Thesis (Ph. D.)--Westfälische Wilhelms-Universität, 1976. / Date on t.p.: 1975. Vita. Includes bibliographical references (p. 237-265).

Thesis (Ph. D.)--Westfälische Wilhelms-Universität, 1976. / Date on t.p.: 1975. Vita. Bibliography: p. 237-265.

I skolvärlden är matematikängslan vanligt förekommande bland elever. Detta fenomen undersöktes utifrån matematiklärares synvinkel, med fokus på årskurs 4–6. Syftet med denna uppsats är att få ökad kunskap om hur matematiklärare i svenska grundskolor resonerar kring hur de arbetar med matematikängslan. Denna uppsats grundar sig i den socialkognitiva teorin. För att få forskningsfrågorna besvarade genomfördes kvalitativa strukturerade intervjuer. De sex lärarna som intervjuades, lyfte fram olika faktorer som kan leda till matematikängslan. Dessa faktorer är hemmet, undervisningen, omgivningen och elevens egna förmågor. Vidare belyser dessa lärare vikten av en varierad undervisning, hur det kan vara både förebyggande och ha en positiv effekt på elevernas matematiksyn.

Federal government agency reports have documented concerns regarding the use of school discipline and suspension indicating that Black students are referred for discipline and/or suspended at a higher rate than students of other ethnicities. Available data from the local school district involved in this study reflected similar troubling patterns of discipline referral and suspension. The purpose of this study was to determine if variables such as ethnicity, socioeconomic status, and gender predict the likelihood of receiving discipline referrals or being suspended at an affiliated charter high school in the local school district. Guided by Bandura's social learning theory, this correlational explanatory quantitative study examined archival school discipline data for 1,570 students who received at least one discipline referral or suspension during the 2013-2014 school year at the local high school. Binomial logistic regression results showed that Black male students from low socioeconomic backgrounds were significantly more likely to be suspended compared to other ethnicities. Negative binomial regression analysis indicated students who were Black, male, and were from low socioeconomic backgrounds were at significantly greater risk of receiving a referral than other ethnicities. A professional development training was designed to provide school personnel with culturally-responsive, preventative discipline strategies that meet the needs of all students including those who are at highest risk for punitive discipline and suspension. By equipping school personnel in this and similar school communities with culturally-responsive discipline strategies aimed at meeting the needs of all students, diverse student populations are likely to experience greatly needed positive social change exemplified by improved social, behavioral, and academic outcomes.

The purpose of this thesis is to study how teachers teaches about controversial topics in the subject of social studies in relations to Albert Banduras theory of self-efficacy. Nine high school social studies teachers have been interviewed in order to fulfill this purpose. The teachers answers where then categorized into different categories of teaching strategies and influencing factors. The result shows that all of the teachers in the study applied teaching strategies that requires a high degree of self-efficacy. These strategies where pupil-centered to a high degree and correlates with ideals of deliberativ democracy as consensus weren’t necessarily the goal with the education. The source of the high degree of self-efficacy amongst the teachers seemed to be prior teaching experiences about controversial topics as all of the teachers claimed that their experiences where a major influencing factor for their classroom teachings. Other influencing factors such as the degree of heterogeneity in the classroom, type of high school program or the societal discourse surrounding the controversial topics where deemed as important but seemed to affect the choice of teaching strategies in a quite limited way. The fact that prior experiences where theprimary influencing factor supports the hypothesis that self-efficacy is an essential factor when teachers choose their teaching strategies as prior experiences of success (so-called mastery experiences) is the most important source for a strong sense of self-efficacy according to Bandura’s theory. / Denna uppsats har till syfte att granska samhällskunskapslärares undervisning om kontroversiella samhällsfrågor i ämnet samhällskunskap i relation till Banduras teori om upplevd självförmåga. För att uppfylla detta syfte har semistrukturerade intervjuer med 9 samhällskunskapslärare på gymnasienivå genomförts. Utifrån samhällskunskapslärarnas utsagor har en kategorisering kring lärarnas val av undervisningsstrategier samt de faktorer som påverkar detta val av undervisningsstrategier genomförts. Resultatet visade att samtliga lärare använde sig att undervisningsstrategier som i hög utsträckning förutsätter en stark upplevd självförmåga. Dessa strategier är elevcentrerade och bygger på samtalsdemokratiska ideal där konsensus inte nödvändigtvis är målet. Källan till denna starka upplevda självförmåga hos lärarna förefaller vara tidigare erfarenheter av undervisning om kontroversiella samhällsfrågor då samtliga lärare lyfte fram deras erfarenhetsgrad som en viktig påverkansfaktor för deras undervisning. Övriga påverkansfaktorer som graden av heterogenitet i klassrummet, typ av gymnasieprogram eller den samhällsdiskurs som omgärdar den kontroversiella samhällsfrågan uppgavs som viktiga men tycktes relativt sällan påverka valet av undervisningsstrategi i någon nämnvärd utsträckning. Att det är just erfarenheter som framförallt styr valet av undervisningsstrategi stödjer hypotesen att den upplevda självförmågan är central för valet av undervisningsstrategi då erfarenheter av framgång (s.k. mastery experiences) utgör den främsta källan till en stark känsla av upplevd självförmåga enligt Banduras teori.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie har är att undersöka motivation i enskild musikundervisning. De tre forskningsfrågorna för föreliggande arbete lyder - ”Vad betraktar musiklärare som motivation?”, ”Hur motiverar musiklärare i enskild musikundervisning?” och ”Hur kan musiklärares motivationsarbete tolkas i ett motivationsteoretiskt perspektiv”. Data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fyra lärare svarade på frågar om motivation i enskild musikundervisning. Frågorna berör även lärarnas personliga syn på motivation och motiverande processer. Intervjuerna analyserades tematiskt och synliggör dels motivationsbegreppets öppna karaktär och den spontana lustens roll för motivation att ägna sig åt musik. I diskussionen ställs resultatet mot tidigare forskning och litteratur inom området. Lärarnas motivationsarbete förklaras ur ett motivationsteoretiskt perspektiv, bland annat lyfts Banduras och Maslows teorier fram. / The purpose of the present qualitative studies is to investigate motivation in individual music education. The three research question for the present work are as follow - "What do music teachers consider motivation?”, "How do music teachers motivate individual music teaching?" and "How can music teachers' motivational work be interpreted in a motivational theoretical perspective". Data have been collected using semi-structured interviews. Four teachers answered questions about motivation in individual music teaching. The questions also concern the teachers' personal views on motivation and motivating processor. The interviews were analyzed thematically and highlight both the open character of the concept of motivation and the role of spontaneous desire for motivation to engage in music. In the discussion, the results are compared to previous research and literature in the field. The teachers' motivational work explains from a motivational theoretical perspective, among other things, the Bandura and Maslow theories are highlighted.

Many teachers do not consider improvisation relevant to band or orchestra, and available research indicates that it is one of the least utilized activities in these classrooms. Bandura’s (1977, 1997) self-efficacy theory can explain many of the attitudes teachers have towards improvisation, as well as its absence in the classroom. I sought to discover what role self-efficacy played in leading some teachers to incorporate improvisation into their band and orchestra classrooms. Using a three-interview model as espoused by Seidman (1998), I interviewed six teachers about their experiences with improvisation in their teaching practice. I discovered five emergent themes that the participants had in common. These themes fit into two categories—the development of beliefs about improvisation, and how those beliefs about improvisation affected participants’ behavior. I conclude with a discussion of implications for the field and suggest that future research focus on the presence or lack of improvisation instruction during teacher education programs, as well as the prevalence and efficacy of professional development workshops around improvisation.

No description available.

Killing another human being is something most people are taught is wrong growing up. Within themilitary profession, killing is not only an acceptable action, but also part of many soldiers' duty andit is expected that they carry out the act. A consequence of killing another human is that soldiers canfind it difficult to adapt their minds to perform such an action or processing it after the fact. Earlierstudies examine soldiers that previously have carried out the act, with a focus on the effect of theaction itself. This study therefore seeks to find out how Swedish military personnel view the actionof taking another life in the military context, and how it can be explained through Albert Bandurastheory Moral Disengagement. This study achieves this through interviewing four Swedish veteransthat have previously served in peacekeeping operations within the armed forces. The result of thisstudy shows that soldiers do not experience any difficulty in justifying the act of killing before ithas taken place, but they struggle to justify the act during and after committing it.

Background: Triathlon athletes often encounter various critical situations that adversely affect performance. The ability to handle these is called self-efficacy. Aim: This study aimed to identify stressors that reduce performance the most for triathlon athletes in Sweden. Method: An online survey with structured reflections and the Endurance Sport Self-Efficacy Scale (ESSES) was used. The structured reflections were analyzed in relation to the participants’ outcomes at ESSES using statistical procedures and thematic analysis. Results: A total of 10 respondents answered to the survey. Mean values of ESSES were higher at good performance. There were significant differences between the performances for variables ESSES1 (0,002); ESSES3 (0,002); ESSES5 (0,048); ESSES8 (0,030); ESSES9 (0,01); ESSES10 (0,021); och ESSES11 (0,016). Effect sizes showed that ESSES1 (d= 1,9) och ESSES3 (d= 2,8) was the most prominent variables. Analysis revealed that performance anxiety and pain were the most prominent stressors. Conclusion: Weak self-efficacy combined with performance anxiety and pain led to less good performance. The results could be used at group level as starting point to create effective self-regulation strategies to deal with these stressors. / Bakgrund: Under träning eller tävling stöter triathlonidrottare ofta på olika situationer som kan räknas som stressfaktorer. Sådana situationer kan påverka prestation negativt om idrottarna inte har välutvecklade förmågor att hantera dem. Dessa förmågor heter self-efficacy, som är specifika för varje kritisk situation. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera stressfaktorer som hanteras sämst och som minskar prestationen mest hos triathlonidrottare i Sverige. Metod: Det har använts en retrospektiv beskrivande undersökningsdesign med statistiska procedurer och tematisk analys. Tidigare bra- och mindre bra prestationer har undersökts med hjälp av en online enkät som inneburit strukturerade reflektioner om situationella faktorer och Endurance Sport Self-Efficacy Scale (ESSES). Resultat: Totalt 10 respondenter svarade på enkäten. Erfarenheter varierade mellan halv- och full Ironman, SM och EM på olympisk och sprint distanser. Träningsvolym varierade mellan 5-13 timmar/vecka (N=5) och 20-30 timmar/vecka (N=5). Medelvärden av alla ESSES påståenden var högre vid bra prestationen i jämförelse med mindre bra prestationen. Det fanns statistiskt signifikanta skillnader mellan prestationerna på ESSES1 (0,002); ESSES3 (0,002); ESSES5 (0,048); ESSES8 (0,030); ESSES9 (0,01); ESSES10 (0,021); och ESSES11 (0,016). Effektstorlek visade att ESSES1 (d= 1,9) och ESSES3 (d= 2,8) var mest framträdande variabler. Utifrån analysen identifierades det att prestationsångest och ont var de mest framträdande stressfaktorer. Slutsats: Svaga self-efficacy förmågor som hantering av skada orelaterad smärta, och hantering av känslor under evenemang, i kombination med situationsfaktorer som prestationsångest och ont, ledde till mindre bra prestationerna. Studiensresultat kan vara en effektiv utgångspunkt för uthållighetsidrottare eller för utövare som arbetar med de för att få insikt av vad kan förväntas under en tävling och förbereda sig i förväg. Resultatet skulle kunna användas på gruppnivå för att skapa effektiva självreglerings strategier relaterade till takt, uppmärksamhet och hantering.