Den här studien grundar sig i hur rektorer ser på musiken i förskolan och rektorers syn på sin egen inverkan av den musikaliska undervisningen. Studien har varit en kvalitativ studie där forskaren använt sig av djupintervjuer med semistrukturerade frågor. Fyra rektorer har deltagit i studien och de är från två olika kommuner. Några av rektorerna uppfattade musiken som ett universellt språk och en del av det vardagliga livet i och utanför förskolan. Rektorerna såg på sin inverkan med en kritisk syn där några ansåg att deras inverkan skulle vara större och några uppfattade att den inverkan de hade räckte för verksamheten. De teoretiska utgångspunkterna som använts i studien är Kullenberg (2014) som tar upp debatten kring synen på musikpedagogik och Lindströms (2012) teori om lärande i, om, med och genom estetik. Studien vilar på en fenomenografisk grund då den undersökt hur rektorerna uppfattat fenomenet musik som en del av förskolan. Det är även sedan fenomenografin som lagt grunden till hur empirin tolkas av forskaren där forskaren jämfört svaren av rektorerna för att se variationen i hur de uppfattar musiken.

Många elever i dagens svenska skolor har matematiksvårigheter. Det leder till att de inte klarar kunskapskraven i ämnet. En av de största anledningarna till elevers matematiksvårigheter i ämnet matematik är att eleverna har matematikängslan. Syftet med denna studie är därför att få kunskaper om lärares och rektorers syn på hur skolan arbetar med elever som har matematikängslan. För att uppnå studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med lärare och rektorer på två olika skolor. Resultatet av studien visar att lärare och rektorers syn på arbetet med elevers matematikängslan skiljer sig i vissa avseenden. Det kan leda till att synen på hur skolan ska arbeta för att motverka matematikängslan hos elever skiljer sig mellan lärare och rektorer. Resultatet i studien visar att lärarnas arbetssätt för att motverka matematikängslan hos elever är att de arbetar med positiv respons och hur de kommunicerar matematik. Rektorernas syn på hur lärarna ska nå elever med matematikängslan är att öka lärarnas kompetens med exempelvis kompetensutbildningar. Samtidigt är lärarnas uppfattning att de vill få mer stöd i form av ökade resurser, som exempelvis en extra vuxen i klassrummet. Studiens slutsats är att det finns indikationer på att lärare och rektorer inte är överens om hur ett arbete med elevers matematikängslan borde se ut och gå till. / There are many pupils in Swedish schools who have mathematical difficulties, which means that they don’t meet the knowledge requirements. One of the biggest reasons for pupils' mathematical difficulties in mathematics is that the students have mathematic anxiety. The purpose with this study is therefore to gain knowledge about teachers’ and principals’ views on how the school work with pupils who have mathematics anxiety. To find out how schools work with this we have conducted semi-structured interviews with teachers and principals at two different schools. The result of this study shows that teachers and principals don’t agree in their views on how to work with pupils’ mathematics anxiety. Because of this there are different views on how to counteract pupils’ mathematics anxiety. The result of this study shows that the way teachers are teaching today to counteract the pupils’ mathematic anxiety is that they work with positive response and how they communicate mathematics with the pupils. The principals’ view of how teachers should approach pupils with mathematic anxiety is to increase teachers’ competence. At the same time, the teachers’ view is that they want to be given more support by increased resources, such as an extra adult in the classroom for example. The conclusion of this study is that we see indications that teachers and principals don’t agree about how they should approach pupils with mathematics anxiety and how to work with them.

Syftet med vår studie var att undersöka rektorers och förskollärarnas erfarenheter av särskilt begåvade barn i förskolan, samt hur förskollärarna beskriver de anpassningar som görs i undervisningssituationer för särskilt begåvade barn och hur rektorer beskriver anpassningar när det gäller särskilt begåvade barn i förskolan. För att undersöka vårt syfte använde vi oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerad intervju. Empirin analyserades utifrån tematisk analysmetod. Respondenterna var sex rektorer och sex förskollärare. Vår teoretiska utgångspunkt är de didaktiska frågorna Vad? Hur? Varför? och Vem? samt den didaktiska pyramiden. Vi har utgått ifrån begreppen ramfaktorer och pedagogiskt ABC. I studiens resultat framkom det att rektorerna och förskollärarna, enligt deras uppfattningar, har eller haft särskilt begåvade barn i förskolan.  Detta resulterar i ett intresse hos rektorerna och förskollärarna att vilja förmedla mer kunskap om dessa barn. Rektorerna är överens om att särskilt begåvade barn ska få anpassning i förskolan. Det framkommer även att förskollärarna gjorde anpassningar när det gäller särskilt begåvade barn i undervisningssituationer. Studien visar att alla förskollärare tycks använda sig av pedagogisk ABC fast ingen av förskollärarna benämnde det på det sättet.

I denna studie är syftet att bida med kunskap om hur rektorer i förskolan hanterar konflikter mellan vårdnadshavare och förskolans personal samt hur rektorer hanterar situationer där vårdnadshavare är missnöjda med förskolans arbete. Fem rektorer från två olika kommuner har bidragit med sina kunskaper och erfarenheter gällande konflikthantering och missnöje. Semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling sam Hersey och Blanchards teori - det situationsanpassade ledarskapet vid analysering av materialet. I det situationsanpassade ledarskapet så är det coachande och den stödjande stilen använts. Resultatet av studien visar att samtliga rektorer har liknande sätt att uppfatta konflikthantering. Det framkommer olika strategier som används frekvent, dessa är: Kommunikation, förhållsningssättet rektorer och förskoleverksamhetens personal har och att ligga före är de strategier som frekvent används. Men samtidigt nämner rektorer att konflikter är något som sällan uppstår, de menar i stället att förskoleverksamhetens personal är bra på att lämna ut information och hänvisa till läroplan och styrdokument.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka vilka behov och förväntningar som rektorer i en mellanstor kommun har på HR-rollen. Vidare avsåg studien att undersöka effekter av covid-19 pandemin på dessa behov och förväntningar. Studien var av kvalitativ karaktär och innefattade semistrukturerade intervjuer. En kombination av målinriktat bekvämlighetsurval samt snöbollsurval tillämpades och totalt deltog 13 rektorer, (n=13) varav tre män och tio kvinnor. Det insamlade materialet analyserades med tematisk analys som resulterade i fyra huvudteman och 13 underteman. De fyra huvudteman innefattade stödfunktion, behov av översyn, tillgänglighet HR samt tillit HR. Resultatet av studien visade att rektorers behov och förväntningar på HR inte skilde sig märkbart perioden innan, under och efter covid-19. Däremot framhävdes två behov som hade ökat under covid-19; regelmässiga tolkningar samt behov av personalöversyn. Därtill framkom hur rektorers behov och förväntningar på HR-rollen under covid-19 givit betydelse för framtida HR-roll som rektorsstöd och flertalet lärdomar kunde presenteras. Lärdomarna som framkom var: tydlig gemensam information, flexibla mötesformer, förebyggande hantering av långtidssjukskrivningar, bemanningshantering, HR´s fysiska närhet till rektorerna samt minskad personalomsättning bland HR-konsulter för stabila relationer sinsemellan.

Syftet med studien var att undersöka hur de påtvingade omställningarna i skolorganisationer, till följd av pandemin, har påverkat rektorers yrkesroll och välmående i arbetet i en specifik kommun. Studien utfördes genom en kvalitativ forskningsansats innefattande semistrukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval tillämpades och totalt deltog nio rektorer, varav fem kvinnor och fyra män, i studien. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys vilket resulterade i fyra huvudteman. Studiens resultat visade i sin helhet att rektorernas arbetsuppgifter hade förändrats till följd av pandemin. Det framkom även att majoriteten av rektorerna upplevde ett tillräckligt stöd samt att de överlag mått bra i sin yrkesroll under pandemin. Arbetsbelastningen uppgavs både ha ökat och minskat, där den ökade arbetsbelastningen orsakades av ett ökat arbetsmiljöarbete och den minskade belastningen delvis berodde på färre transportsträckor till följd av digitaliseringen. Studien visade att rektorer som får tillräckligt med stöttning i sin yrkesroll har förutsättningar att bibehålla sitt välmående i arbetet trots stora omställningar, där rektorernas arbetslivserfarenhet kan vara en bidragande faktor.

Syftet med studien var att undersöka hur utomhusundervisning bedrivs på skolor och hur förutsättningarna ser ut för denna typ av verksamhet enligt rektorer. Forskningsfrågorna för arbetet var; ”Vilka möjligheter till lärande ser rektorer med utomhusundervisning?”, ”På vilka sätt sker utomhusundervisning på grundskolor i Jönköpings län enligt rektorer?” samt ”Vilka inre och yttre faktorer påverkar, enligt rektorer, möjligheten att organisera utomhusundervisning?”. Deweys, Vygotskijs och Kolbs teorier om ett praktiskt, erfarenhetsbaserat lärande presenterades och sattes i relation till resultat för studien. Likaså ramfaktorteorin användes i studien. Tillvägagångssättet var en empirisk studie där datamaterialet samlades in genom enkätundersökningar. Den insamlade datan bearbetades och analyserades sedan genom metoderna univariat dataanalys eller tematisk analys beroende på frågans karaktär. Den slutsats som drogs från resultatet av studien var att rektorerna generellt såg många positiva effekter av utomhusundervisning, exempelvis att det bidrar till mer variation i undervisningen och en ökad koppling till verkligheten. Det finns skolor som redan har satsningar i gång på utomhusundervisning, men på merparten av skolorna sker det i en liten skala bland ett fåtal lärare. Ramfaktorer så som tidsbrist, avsaknad av anpassat material för utomhusundervisning och bristande kunskap bland lärarna om hur utomhusundervisning bör bedrivas är några exempel på hinder som påverkar möjligheten att bedriva undervisning utomhus i större omfattning. / The purpose of the study was to investigate how outdoor education is done in schools and what the conditions for it looks like according to principals. The questions of the research were; “What opportunities for learning does the principals see in outdoor teaching?”, “In which ways are outdoor education done at elementary schools in Jönköping County according to its principals?” and “Which inner and outer factors effect, according to principals, the possibility to organize outdoor teaching?”. Dewey´s, Vygotskij´s and Kolb´s theories of a practical, experience-based teaching was presented and compared to the results of the study. Likewise, the frame factor theory was used in the study. The approach was an empirical study where data was collected through surveys. The data collected was processed and then analyzed with the methods of univariate data analysis or thematic analysis depending on the nature of the question. Conclusions drawn from the results of the study showed that the principals generally saw many positive effects of outdoor education, for example that it contributes to more variation in teaching and in an increased connection to reality. There are schools that are already investing in outdoor education, but in most of the schools it is done on a small scale among a few teachers. Frame factors such as lack of time, lack of adapted material for outdoor teaching and lack of knowledge among teachers about how outdoor education should be conducted are some examples of obstacles that affect the possibility of conducting outdoor education on a greater scale.

Syftet med detta arbete har varit att bidra till förståelse kring de faktorer som ligger bakom fritidslärares planeringstid. Tidigare forskning och granskningsrapporter har pekat på brister vad gäller rektorernas förståelse för fritidshemmets uppdrag och en brist på planeringstid samt en diskrepans mellan rektorers och lärares uppfattningar kring förutsättningarna. Med ett maktperspektiv som teori har vi valt att undersöka problemområdet genom intervjuer med rektorer, en central yrkesgrupp i frågan vars perspektiv vi tycker saknats. De rektorer vi intervjuat har visat sig vara väl insatta i fritidshemmets uppdrag och säger att mängden planeringstid framförallt har att göra med vilket slags uppdrag fritidsläraren har – “Vi räknar ju inte på koefficienter” som en uttryckte det – och rektorerna menar att det istället är viktigt att se över strukturen på planeringstiden så att tiden utnyttjas effektivt.

Pedagoger möter utmaningar i arbetet med dokumentation och det är rektorn som bedriver förskolan och ansvarar för att höja utbildningens kvalitet. Studiens syfte är därmed att ta reda på vilka diskurser som kommer till uttryck i rektorers resonemang om dokumentationsarbetet på förskolan samt belysa de uttalanden som rektorerna ger uttryck för om stödet till pedagogers arbete med pedagogisk dokumentation. De resultat som presenteras i föreliggande studie har för avsikt att bidra till utvecklingen av arbetet med pedagogisk dokumentation på förskolan där rektorers pedagogiska ledarskap är medel för utbildningens kvalitetsutveckling. Studiens vetenskapsteoretiska grund är socialkonstruktionismen med en metodologisk utgångspunkt i diskurspsykologin, där rektorers tal analyserats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av ostrukturerade intervjuer, där vi i samtal med rektorerna fick ta del av deras version av verkligheten. Studien visar att ett närvarande ledarskap prioriteras av rektorerna i stödet till pedagogernas arbete med pedagogisk dokumentation. Rektorerna ger uttryck för att olika former av stöd erbjuds, utifrån rektorernas förutsättningar, men övertygar om att det är pedagogernas inställning som är avgörande för hur dokumentationsarbetet utvecklas eller försvåras. Resultatet visar att rektorerna uttrycker en avsaknad av en likvärdighet i arbetet med pedagogisk dokumentation för att kunna ge rätt stöd till pedagogerna.

Syftet med denna studie var att jämföra rektorers syn på hållbar utveckling i förskolan i två olika länder, Sverige och Thailand, samt öka kunskapen om arbetet med hållbar utveckling i förskolan. De frågor som hjälpt oss genom studien är: Hur definierar rektorer begreppet hållbar utveckling? Hur beskriver rektorer att deras förskolor arbetar med de tre dimensionerna inom hållbar utveckling? Vilka likheter och skillnader går att hitta i arbetet med hållbar utveckling på förskolor i Sverige och Thailand? Som metod för studien användes kvalitativa intervjuer där rektorer på svenska förskolor både i Sverige och Thailand inkluderas. Tidigare forskning visade att begreppet hållbar utveckling är komplext och att det inte finns någon liknande forskning sedan tidigare. Denna studie har utgått från att hållbar utveckling består av tre dimensioner; en ekologisk, en social och en ekonomisk dimension. Resultatet visade att rektorerna mestadels beskriver hållbar utveckling utifrån miljö- och naturfrågor samt att de hade svårt att sätta ord på alla tre dimensioner. Däremot beskrev samtliga rektorer på ett eller annat sätt hur ett arbete med hållbar utveckling i förskolan kan gå till. Studien visade också att det fanns likheter och skillnader i arbetet med hållbar utveckling på svenska förskolor i Sverige och Thailand trots att de följer samma läroplan.