Syftet med denna studie är att undersöka hur lågstadielärare som arbetar i årskurs 2 beskriver att de arbetar med och förebygger matematikängslan i lågstadiet. Denna studie utfördes eftersom det inte finns så mycket tidigare forskning om hur lågstadielärare arbetar med och förebygger matematikängslan i den svenska grundskolan. Tidigare forskning har haft ett större fokus på att studera elever med matematikängslan hos äldre elever vilket gör att det finns en kunskapslucka inom matematikängslan i lågstadiet.   I studien gjordes fyra semistrukturerade intervjuer och intervjumaterialet analyserades tematiskt med hjälp av våra teoretiska begrepp. De teoretiska utgångspunkterna som studien bygger på är begreppet självförmåga från den socialkognitiva teorin och KASAM-teorin som utgår från begreppen meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet som innebär känsla av sammanhang. Resultaten av denna studie visar att lärarna i lågstadiet arbetar med och förebygger matematikängslan på olika sätt med sina elever i klassrummet. I vår studie kunde vi komma fram till att alla lärarna förebygger och arbetar via arbetssätten:   ·       Varierande arbetssätt   ·       Gemensamma genomgångar  ·       Läromedlet: Favorit matematik Alla lärare i studien är medvetna om att matematikängslan kan förekomma i lågstadiet men i olika mån. Resultatet visar att de lärarna som vet om att de har elever med matematikängslan bland sina elever är i större mån medvetna om förekomsten av matematikängslan än de lärarna som anser att de inte har elever med matematikängslan.

Vi valde att göra en kvalitativ studie med 15 elevintervjuer för att få fördjupad kunskap om och förståelse av elevers upplevelser och erfarenheter av matematik och att inte nå kunskapskraven i ämnet samt vad de anser om sitt deltagande under lektioner och hur det inverkat på svårigheterna. Resultatet visar att avsaknad av drivkraft är centralt och eleverna anser att det är de själva som är orsaken till att de inte når kunskapskraven. Även elevernas självbild och motivation är viktiga för att förstå elevernas upplevelser av skolmatematiken, visar studien. Elevernas beskrivningar av undvikande beteenden kan tolkas som matematikängslan och skapar hinder i deras matematiklärande. Såväl inre som yttre faktorer framkommer i resultatet vilket är intressant och visar att ämnet är komplext med många faktorer som inverkar. Insikten om att dessa inverkar på varandra är betydelsefullt och viktig kunskap i det specialpedagogiska arbetet.

<p>Syftet med undersökningen är att översiktligt beskriva forskningen kring matematiksvårigheter med fokus på matematikängslan, samt genom intervjuer med lärarstuderande få en fördjupad bild av upplevd matematikängslan. Vidare har studiens syfte varit att sätta detta i relation till lärarutbildningen. Litteraturstudien visar att en viktig förklaring till matematiksvårigheter är matematikängslan. Det har även visat sig att denna ängslan kan överföras från lärare till elever. Rädslan för att själv överföra sin matematikängslan på elever är något som visat sig hos de personer som intervjuats. Det är viktigt att sätta problematiken i relation till lärarutbildningen för lärare i grundskolans tidigare år, eftersom barns syn på och attityder till matematik grundläggs redan vid skolstarten och eftersom det visat sig att matematikängslan uppkommer i tidiga år. Såväl forskningsläget som de personer som intervjuats antyder att det är för lite obligatorisk undervisning i matematik/matematikdidaktik i utbildningen av lärare i grundskolans tidigare år.</p>

Syftet med undersökningen är att översiktligt beskriva forskningen kring matematiksvårigheter med fokus på matematikängslan, samt genom intervjuer med lärarstuderande få en fördjupad bild av upplevd matematikängslan. Vidare har studiens syfte varit att sätta detta i relation till lärarutbildningen. Litteraturstudien visar att en viktig förklaring till matematiksvårigheter är matematikängslan. Det har även visat sig att denna ängslan kan överföras från lärare till elever. Rädslan för att själv överföra sin matematikängslan på elever är något som visat sig hos de personer som intervjuats. Det är viktigt att sätta problematiken i relation till lärarutbildningen för lärare i grundskolans tidigare år, eftersom barns syn på och attityder till matematik grundläggs redan vid skolstarten och eftersom det visat sig att matematikängslan uppkommer i tidiga år. Såväl forskningsläget som de personer som intervjuats antyder att det är för lite obligatorisk undervisning i matematik/matematikdidaktik i utbildningen av lärare i grundskolans tidigare år.

Flera undersökningar visar att ett stort antal elever upplever obehag och oro i samband med matematik och därför får svårt att tillgodogöra sig skolans matematikundervisning på bästa sätt. Denna studie syftar till att belysa några elevers upplevelser av matematikängslan. Genom att lyfta fram elevernas tankar och erfarenheter kan studien förhoppningsvis bidra till en fördjupad dialog mellan lärare och elever kring matematikängslan. Kanske kan elevernas erfarenheter tas tillvara och användas när det gäller att utforma både den fysiska och den undervisningsmässiga skolmiljön.   Undersökningen är en hermeneutisk studie som baseras på intervjuer med sju elever i den svenska grund- och gymnasieskolan. Alla sju informanter har upplevt eller upplever någon form av matematikängslan.   Enligt denna studie är oron för att känna skam i sociala situationer och inför andra människor den kanske mest betydande orsaken till matematikängslan. Att blotta svårigheter innebär en risk att hamna i generande situationer. Istället avstår flera av informanterna från att ställa frågor både under gemensamma genomgångar och under eget arbete, trots att de inte förstår. Följden blir att de får problem med matematikämnet, problem som kan bli ihållande. Tidigare forskning förefaller i första hand vara inriktad på orsaker som vilka specifika moment som ger upphov till ängslan, hur brister i arbetsminne påverkar, om intelligens eller verbal förmåga inverkar på upplevelsen av matematikängslan och betonar inte betydelsen av elevernas egna tankar, känslor och upplevelser av undervisningen.   De första åren under mellanstadiet förefaller vara särskilt känsliga för att matematikängslan ska uppstå. Orsaken skulle kunna vara den så kallade nioårskrisen då många barn börjar jämföra sig med varandra och blir medvetna om sina eventuella brister.   Andra möjliga förklaringar till att matematikängslan uppstår skulle kunna vara att abstrakta begrepp införs utan att betydelsen blir tydlig för eleverna eller att det saknas en tydlig progressionslinje genom grundskolan vilket medför att ett glapp uppstår mellan skolår tre och fyra.

I skolvärlden är matematikängslan vanligt förekommande bland elever. Detta fenomen undersöktes utifrån matematiklärares synvinkel, med fokus på årskurs 4–6. Syftet med denna uppsats är att få ökad kunskap om hur matematiklärare i svenska grundskolor resonerar kring hur de arbetar med matematikängslan. Denna uppsats grundar sig i den socialkognitiva teorin. För att få forskningsfrågorna besvarade genomfördes kvalitativa strukturerade intervjuer. De sex lärarna som intervjuades, lyfte fram olika faktorer som kan leda till matematikängslan. Dessa faktorer är hemmet, undervisningen, omgivningen och elevens egna förmågor. Vidare belyser dessa lärare vikten av en varierad undervisning, hur det kan vara både förebyggande och ha en positiv effekt på elevernas matematiksyn.

Fenomenet matematikängslan påverkar ett flertal elevers upplevelser av matematikundervisning under de tidiga skolåren. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur elever i årskurs 6 beskriver ängslan i matematikundervisningen. Den insamlade empirin utgörs av fyra semistrukturerade intervjuer av elever från årskurs 6. För att materialet ska kunna tolkas, förstås och sedan analyseras har en hermeneutisk metodansats och den socialkognitiva teorin valts att användas. Resultatet indikerar att tre av de fyra intervjuade eleverna upplevde matematikängslan i situationer av samma slag. Tre av de fyra intervjuade eleverna antydde även en låg självförmåga (begreppet förklaras i kapitel 3), vilket kan vara en av orsakerna till matematikängslan. Dessa elever uttryckte liknande resonemang gällande tidigare erfarenheter, motivation och negativ tilltro till sin egen förmåga. Slutsatsen av studien är att det finns ett starkt samband mellan matematikängslan och elevernas tidigare negativa erfarenheter av ämnet.

Varje år är det många elever som går ut grundskolan utan godkända betyg i matematik. Få tidigare studier har undersökt vuxna elevers erfarenheter av matematik och syftet med denna studie har därför varit att få mer kunskap om dessa elevers erfarenheter och uppfattningar om tidigare undervisning och lärande i matematik, med ett särskilt intresse för eventuella hinder för lärande, samt hur de hade önskat att den sett ut för att främja deras lärande. Studien utgick ifrån en kvantitativ och kvalitativ metod och datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter och fördjupande intervjuer bland elever som läste matematik 1 på distans inom vuxenutbildningen. Resultatet visade att många elever upplevt att de inte fått den hjälp de behövde och att lärarens engagemang och förmåga att skapa trygghet i klassrummet hade stor betydelse för deras motivation och lärande. Många av eleverna angav även att de kände ängslan inför sina studier i matematik. Utifrån detta drogs slutsatsen att det är viktigt att läraren har tid att se varje elev och får en förståelse för dess svårigheter. Avslutningsvis drogs även slutsatsen att det är viktigt med tidiga insatser för att undvika att eleven hamnar i matematikängslan eller matematiksvårigheter.

<p>Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att göra en litteraturstudie kombinerat med våra egna tankar och idéer om självförtroende i matematik. Vi har i sammanställningen av forskningen i huvudsak koncentrerat oss på svensk forskning.</p><p>Det har visat sig att svagt självförtroende i matematik påverkar resultaten i matematik negativt. Faktorer som upprepade misslyckanden, ogynnsam undervisning och föräldrar med negativ inställning till matematik har visat sig ha en negativ påverkan på självförtroendet i matematik. Elever som kommer från hem med arbetare och småföretagare har visat sig ha sämre självförtroende i matematik än elever som kommer från hem med högre tjänstemän och storföretagare. Det har även visat sig att flickor har sämre självförtroende i matematik än pojkar. Förklaringar som vi funnit till det är samhällets könsföreställningar om ämnet matematik, flickors sätt att hantera misslyckanden samt att undervisningen i matematik favoriserar pojkarna.</p><p>Trots att inga forskare direkt har fokuserat på metoder angående självförtroende i matematik, har vi funnit ett flertal metoder i litteraturen som kan stärka en elevs självförtroende i matematik. Vissa metoder handlar om attityder och förståelse i klassrummet. Det finns även didaktiska metoder som handlar om att ändra undervisningsmetoder eller föräldrars attityd till matematik.</p> / <p>The aim of this study has been to do a review of published literature combined with our own thoughts and ideas regarding confidence in mathematics. We have in the making of the review mainly focused on research carried out in Sweden.</p><p>The relationship between low confidence in mathematics and result in mathematics has been found to be negative. Factors that have been found to have an undesired effect on a student’s confidence in mathematics are reoccurring failure, unfavourable teaching methods and parents with negative attitude towards mathematics. Pupils from working class homes have been found to have less confidence in mathematics than pupils from upper class homes. It has also been shown that girls experience lower confidence in mathematics than boys. The explanations for that are the society’s preconceptions of gender and mathematics, girls’ way to handle failures and that the teaching in mathematics favours boys.</p><p>Despite no direct research regarding didactical methods in the area of confidence in mathematics, we have found several methods in the literature that can strengthen the confidence in mathematics of a pupil. Some methods regard changing both teachers’ and pupils’ attitudes and to gain mutual understanding in the classroom. There are also didactical methods regarding changing the teaching methods and the parents’ attitude towards mathematics.</p>

I denna studie undersöktes det hur matematiklärare i mellanstadiet uppfattar fenomenet matematikängslan samt vilka faktorer de anser påverkar elevers inställning kring matematik. Vidare syftade studien till att inhämta kunskaper om hur dessa lärare arbetar för att förebygga att matematikängslan uppstår bland elever. Precis som när elever kan känna sig ängsliga över andra saker, upplever elever med matematikängslan att de är spända och att de inte är kapabla till att genomföra olika matematiska moment (Dowker, 2016). Studien är baserad på den socialkognitiva teorin som är grundad av Albert Bandura (2012). Han menar att elevernas affektiva upplevelser och lärande uppstår när människor observerar och imiterar andra, samtidigt som de är uppmärksamma, använder sitt minne och har motivation (Bandura, 2012). För att svara på våra forskningsfrågor har vi haft semistrukturerade intervjuer med möjlighet för följdfrågor. Informanterna beskrev begreppet matematikängslan som en känsla där eleverna känner sig oroliga och frånvarande från lektionerna. Resultatet visar att de faktorer som påverkar elevers matematikängslan är individanpassning, inställning, erfarenhet, kön och ålder. Vidare beskrev informanterna att matematikängslan kan förebyggas genom att läraren bland annat skapar ett tryggt och lärorikt lärandeklimat samt har en positiv inställning till matematikämnet.