Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att göra en litteraturstudie kombinerat med våra egna tankar och idéer om självförtroende i matematik. Vi har i sammanställningen av forskningen i huvudsak koncentrerat oss på svensk forskning. Det har visat sig att svagt självförtroende i matematik påverkar resultaten i matematik negativt. Faktorer som upprepade misslyckanden, ogynnsam undervisning och föräldrar med negativ inställning till matematik har visat sig ha en negativ påverkan på självförtroendet i matematik. Elever som kommer från hem med arbetare och småföretagare har visat sig ha sämre självförtroende i matematik än elever som kommer från hem med högre tjänstemän och storföretagare. Det har även visat sig att flickor har sämre självförtroende i matematik än pojkar. Förklaringar som vi funnit till det är samhällets könsföreställningar om ämnet matematik, flickors sätt att hantera misslyckanden samt att undervisningen i matematik favoriserar pojkarna. Trots att inga forskare direkt har fokuserat på metoder angående självförtroende i matematik, har vi funnit ett flertal metoder i litteraturen som kan stärka en elevs självförtroende i matematik. Vissa metoder handlar om attityder och förståelse i klassrummet. Det finns även didaktiska metoder som handlar om att ändra undervisningsmetoder eller föräldrars attityd till matematik. / The aim of this study has been to do a review of published literature combined with our own thoughts and ideas regarding confidence in mathematics. We have in the making of the review mainly focused on research carried out in Sweden. The relationship between low confidence in mathematics and result in mathematics has been found to be negative. Factors that have been found to have an undesired effect on a student’s confidence in mathematics are reoccurring failure, unfavourable teaching methods and parents with negative attitude towards mathematics. Pupils from working class homes have been found to have less confidence in mathematics than pupils from upper class homes. It has also been shown that girls experience lower confidence in mathematics than boys. The explanations for that are the society’s preconceptions of gender and mathematics, girls’ way to handle failures and that the teaching in mathematics favours boys. Despite no direct research regarding didactical methods in the area of confidence in mathematics, we have found several methods in the literature that can strengthen the confidence in mathematics of a pupil. Some methods regard changing both teachers’ and pupils’ attitudes and to gain mutual understanding in the classroom. There are also didactical methods regarding changing the teaching methods and the parents’ attitude towards mathematics.

Skolverket kunde meddela att 11% av Sveriges niondeklassare saknade betyg i matematik år 2019. Enligt forskning kan låg matematisk kompetens förorsakas av till exempel bristande eller delvis utebliven undervisning, lärarbyten, stökig klassrumsmiljö, arbetsminnesproblem samt matematikångest. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare, i årskursintervallet 4–9, kan identifiera matematikångest hos elever som bedöms befinna sig i matematiksvårigheter. Syftet ämnar även belysa vad lärare har för erfarenheter av främjande och förebyggande undervisning för dessa elever. För att kunna belysa detta problem så valdes kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Tematisk analys användes för att analysera det insamlade materialet, från de tolv lärare som intervjuades. Resultatet visade att matematikångest var ett problem som var relativt okänt bland informanterna. De intervjuade mellanstadielärarna upplevde matematiksvårigheter bland sina elever och kunde bara se stress eller oro vid provsituationer men titulerade inte detta som matematikångest. Högstadielärarna kunde, med sina definitioner av problemet, se matematikångest hos elever men då främst vid testsituationer. Samtliga lärare i studien arbetade aktivt för att försöka individanpassa sin undervisning så gott de kunde. Dessa anpassningar genomfördes främst med elevers förmodade matematiksvårigheter i åtanke och alltså inte specifikt med tanke på eventuell matematikångest.

Denna studie ger en bild av hur lärares inställning till ämnet matematik kan te sig, hur elever kan påverkas av lärares inställning till matematik samt hur man skapar en lärmiljö vilken främjar en positiv inställning till matematik. Syftet med studien var att se över vad forskningsresultat påvisat kring lärares inställning till matematik, hur stor betydelse deras inställning haft på deras undervisning och elevers matematikinlärning samt hur elevers inställning till matematik kan påverkas. För att vi skulle kunna besvara vår forskningsfråga Hur ser kopplingen mellan lärares inställning till matematik och elevers matematikinlärning ut tog vi systematiskt fram, analyserade och sammanställde vetenskapliga studier. Dessa rörde lärare, undervisning i matematik i grundskolan, matematikdidaktik, matematikängslan och faktorer vilka främjar en positiv matematikinlärning. Resultatet visade hur viktigt det är att läraren har en tilltro till sina elevers förmåga och att en varierad undervisning skapar förutsättningar för god inlärning. Det framkom även hur viktig den första undervisningstiden är för att utveckla ett intresse och en positiv inställning till matematik samt vilka konsekvenser som kan uppstå om negativ inställning får fäste, till exempel genom lärares matematikängslan. Insatser för hur matematikängslan kan motarbetas lyftes fram. Under arbetets gång tog vi bland annat del av studier som påvisat att kvinnliga lärare tenderar överföra sin inställning till matematik på elever, i synnerhet flickor. Detta såg vi som en intressant didaktisk implikation till examensarbete II.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur några lärare och speciallärare uppfattar sina insatser då det gäller att förebygga uppkomsten av matematikängslan hos elever samt hur elever i åk 4 upplever undervisningen i matematik. I samband med syftet studeras följande frågeställningar: Vad anser lärare och speciallärare i studien kan vara orsaken till matematikängslan hos elever? Hur beskriver och uppfattar lärare och speciallärare sina olika insatser för att förebygga uppkomsten av matematikängslan hos elever? Hur upplever elever undervisningen i matematik? Teori och tidigare forskning Studien grundar sig på Piagets och Vygotskijs teori, det konstruktivistiska- och sociokulturella perspektivet. Säljö (2004) beskriver Piagets teori om de kognitiva processer som är en förutsättning för att en individ ska förstå sin omvärld och interagera i den. I Vygotskijs teori betonas enligt Säljö (2011), betydelsen av ett gemensamt språk och kultur för att lära i det sociala samspelet med andra. Tidigare forskning inbegriper såväl nationella som internationella studier som riktar in sig på låg- och mellanstadieelever. Metod Metodvalet utgick från kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder, det Bryman (2018) benämner som flermetodsforskning. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och två speciallärare samt ett frågeformulär som besvarades av 215 elever från årskurs 4 ur tre skolor. Resultat och analys Studiens resultat visar att lärare och speciallärare uppfattar att matematikängslan kan uppkomma när elever inte erhåller lämpligt stöd i matematikundervisningen. Känslan av ängslan, påtalar respondenterna, kan yttra sig genom exempelvis undvikande beteende, tystnad eller frustration. En trygg undervisningsmiljö är avgörande, för att skapa tillit och ökad4självkänsla hos elever. Löwing (2008) och Wernberg (2009) menar att arbete i mindre grupper är gynnsamt för lärandet, då elever kan diskutera matematikproblem och hjälpa varandra. I förebyggande syfte anser Finalyson (2014) och Newsteads (1998) att varierad undervisning, kommunikation och goda relationer är viktiga för att kunna motverka uppkomsten av matematikängslan bland elever. På samma sätt framhäver eleverna från årskurs 4 att de föredrar att arbeta i mindre grupper i undervisningen. Förväntat kunskapsbidrag Studiens kunskapsmässiga bidrag är att synliggöra vilka insatser som verkar förebyggande mot uppkomsten av matematikängslan hos elever och hur lärare kan tillämpa dessa insatser i praktiken. Passolunghi, Cargnelutti och Pellizzoni (2019) menar att matematikängslan kan ge livslånga konsekvenser i elevers val av vidare utbildning och framtida yrkesval. Därför är även förhoppningen att lärare som läser den här studien får en förståelse för orsaker till matematikängslan samt hur adekvat det förebyggande arbetet är. Specialpedagogiska implikationer Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är det, enligt Karlsson (2019), angeläget att så tidigt som möjligt synliggöra det som eleverna behöver hjälp med. Undervisningen behöver därför anpassas för att förebygga situationer som kan skapa oro eller stress. Milerad och Lindgren (2017) påpekar att om matematikängslan ska förebyggas behöver skolan på organisations-, grupp- och individnivå åstadkomma en gynnsam lärandemiljö. En varierad undervisning och en trygg lärandemiljö är enligt Ahlberg (2013) en förutsättning för att stärka elevens tillit till sin egen förmåga och självkänsla.

Detta är en kvalitativ fallstudie vars syfte är att öka kunskapen om lärares syn på matematikängslan hos elever i årskurserna 1-3. Datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem olika lärare. Dessa lärare har erfarenhet av samt behörighet för att undervisa i grundskolans tidiga år. De är alla verksamma på en mångkulturell skola i ett segregerat område. Studiens resultat visar att samtliga medverkande lärare arbetar förebyggande och åtgärdande med matematikängslan hos elever på ett sätt som generellt stämmer överens med hur lärare bör hantera denna företeelse enligt tidigare forskning. Resultatet visar även en skillnad gällande lärarnas definitioner av begreppet matematikängslan, då två av fem lärare beskriver begreppet på ett sätt som inte samstämmer med tidigare forskning. Detta kan tolkas som att samtliga lärare använder sig av arbetssätt som är lämpliga för att stötta elever med matematikängslan, men att en samstämmighet gällande definitionen av vad begreppet egentligen innebär saknas. Konsekvenserna av detta skulle kunna vara att elever får anpassningar utifrån en annan problematik än den de egentligen besitter.

Denna systematiska litteraturstudie syftar åt att undersöka och bidra till förslag på vilka strategier matematiklärare kan använda för att minska matematikångest bland sina elever. För att besvara studiens frågeställning har vetenskapliga artiklar sökts fram med hjälp av förutbestämda urvalskriterier samt databassökningar i databasen UniSearch. Det slutgiltiga urvalet av artiklar sammanfattades och analyserades sedan med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultatet resulterade i sju identifierade teman kopplade till vilka strategier en lärare kan använda för att motverka matematikångest bland sina elever. Dessa teman var: (1) Undervisningens kvalitet, (2) Lärarens roll, (3) Arbeta med matematik, (4) Uttrycka sina känslor i tal eller skrift, (5) Konstruktivistiskt förhållningssätt, (6) Kollaborativt lärande och (7) Stresshantering. Från resultatet kan slutsatserna dras att motverkandet av matematikångest kan implementeras och vara en del av undervisningen. Det är framför allt strategier som bidrar till ökade matematikkunskaper samt lärarens stöttande roll i förhållande till elevers negativa känslor till matematiken som minskar matematikångest bland elever. / This literature study aims to examine and contribute to suggestions on which strategies mathematics teachers can use to decrease the mathematic anxiety among their students. To examine and answer the aim of the study, predetermined selection criterias together with searches in the database UniSearch was used to select articles for the study. The selected articles were summarized and analysed through thematic content analysis. The results lead to seven identified themes connected to which strategies mathematics teachers can use to decrease the mathematic anxiety among their students. These themes were: (1) Quality of instruction, (2) The teacher’s role, (3) Working with mathematics, (4) Express feelings in speech or writing, (5) Constructivist style of teaching, (6) Collaborative learning and (7) Stress management. The conclusion that can be drawn from the results is that addressing mathematics anxiety can be implemented and be a part of the teaching. Strategies that decrease students’ mathematics anxiety primarily aim at increasing students’ knowledge in mathematics, or emphasising the teacher’s supportive role in relation to students’ negative attitudes towards mathematics.

Matematikängslan är ett samlingsnamn för de negativa känslor som elever förknippar med matematikämnet. Matematikängslan är ett väl beforskat område som har visat sig vara vanligt förekommande bland elever i grundskolan. Syftet med studien är att belysa hur matematikängslan behandlas i den matematikdidaktiska forskningen i grundskolan för årskurs 4–6. Detta för att synliggöra behov av vidare forskning om orsaker som kan leda till ängslan inom matematikämnet samt hur matematikängslan kan förebyggas och bemötas. Syftet besvaras genom frågorna: Vad kan vara orsaker till matematikängslan och hur beskriver forskningen att lärare kan möta elever med matematikängslan. Materialet till studien samlades in genom sökningar i söktjänster. Detta resulterade i 11 vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån inklusion- och exklusionskriterier för att bedöma artiklarnas relevans för studiens syfte. Resultatet visade att det finns flera orsaker som kan leda till matematikängslan. Klassrumsklimat, omgivningens förväntningar och elevens självbild är exempel på orsaker som framkommit. I resultatet beskrivs även hur lärare kan bemöta elever med matematikängslan. Ämnet är väl beforskat men synen på vad som är orsaker och hur lärare kan bemöta elever med matematikängslan skiljer sig i olika länder beroende på omgivningens förväntningar och kulturella normer.

SammanfattningDavidsson Friberg, Maria (2014). När känslorna blir ett hinder - Matematikängslan ur ett elevperspektiv (When emotions become an obstacle - Maths anxiety from a pupil´s perspective). Speciallärarexamen 90 hp matematikutveckling. Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeUnder hösten 2013 fick vi ta del av resultaten från PISA 2012 (Skolverket, 2013b). Sverige visar kraftigt försämrade resultat och ligger nu signifikant lägre än ett genomsnittligt OECD-land inom samtliga kunskapsområden. Forskning (Magne, 1998; Sjöberg, 2006) visar att många elever med matematiksvårigheter har ångest och känslomässiga blockeringar som stör lärandesekvensen och på sikt gör att eleverna ger upp. Med detta som bakgrund har jag valt att fördjupa mig i elevernas uppfattningar om matematikängslan för att på så vis bidra med kunskap om hur vi kan hjälpa eleverna mot ett ökat välbefinnande och en ökad måluppfyllelse.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med denna studie är att synliggöra och förstå högstadieelevers tankar och reflektioner om ängslan och oro förknippad med matematikundervisningen under sin skoltid, d.v.s. i ett långsiktigt perspektiv. Jag vill belysa de aspekter som förändrat deras känsla av obehag i samband med matematiken och undersöka hur de själva uppfattat sin roll i lärmiljön. Min förhoppning är att bidra med kunskap om hur skolan bättre ska kunna hjälpa eleverna mot ett ökat välbefinnande och en ökad måluppfyllelse.Mina preciserade frågor:•Vid vilka lärmiljöer upplever eleverna/har eleverna upplevt lärande resp. obehag?•Varför upplever eleverna lärande respektive obehag vid dessa lärmiljöer?•Vilka strategier har eleverna haft för att hantera lärsituationen i samband med obehag och ängslan?•Hur kan man arbeta med lärmiljön för att underlätta lärandet och minska risken att matematikängslan blir ett hinder i lärandet?Teoretisk ram Jag har utgått ifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv. I den teoretiska tolkningen har jag använt mig av både nationell och internationell forskning där både kvantitativa samt kvalitativa data finns representerade.MetodJag har valt en hermeneutisk ansats för att få tillgång till elevernas upplevelser och ge dem stort utrymme. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju elever i årskurs 8 från samma skola. Min strävan har varit att lyfta olika uppfattningar och variationer. Resultat med analysResultaten visar att ängslan, motivation och prestation har tydliga samband. För eleverna med matematikängslan har rädslan att svara fel inför klasskamraterna och känslan av att ställa dumma frågor varit ett hinder i utvecklingen. Tryggheten i klassen är avgörande och eleverna lägger också stor vikt vid lärarens bemötande. Eleverna föredrar lärande i mindre sammanhang då de får stöd och hjälp i förståelsen av lärare eller kamrater som de är trygga med. Skriftliga prov är en utmaning som ökar matematikängslan, det bekräftar också tidigare forskning. Negativt beteende, undvikande och tystnad har varit några strategier för att slippa ängslan. Kunskapsbidrag Elevernas berättelser angående matematikängslan stämmer väl överens med tidigare forskning vad gäller utlösande faktorer och olika sätt att reagera på ängslan. Ett bidrag till forskningen är att det är stora skillnader mellan hur elever med och utan matematikängslan tolkar lektionsinnehållet, reagerar på matematiska utmaningar m.m. Specialpedagogiska implikationer Med utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella perspektiv visar studien hur viktigt det är att ge eleverna redskapen de saknar för att kunna interagera i matematiska samtal med andra elever. Vi måste stärka elevernas tillit till den egna förmågan och arbeta för ett öppet klassrumsklimat där alla elever vågar uttrycka sina tankar och där frågor och osäkerhet ses som nödvändiga delar i lärprocessen.

Sammanfattning/Abstract  Lennartsson, J. & Söderqvist Olsson, P. (2023). Matematikängslan – bryt onda cirklar. Faktorer i det förebyggande arbetet i matematikundervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Speciallärarprogrammet matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Syftet med den här studien är att beskriva några matematiklärares och speciallärares uppfattningar och erfarenheter om elever i matematikängslan och hur matematikundervisningen kan förebygga matematikängslan. Studiens syfte är vidare att belysa framgångsfaktorer och utmaningar i matematikundervisningen samt speciallärarens bidrag för att utveckla den förebyggande matematikundervisningen.  Den teoretiska ramen för studien utgörs av sociokulturell teori (Vygotskij, 1978, 1999) där utveckling och lärande betraktas ske i kommunikation och interaktion med omgivningen. I en matematisk lärmiljö där läraren skapar goda relationer kan elever känna sig trygga och vågar delta utan rädsla för misslyckanden (Semeraro et al., 2020). Risken att elever utvecklar matematikängslan minskar i en positiv lärmiljö (Deringol, 2018). När elever möter en undervisning innehållande olika artefakter där pedagogerna har en medierande roll skapas goda förutsättningar för att elever ska utvecklas inom sin proximala utvecklingszon (Säljö, 2014). Matematikängslan kan betraktas ur olika specialpedagogiska perspektiv vilket har betydelse för hur skolan agerar förebyggande och åtgärdande.  Semistrukturerade intervjuer användes som metod för att undersöka och besvara frågeställningarna. För att inhämta empirin genomfördes intervjuerna med sex behöriga matematiklärare och sex speciallärare som alla har erfarenheter av att arbeta med matematik på mellanstadiet.  I resultatet framkommer att pedagogerna har erfarenheter av att elever kan vara oroliga och stressade i samband med matematik men att matematikängslan inte diskuteras i någon större utsträckning på skolorna. Pedagogerna beskriver att goda relationer mellan lärare och elev och ett tryggt tillåtande klassrumsklimat kan bidra till att elever vågar visa sin osäkerhet vilket ses som viktigt för att förebygga matematikängslan. Kommunikation och samarbete i väl genomtänkta grupperingar beskrivs kunna mildra matematikängslan. Undervisning som innehåller variation, är tillgänglig och anpassad är viktiga faktorer som kan minska och förebygga matematikängslan. Tidiga insatser som organiseras på grupp- och individnivå är en annan framgångsfaktor i det förebyggande arbetet. I resultatet framkommer att tidsfaktorn är en utmaning då lärarna känner en otillräcklighet och stress att hinna anpassa sin undervisning efter elevgruppens förutsättningar och behov. Att ge varje delmoment i matematiken den tid som behövs för att eleverna ska befästa sina kunskaper anses också vara en utmaning då det finns styrdokument att förhålla sig till.  Studien visar att ett främjande och förebyggande arbete är av stor vikt för att samtliga elever ska nå så långt som möjligt i sin matematikutveckling. Att skapa goda relationer och en trygg lärmiljö tillsammans med pedagogerna är en viktig del i speciallärarens arbete för att bidra till att minimera matematikängslan hos elever. Speciallärarens insatser bör ske på organisations-, grupp och individnivå i samverkan med ledning och matematiklärare för att anpassa, variera och utveckla undervisningen med eleven i fokus.  Matematikängslan kan ha långtgående konsekvenser för elevers lärande och framtid både gällande yrkesval och deltagande i samhällslivet. Tidigare forskning visar att det finns många faktorer som spelar roll i matematiklärandet och att det finns ett behov av ökad kunskap kring hur undervisning och stöd kan planeras och utformas för att minska och förebygga matematikängslan. I den här studien belyses matematikängslan med förhoppning om en ökad förståelse och medvetenhet hos lärare om matematikundervisningens påverkan på matematikängslan.

Risborn, S. & Rydebjörk, I. (2021). Strategier för att minimera matematikängslan hos elever - Belyst genom lärares behov av speciallärarens kompetens. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90hp.  Denna studie grundar sig i det sociokulturella perspektivet som enligt Phillips och Soltis (2014) innebär att vi lär oss av varandra genom den interaktion som sker. I en positiv lärmiljö med ett socialt samspel minskar risken för elever att utveckla matematikängslan enligt Deringol (2018). Furner och Gonzalez De Hass (2011) lyfter att om elever ska känna sig trygga, mindre stressade och våga mer så behövs en varierad undervisning och i detta instämmer Sharma (2016) som anser att en undervisning som är mer varierad och mindre traditionell gör matematiken roligare vilket ger eleverna en ökad kunskapsutveckling. Denna numera etablerade syn på undervisning passar inte alla elever enligt Sjölund et al. (2017) som lyfter att elever med exempelvis autism och ADHD inte gynnas fullt ut av denna mer flexibla och sociala undervisningsmetod.  Syftet med studien är att ta fram strategier för att förebygga och minimera matematikängslan hos elever. Enligt forskning beror ofta matematikängslan på undervisningsmetoder vilket utgör ett fokus i denna studie. Genom analys av de svar som framkommer från lärarna identifieras behov av speciallärarens kompetens som sedan formar strategierna. Studiens frågeställningar är:  Vilka specialpedagogiska kompetenser framträder som betydelsefulla utifrån några lärares behov? Hur kan specialläraren bidra till att förebygga och minimera matematikängslan hos elever? För att besvara frågeställningarna användes frågeformulär och semistrukturerade intervjuer som metodval. Frågeformuläret har besvarats av 14 matematiklärare i grundskolans tidigare och senare år. De kvalitativa intervjuerna är genomförda med sex matematiklärare, två lärare från vardera skolårsintervallen; 1 - 3, 4 - 6 samt 7 - 9.    Flera lärare i studien tycker inte att matematikängslan är vanligt hos elever utan beskriver en mer generell ängslan hos elever inför skolarbete de upplever som svårt. Lärarna ser att en god relation och en trygg och tillåtande lärmiljö gör att eleverna vågar visa sina svagheter. Lärarna är medvetna om att en varierad undervisning är mer gynnsamt för elever men det begränsas av såväl tiden som erfarenheten vid val av undervisningsmetoder. Studien visar att man ofta har gemensamma lärarstyrda genomgångar i kombination med enskilt arbete i läroboken vilket hindrar interaktionen som annars uppstår i ett socialt sammanhang. De undervisningsmetoder som används är de som lärarna känner sig mest trygga med. Det framkommer önskan om samverkan och samplanering med speciallärare. De önskar även att specialläraren ger stöd i att ta fram anpassat material, observera enskilda elever samt undervisningen.     För att samtliga elever ska nå så långt som möjligt bör speciallärare arbeta mer främjande och förebyggande. Insatserna som specialläraren gör bör vara varierade och flexibla beroende på de olika behoven som finns och uppkommer. Dessa bör ske i samråd med både ledning och lärare med eleven i fokus. Att arbeta fram en trygg lärmiljö och en varierad undervisning bidrar till att minimera matematikängslans uppkomst hos elever och i denna studie har strategier för hur specialläraren kan bidra till att förebygga och minimera matematikängslan hos elever tagits fram. Dessa strategier var och är studiens förväntade kunskapsbidrag och utgör även svar på studiens frågeställningar. Genom att arbeta med lärarna och undervisningen kan man undanröja hinder och svårigheter i lärmiljön i enlighet med examensförordningen (SFS 2011:688).