Enligt Skollagen ska skolledaren leda den pedagogiska verksamheten. Den här studien utreder hur fyra skolledare arbetar för att främja matematiskt begåvade elever. Studien utreder vidare om de fyra skolorna har en gemensam strategi för att identifiera matematiskt begåvade elever. Studien utreder dessutom om det finns en gemensam strategi på varje skola för att stimulera de eleverna med vidareutvecklande arbetsmetoder. Rektorerna får även ta ställning till en handlingsplan för särbegåvade elever som SKL (Sveriges kommuner och landsting) har tagit fram i samarbete med sju av Sveriges kommuner. Det som framkommer i resultat och analys är att ingen av de intervjuade rektorerna har en klar bild av hur de identifierar matematiskt begåvade elever. Tre rektorer nämner intellektuella förmågor och en rektor pratar om höga betyg. Alla fyra rektorer förespråkar främjandet av matematiskt begåvade elever och har lämnat det största ansvaret till pedagogerna. Dock framkommer i studien att rektorerna är osäkra på att skolan klarar av att leva upp till främjandet av begåvade elever och önskar dessutom ett mer utvecklat arbete med de här eleverna i framtida skola. Ingen utav de fyra skolorna i studien har en gemensam strategi för hur de identifierar matematisk begåvning och inte heller en gemensam arbetsmetod för att stimulera dessa elever. Skolorna använder dock den enskilde läraren, specialpedagoger, tester, matematikgrupper samt nivågruppering, för att identifiera samt stimulera matematiskt begåvade elever. Studien visar att brister i det pedagogiska ledarskapet ofta rör sig om okunskap, tidspress samt om en ekonomisk aspekt, något som rektor själv ofta inte styr över. / According to the Education Act, school leaders should lead the educational activities. This study investigates how four school leaders working to promote mathematically gifted students. The study also investigates if those four schools are having a common strategy to identify mathematically gifted students and if there is a common strategy at each school to encourage the students toward further development using stimulating work methods. Principals also get to see an action for gifted students that SKL (Sveriges kommuner och landsting) has developed in cooperation with seven of Sweden's municipalities. What shows in the results and analysis is that none of the interviewed principals have a clear picture of how they identify mathematically gifted students. Three principals mentioned abilities and one principal talks about good grades. All four principals advocating the promotion of mathematically gifted students and has left the biggest responsibility for the teacher. It also shows in the study that the principals are unsure that the school is even able to live up to the promotion of gifted students and wishes for a more developed method of working with these students in the future. None of the four schools in the study have a common approach to how they identify mathematical talent and no united method for stimulating these students. However, schools do use the individual teacher, special education teachers, tests, math groups and level group, to identify and stimulate mathematically gifted students. The study also shows that shortcomings in educational leadership has often been due to many reasons, such as: lack of knowledge, time pressure and an economic aspect, something that the principals often don’t control by him or herself.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för några kvinnliga gymnasielärares upplevelser av sin arbetssituation relaterat till krav, kontroll och stöd samt deras förväntningar på rektorers ledarskap. Dessutom inriktar sig studien på att få en bredare förståelse för hur några rektorer inom gymnasieskolan upplever kvinnliga gymnasielärares arbetssituation relaterat till krav, kontroll och stöd samt rektorernas förväntningar på det egna ledarskapet. Två intervjuguider med låg grad av strukturering utarbetades, en för intervjuerna med de kvinnliga gymnasielärarna och en för rektorerna. Urvalet bestod av fem kvinnliga gymnasielärare och fyra rektorer inom gymnasieskolan. Sammantaget visade resultatet att de kvinnliga gymnasielärarnas upplevelse av sin arbetssituation var varierande. Några upplevde höga krav och andra upplevde låga krav. Flera av gymnasielärarna upplevde en hög egenkontroll medan andra upplevde en lägre egenkontroll. En del av de kvinnliga gymnasielärarna upplevde att arbetstiden var tillräcklig medan andra upplevde en tidsbrist. Rektorerna upplevde deras roll att stötta lärare som betydelsefull. De kvinnliga gymnasielärarna upplevelse av rektorernas stöd, framkom i studien som varierande. Dock upplevde de ett gott stöd från kollegor. Samtliga intervjupersoner framhöll betydelsen av ordnade ramar och tydlighet i ledarskapet. De kvinnliga gymnasielärarna ansåg dessutom att lyhördhet var en viktig egenskap hos rektorerna. Samtliga av rektorerna i föreliggande studie framhöll att lärares arbetskrav, på deras respektive skolor, inte var för höga. Upplevelsen av höga krav och tidsbrist, bedömde de, kom av otillräckliga strategier och för höga ambitioner. Vidare framhöll också rektorerna att det fanns goda möjligheter för lärare att uppleva hög egenkontroll i arbetet. Diskussionen berörde kvinnliga gymnasielärares arbetssituation ur ett samhällsperspektiv, organisationsperspektiv och ett individperspektiv.

Under början av 2000- talet introducerade Västernorrlands läns landsting tillsammans med Härnösands kommun ett samarbete där syftet var att ur skolsköterskornas hälsosamtal med elever få tillgång till hälsostatistik om barn och ungdomar. Denna så kallade Västernorrlandsmodell har spridit sig till fler län och kommuner i norra regionen. Kunskap saknas om hälsostatistik och information från hälsobesöken bidrar till preventiva och hälsofrämjande insatser på grupp- och organisationsnivå inom skolan. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolsköterskor och rektorer uppfattar att informationen från hälsobesöken påverkar det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på gruppnivå och organisationsnivå inom skolan. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sex intervjuer med rektorer och skolsköterskor genomfördes. Resultatet visar att rektorer hade skiftande erfarenheter kring om hälsostatistiken bidrog till hälsofrämjande insatser, från att hälsostatistiken endast nyttjades vid kvalitetsredovisningar, till att de bidrog till åtgärder på individ- och gruppnivå. Skolsköterskor ansåg att hälsostatistiken gav ett bra underlag för förebyggande och hälsofrämjande insatser samt ansåg att hälsostatistiken bidrog till förbättringar av elevernas skolmiljö. Både skolsköterskor och rektorer uppgav bristen på tid och resurser som ett hinder i det hälsofrämjande arbetet. Skolsköterskor upplevde ibland svårigheter att föra fram resultatet från hälsostatistiken till rektorer samt uppgav brister i databasen som ett hinder i nyttjandet av statistiken. Att utveckla arbetet med analysen och återföringen av hälsostatistiken ansågs vara förbättringsområden. Resultatet talar för att information från hälsosamtalen och hälsostatistiken kan utvecklas och användas mer på strategisk nivå än det görs idag.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007. / S. 216-229: Bibliografi.

Bakgrunden till denna studie har sin start då utbildningen till specialpedagog påbörjades på Högskolan i Kristianstad. Redan under den första terminen blir det specialpedagogiska uppdragets komplexitet tydligt och vilken påverkan interaktionen mellan rektorer, lärare och specialpedagoger har på utformningen och innehållet av det specialpedagogiska uppdraget. Tidigare forskning och rapporter kring det specialpedagogiska uppdraget bekräftar svårigheterna och utmaningarna att som specialpedagog arbeta enligt examensordningen. Istället för att ytterligare bekräfta dessa svårigheter är studiens syfte att lyfta fram var rektorer, lärare och specialpedagoger uppfattar att det specialpedagogiska arbetet blir till en gemensam framgångsfaktor. Via en enkät tillsammans med missivbrev kontaktades 25 rektorer, 25 lärare samt 25 specialpedagoger verksamma inom en större utbildningsorganisation i Sverige. I enkäten finns 7 påståenden att besvara utifrån en skala från 0 - 5 samt ange hur väl detta återspeglas i deras nuvarande verksamhet. 35 besvarade enkäten vilken utgör empirin för denna studies innehåll och resultat. Utifrån resultaten framkommer det att såväl rektorer, lärare och specialpedagoger är eniga inom flera områden där de anser att innehållet i det specialpedagogiska uppdraget blir en framgångsfaktor. I speglingen av deras nuvarande verksamhet återfinns inte framgångsfaktorn i motsvarande grad. En slutsats som kan dras utifrån denna studies resultat är att det inom verksamheterna behöver medvetandegöras om när, var och hur de upplever att det specialpedagogiska arbetet är en framgångsfaktor och tillsammans verka för att dessa framgångsfaktorer blir synliga och aktiva i verksamheten. / The background to this study begun when the education of the special educator began at the University of Kristianstad. Already during the first semester, the complexity of the special education mission becomes clear and what influence the interaction between principals, teachers and special educators has on the design and content of the special education mission. Previous research and reports on the special education mission confirm the difficulties and challenges to work as a special educator according to the degree scheme. Instead of further confirming these difficulties, the purpose of the study is to highlight where the principals, teachers and special educators perceive that the special education work becomes a common success factor. Via a questionnaire together with a letter of formal notice, 25 principals, 25 teachers and 25 specialists were contacted in a major educational organization in Sweden. In the questionnaire there are 7 statements to answer based on a scale of 0-5 and indicate how well this is reflected in their current business. 35 answered the questionnaire which constitutes the empirical content and results of this study. Based on the results, it appears that both principals, teachers and special educators agree in several areas where they consider the content of the special education mission to be a success factor. In the reflection of their current activities, the success factor is not equivalent. A conclusion that can be drawn from the results of this study is that the activities within the business need to be aware of when, where and how they feel that the special education work is a success factor and work together to ensure that these success factors become visible and active in the business.

Rektorers position på dagens skolor innefattar en rad olika arbetsuppgifter och ansvarsområden. Rektorernas ledarskap har ett direkt inflytande på skolornas lärare, och där fyller de en viktig roll för hur välfungerande och framgångsrik skolan blir. Denna studies syfte var att undersöka, kartlägga och analysera vad lärare på låg- och mellanstadieskolor uppfattar som ett framgångsrikt ledarskap hos rektorer. Metoden som tillämpats till denna studie var kvalitativa intervjuer där nio lärare på låg- och mellanstadiet utgjorde urvalet. Resultatet visade att lärarna som deltagit i vår studie uppfattar ledarskapet som framgångsrikt när en rektor är exempelvis tydlig och strukturerad, lyhörd och stöttande, närvarande och tillgänglig och slutligen har kompetens och erfarenhet. Lärarnas uppfattningar går att kategorisera in i fyra huvudområden som är av lika stor vikt för att en rektor ska uppfattas som framgångsrik. Dessa områden är: fokus på att leda, fokus på känslor, fokus på verksamhet och rektorns erfarenhet och kompetens. / <p>2020-06-08</p>

Trots att grundskolan sedan länge har haft ett uttalat ansvar att verka för jämställdhet finns det uttryck för bristande jämställdhet bland annat i elevers kunskapsresultat, i läromedel och i de sociala relationerna i skolan (Wernersson 2010; Eilard 2009; Gillander Gådin &amp; Stein 2017). Mot bakgrund av detta är det angeläget att undersöka hur rektorer förstår läroplanens jämställdhetsuppdrag. Rektors uppdrag framstår i sig som både omfattande och komplext och detsamma kan sägas om skolans jämställdhetsuppdrag, vilket behöver undersökas ytterligare för att bidra till en ökad förståelse för jämställdhetsarbete i grundskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur rektorer i grundskolan förstår läroplanens jämställdhetsuppdrag. Det görs genom att analysera vilka diskurser som kommer till uttryck irektorers resonemang om rektorsuppdraget, om jämställdhetsarbete i grundskolan, om genus i grundskolan och om jämställdhet i samhället. Denna studie tar avstamp i en konstruktivistisk ansats, där kunskap inte ses som något essentialistiskt, utan som något som konstrueras (Justesen &amp; Mik-Meyer 2013). En sådan syn kan också beskriva genus, som något som konstrueras i sociala relationer snarare än som något som är biologiskt förutbestämt, och genusteori utgör en del av studiens teoretiska ramverk. I denna studie har semistrukturerade intervjuer använts för datainsamling och diskursanalys har utgjort verktyget för att analysera resultatet. Analysen visar fyra återkommande diskurser i intervjupersonernas utsagor, diskurser som ibland samverkar och ibland står i motsättning till varandra. Diskursen jämställdhet som icke-fråga handlar om att jämställdhet görs till en icke-fråga på olika sätt och på olika nivåer i grundskolan, i styrningen av rektors arbete och i rektors förståelse av sitt uppdrag.Likhetsdiskurs och särartsdiskurs visar att intervjupersonerna uttalar likhetsideal när de talar om jämställdhet ur ett elevperspektiv, men att det både i intervjupersonernas egna uppfattningar och i exempel från deras verksamhet ges uttryck för en särartspraktik. Likhetsdiskursen och särartsdiskursen kolliderar med varandra. Uppfattningar om likhet och särart uttrycks också i diskursen om pojkars rättigheter och flickors ansvar, där jämställdhetsuppdraget förstås som pojkars rätt till goda studieresultat och flickors ansvar att ta plats. I intervjupersonernas resonemang finns också uttryck för att jämställdhet handlar om vi och de andra, där föreställningar om klass och etnicitet påverkar uppfattningar om vem som bör vara föremål för jämställdhetsarbete. Avslutningsvis diskuteras resultatet med särskilt fokus på hur de identifierade diskurserna förhåller sig till varandra och hur de påverkar förståelsen av grundskolans jämställdhetsuppdrag. Det framkommer att nyliberal styrning påverkar intervjupersonernas pedagogiska ledarskap och deras förståelse av grundskolans jämställdhetsuppdrag, jämställdhet kan uppfattas som självklart men samtidigt som något som inte föranleder aktiva åtgärder.

No description available.

Syftet med den här studien är att undersöka SFI-rektorers uppfattningar om sina organisatoriska förutsättningar att leda SFI-lärares individuella, kollegiala och kollektiva lärande i relation till utbildningens specifika krav på lärares pedagogiska och didaktiska kompetens. Metod för datainsamling har varit semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem SFI-rektorer. Metod för analys har varit tematisk analys. Resultaten visar att rektorerna över lag upplever att de har goda förutsättningar att leda lärarnas kompetensutveckling. Svårigheter och begränsningar kan härledas till olika faktorer bland annat inom den egna organisationen, i relationen till huvudman och till den egna tjänstens utformning.

Syftet med studien var att utforska vad lärare och rektorer har tillägnat sigför erfarenheter genom att arbeta med pulshöjande fysisk aktivitet igrundskolan. Fysisk aktivitet har visat sig vara betydelsefullt och bidrar medpositiva hälsoeffekter hos individer. Teoretiska referensramen för studieninnefattas av Ramfaktorteorin och Sense of coherence. Författarna hargenom studien utgått från en hermeneutisk utgångspunkt med en abduktivansats. Sex lärare och fyra rektorer har intervjuats genom videosamtal medtvå semistrukturerade intervjuguider, en för lärarna och en för rektorerna.Alla intervjuerna spelades in, transkriberades och har analyserats genom enkvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisar rektorers och läraresbeskrivningar kring vikten av samarbete mellan samtlig personal och ävenhur de värdesätter elevers delaktighet vid planering och genomförande avaktiviteterna. Resultatet indikerar även hur rektorer och lärare prioriterarelevers fysiska aktivitet och ser det som en investering, men samtidigtupplever schematekniska hinder och bristande lokalförutsättningar vidbedrivandet. Lärare och rektorer beskriver även hur aktiviteterna genereradei ökad koncentrationsförmåga och tryggare skolmiljö för eleverna.Avslutningsvis beskriver rektorer och lärare likartade uppfattningar ocherfarenheter gällande bedrivandet av pulshöjande fysisk aktivitet, därsamtliga betonar vikten av samarbete och att inkludera eleverna vidplanering och genomförande.