Syftet med den här kvalitativa studien var att få en fördjupad förståelse för de åtta speciallärarnas arbete med återkoppling och formativ bedömning, samt dess betydelse för undervisningen i träningsskolan. Data i studien samlades in med fokusgruppssamtal som metod, och fördjupades med berättelser ur utsagor av samma informanter i halvstrukturerade intervjuer. Den teoretiska ramen utgick från didaktik, som låg till grund för arbetet med återkoppling i studien. I kapitlet diskussion tolkades studiens utfall med hjälp av en didaktisk modell - den didaktiska triangeln. Genom återkoppling om såväl hinder för elevens lärande som om elevens proximala utvecklingszon kan speciallärarna finna rätt stöd och den hjälp som eleven behöver. Speciallärarna i studien ansåg att återkoppling till elever med utvecklingsstörning bör vara enkel för dem att förstå och skall ges i stunden. Digital teknik med filmer och bilder kan användas som verktyg i återkopplingen och visa progressionen i elevernas lärande. Ett viktigt arbete i återkopplingen är att finna elevernas proximala utvecklingszon. Resultaten av studien visade att återkoppling till egen undervisningspraktik hjälper speciallärarna att skapa undervisning som främjar elevernas lärande, kritiskt granskar planeringen och ger nödvändigt stöd, samt utmanar eleverna inom gränsen för deras proximala utvecklingszon.

Skolverket kunde meddela att 11% av Sveriges niondeklassare saknade betyg i matematik år 2019. Enligt forskning kan låg matematisk kompetens förorsakas av till exempel bristande eller delvis utebliven undervisning, lärarbyten, stökig klassrumsmiljö, arbetsminnesproblem samt matematikångest. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare, i årskursintervallet 4–9, kan identifiera matematikångest hos elever som bedöms befinna sig i matematiksvårigheter. Syftet ämnar även belysa vad lärare har för erfarenheter av främjande och förebyggande undervisning för dessa elever. För att kunna belysa detta problem så valdes kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Tematisk analys användes för att analysera det insamlade materialet, från de tolv lärare som intervjuades. Resultatet visade att matematikångest var ett problem som var relativt okänt bland informanterna. De intervjuade mellanstadielärarna upplevde matematiksvårigheter bland sina elever och kunde bara se stress eller oro vid provsituationer men titulerade inte detta som matematikångest. Högstadielärarna kunde, med sina definitioner av problemet, se matematikångest hos elever men då främst vid testsituationer. Samtliga lärare i studien arbetade aktivt för att försöka individanpassa sin undervisning så gott de kunde. Dessa anpassningar genomfördes främst med elevers förmodade matematiksvårigheter i åtanke och alltså inte specifikt med tanke på eventuell matematikångest.

Denna uppsats tar avstamp i dagens rådande klimatkris. Det som drivit vårt arbete framåt är vårt intresse för hållbarhet samt hur det får mening och arbetas med praktiskt i en förskolekontext. Syftet med vår studie är därför att undersöka förskolors arbete med hållbarhet. Det är en kvalitativ studie som handlar om hållbarhet i förskolan med nedslag i förskollärarnas perspektiv. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer som materialinsamlingsmetod söker vi förskollärarnas utsagor om vad hållbarhet är enligt de, vad de har för förhållningssätt till begreppet samt hur de arbetar med hållbarhet i barngruppen men också i verksamheten överlag. Studien tar avstamp i den didaktiska triangeln som är inom ramen för didaktikteori och utgår från forskningsfrågorna: Vad är förskollärarnas syn på hållbarhet? Hur arbetas det med hållbarhet i verksamheten? Samt Vilka svårigheter uttrycks av förskollärarna i hållbarhetsarbetet? Resultatet av studien visar på att informanterna har olika utsagor om vad hållbar är för dem, men det finns flera gemensamma nämnare. Bland annat är det främst de praktiska arbetssätten som utgör det centrala arbetet inom hållbarhet i förskolan. Det träder dock fram vissa svårigheter inom hållbarhetsarbetet som både vi som författare samt våra informanter uppmärksammar.

The purpose of this study is to deepen the understanding of and describe how preschool teachers understand the concept of teaching, and what aspects of teaching they regard as important. The survey on which the results are based is a qualitative study that has been done by interviewing eight preschool teachers via semi-structured interviews. Didactic theory and concepts, in particular the didactic triangle, form the theoretical framework for this study. The results show that the respondents' description of how teaching in preschool can be staged and what is important for this correlates with what is illustrated by the didactic triangle. The results also show that the preschool teachers in the present study show the same ambivalence in using the concept of teaching as the Swedish Schools Inspectorate's (2018) survey shows. One of the reasons for this seems to be a notion that teaching is something that only teachers in the school pursue. One conclusion drawn from the analysis of the results implies that the teaching that the preschool teachers describe provides a broader understanding of what teaching in preschool can be and how it can be understood.

Psykisk hälsa är ett mångfacetterat område med olika dimensioner. Studier indikerar att ungdomars hälsa förbättras så när som på skolutveckling och psykisk hälsa. Skolan är en viktig arena för ungdomar och i flera av skolämnena undervisar lärare om hälsa. Ämnet biologi är ett sådant ämne. Syftet med studien var att belysa lärares uppfattningar om psykisk hälsa och hur de kommer till uttryck i biologiundervisningen i grundskolans årskurs 7-9. Frågeställningar som skulle besvaras var hur lärare uppfattar begreppet psykisk hälsa, hur lärare arbetar med psykisk hälsa i sin undervisnings samt vilka förklaringar lärare ger till hur de arbetar med psykisk hälsa i undervisningen. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med 13 lärare på olika skolor. Materialet resulterade sedan i olika utfallsrum som analyserades utifrån den didaktiska triangeln. Studien visar att begreppet psykisk hälsa är svårdefinierat. Lärare arbetar på olika sätt i sin undervisning och utgår ofta från elevernas erfarenheter samt olika samhällsaspekter. Det sker ett ämnesöverskridande arbete inom skolor och i en del fall arbetar skolor även med externa insatser. Lärarna upplever att arbetet med psykisk hälsa i undervisningen är komplext vilket gör att de arbetar på olika sätt och med olika material. Ett läromedel upplevs ofta vara tryggt att utgå ifrån. Externa insatser upplevs också påverka skolans hälsoundervisning.