisk aktivitet. Den fjärde kategorin heter hälsoprofiler för hela skolan och syftar till att en förändring inom idrottslärarens roll måste ske. En förändring som innefattar att idrottslärarna har ett större ansvar för hälsoperspektivet på hela skolan.  Syftet för studien anses uppfyllas utifrån resultatet som har framkommit från intervjuerna.

The purpose of this study is to describe principals’ perceptions and experiences of inclusion of students belonging to special school. The study is of qualitative approach and is based on interviews with principals. All the interviewed principals, has both past and/or present experiences of placement of students belonging to special school. The study is based on three different definitions of inclusion, the first is the community-oriented definition that refers to a system where differences should be seen as an asset. The individual-oriented definition highlights that the situation will be determined on the individual students. The placement-oriented definition is somewhat of a misunderstanding of the concept of inclusion, and means only a physical placement of the student. The results show that there is a gap between intentions and implementation, and the concept is described to include several components of the informants in the study. In the study, inclusion can be described as complex. There are good intentions of all principals to work including, but the informants all share both positive and negative experiences regarding placement of students belonging to special school in elementary school. Informants identify opportunities as well as obstacles related to inclusion.

<p>Uppsatsens huvudsakliga mål är att undersöka fyra rektorers inställning och attityd gentemot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Vidare är syftet med studien att undersöka hur dessa rektorer reflekterar kring de eventuella konsekvenser som ett införande av ovanstående omdöme kan ge på enskilda elever, undervisningen samt på klassrumsmiljön. Föreliggande uppsats omfattar fyra stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer verksamma på grundskolor placerade i södra Halland. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån hermeneutisk metod då syftet varit att genomföra djupgående analyser av dessa. Resultatet av undersökningen visar att samtliga utvalda rektorer är emot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Anledningen till denna negativa inställning förklarar samtliga rektorer beror på att de anser att ett ordningsomdöme inte skulle ge några konsekvenser på vare sig enskilda elever, undervisningen eller på klassrumsmiljön.</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med vår rapport var att ta reda på hur rektorerna ser på sitt ansvar när det gäller åtgärdsprogram för elever med dyslexi. Därefter ville vi även se hur rektorernas ansvar ser ut kring utvärdering, uppföljning och vid diagnostisering av dyslexi. Vi fick vår information genom kvalitativa intervjuer med sju rektorer vid skolor som var olika till storlek och låg i fyra olika kommuner. Vi fann att rektorerna i vår undersökning följer de allmänna råd som skolverket gett ut när det kommer till deras ansvarsområde. Däremot tog de även på sig annat ansvar beroende på deras intresse och på möjlighet. Alla rektorerna i vår undersökning ser till att åtgärdsprogram upprättas och de flesta ser till att de elever de misstänker har dyslexi får en utredning. De verkar även ha en bra översikt på vad deras ansvar är. Vi fann vidare att arbetet med åtgärdsprogram ser ungefär likadant ut vid de olika skolorna och likaså såg den mall skolorna använde till åtgärdsprogram lika ut i stora drag. De flesta rektorerna i vår undersökning kommenterade att de försöker i första hand se till vad de kan ändra på skolan, men att det fortfarande läggs mycket ansvar på eleven i åtgärdsprogram. När det gällde att utreda dyslexi såg förfarandet ut på olika sätt vid alla skolorna som medverkade i vår undersökning, beroende på vilka resurser som fanns i kommunen och på skolan. Däremot var alla rektorer i undersökningen vi genomförde ense om vad deras ansvar var i denna utredning. Slutligen var det ingen av de rektorer vi intervjuat som såg några större nackdelar med åtgärdsprogram, utan de ansåg att åtgärdsprogram är något positivt för de elever det berör.</p>

Uppsatsens huvudsakliga mål är att undersöka fyra rektorers inställning och attityd gentemot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Vidare är syftet med studien att undersöka hur dessa rektorer reflekterar kring de eventuella konsekvenser som ett införande av ovanstående omdöme kan ge på enskilda elever, undervisningen samt på klassrumsmiljön. Föreliggande uppsats omfattar fyra stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer verksamma på grundskolor placerade i södra Halland. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån hermeneutisk metod då syftet varit att genomföra djupgående analyser av dessa. Resultatet av undersökningen visar att samtliga utvalda rektorer är emot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Anledningen till denna negativa inställning förklarar samtliga rektorer beror på att de anser att ett ordningsomdöme inte skulle ge några konsekvenser på vare sig enskilda elever, undervisningen eller på klassrumsmiljön.

Studiens syfte har varit att undersöka hur två gymnasieskolor med olika huvudmän arbetar med elevinflytandet och elevers påverkansmöjligheter och hur detta kan förhålla sig till begreppet en likvärdig skola. Fyra kvalitativa djupintervjuer har gjorts med två rektorer och två elever på skolorna. Den teoretiska utgångspunkten för studien har visat att skolorna gått igenom olika faser kring elevinflytandet som liberalisering, transition och konsolidering vilket ses som en demokratisk lärprocess för att utveckla elevinflytandet. Resultatet visar att rektorerna arbetar på olika sätt med elevinflytandet där såväl formella och kollektiva som informella och individuella påverkanskanaler, används för att säkerställa elevinflytandet. Eleverna på skolorna hade möjligheter att påverka liknande intresseområden som exempelvis skolmiljön och undervisningsrelaterade frågor och menade att de kunde vara med och påverka och nå ett inflytande över skolan. På så sätt fanns det en form av likvärdigt inflytande som skapades genom olika tillvägagångssätt och påverkanskanaler.

Det huvudsakliga syftet med vår rapport var att ta reda på hur rektorerna ser på sitt ansvar när det gäller åtgärdsprogram för elever med dyslexi. Därefter ville vi även se hur rektorernas ansvar ser ut kring utvärdering, uppföljning och vid diagnostisering av dyslexi. Vi fick vår information genom kvalitativa intervjuer med sju rektorer vid skolor som var olika till storlek och låg i fyra olika kommuner. Vi fann att rektorerna i vår undersökning följer de allmänna råd som skolverket gett ut när det kommer till deras ansvarsområde. Däremot tog de även på sig annat ansvar beroende på deras intresse och på möjlighet. Alla rektorerna i vår undersökning ser till att åtgärdsprogram upprättas och de flesta ser till att de elever de misstänker har dyslexi får en utredning. De verkar även ha en bra översikt på vad deras ansvar är. Vi fann vidare att arbetet med åtgärdsprogram ser ungefär likadant ut vid de olika skolorna och likaså såg den mall skolorna använde till åtgärdsprogram lika ut i stora drag. De flesta rektorerna i vår undersökning kommenterade att de försöker i första hand se till vad de kan ändra på skolan, men att det fortfarande läggs mycket ansvar på eleven i åtgärdsprogram. När det gällde att utreda dyslexi såg förfarandet ut på olika sätt vid alla skolorna som medverkade i vår undersökning, beroende på vilka resurser som fanns i kommunen och på skolan. Däremot var alla rektorer i undersökningen vi genomförde ense om vad deras ansvar var i denna utredning. Slutligen var det ingen av de rektorer vi intervjuat som såg några större nackdelar med åtgärdsprogram, utan de ansåg att åtgärdsprogram är något positivt för de elever det berör.

I Sverige är skolan en av de största arbetsplatserna där det är av största vikt att ta arbetsmiljön ibeaktande. Introduktionen faller inom arbetsmiljöramen och det är arbetsgivarens ansvar att jobba meddensamma. Mitt syfte var att utföra en kvalitativ studie om vilken uppfattning rektorer har avintroduktion till nyutbildade lärare. Jag önskade även undersöka vilken betydelse de såg sig själva ha påintroduktionen. Mina frågeställningar var hur sker introduktionen av nyanställda enligt rektorerna?Vilka är de uppfattningar som rektorerna har om värdet av introduktion? Vilka hinder finns för att kunnagenomföra en god introduktion enligt rektorerna? Det var sex rektorer som blev intervjuade. Vad gällerhur introduktionen av nyanställda sker så visade det sig att det fanns brister i de gamla rutinerna somrektorerna var medvetna om. Därför såg man positivt på att de nya föreskrifterna skulle ge enförbättring i rutinerna kring introduktion. Samtliga av de rektorer jag intervjuade tyckte attintroduktionen var viktig men hade uppenbarligen inte lagt kraft på att förbättra sinaintroduktionsrutiner trots att de innehöll brister. Vid ett par av mina intervjuer uppgavs till exempel attrutiner för introduktion inte fanns nedskrivna. Hinder för att genomföra en god introduktion varramfaktorer som tid och ekonomi. Tid både för den lärare som blir utsedd till mentor och för dennyanställde läraren som får nedsatt tjänst (lektionstid) under sitt introduktionsår. Men även tid för rektorsom skall ha uppföljningssamtal och ansvara för dokumentation av introduktionsåret. Det visade sigockså att rektorerna inte var pålästa vad som står i de nya föreskrifterna, och som orsak till detta uppgavde tidsbrist. Ekonomi som ramfaktor påverkar i den mening att rektorerna inte visste ännu om de fårersättning i budget för den kostnad som kommer av att ha en nyanställd lärare under ett introduktionsår och till mentor för dennes uppdrag. Som redan antytts i texten ovan så använde jag mig avramfaktorteorin som teori och den visade sig passa bra då det handlade mycket om tid och ekonomi. Jag såg även tradition som en ramfaktor då det handlade om hur lärare för vidare sin kunskap till nya lärare.