This study investigates upper secondary school students’ opinions on working with a computer simulation in microbiology. During one lesson, the students got to work with the simulation and answer questions about what was happening in the simulation. Collection of data was made through observation, surveys and interviews. The result shows an overall positive attitude among the students towards working with simulations in biology class. Despite this, using simulations as a learning tool can not be recommended without reservation. It is of importance that the simulation to be used is carefully selected according to learning goals and that students are supported in their interpretation of the simulation. The most important support is the teacher explaining what the simulation is showing.

I den här uppsatsen undersöker jag hur biologilärare på högstadiet försöker få elever nyfikna. Nyfikenhet är ett viktigt ämne att studera eftersom nyfikenhet är det som leder personer till att utforska världen och är det som har lett till den vetenskap vi har idag. Den här studien kan användas av lärare för att lära sig om hur andra lärare försöker inspirera till nyfikenhet. Den öppnar även upp för fler tankar kring nyfikenhet som skulle kunna utforskas mer. För att få reda på hur lärare försöker få elever nyfikna intervjuade jag fem lärare och använde mig av intervjuerna för att titta på mönster som kunde hittas. Några av de saker som kom fram var att flera av lärarna tyckte att det var bra att använda sig av praktiska inslag som laborationer för att få elever nyfikna, att elever främst verkar uttrycka sin nyfikenhet genom att ställa frågor alternativt att de uttrycker det på fler sätt men lärare märker inte det. Framförallt kom det fram att trygghet och bra relationer är viktiga för att eleverna ska våga visa sin nyfikenhet och att lärare ska själva visa sitt intresse för att få elever mer nyfikna.

Organdonation och transplantation – ett ämne för skolan?Denna uppsats syftar till att belysa ungdomars intresse för, attityder till och kunskaper om organdonationer och transplantationer. Den syftar också till att diskutera vilken plats samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll har i skolans naturvetenskapliga undervisning med utgångspunkt i undervisning kring organdonationer och transplantationer. Vilken roll våra attityder och förväntningar spelar för våra beslut och vårt agerande behandlas.I två olika skolor genomfördes med alla elever i årskurs 9 på skolorna en enkätstudie som mätte attityder, kunskap och skolans roll inom ämnesområdet. Dessutom intervjuades 17 gymnasieelever med speciellt fokus på skolans undervisning om kontroversiella ämnen samt elevernas uppfattning om ett aktivt ställningstagande kring organdonationer.En majoritet av eleverna i enkätundersökningen var positivt inställda till att donera organ efter sin död. Andelen som kunde tänka sig att donera var större än andelen som var beredda att ta emot organ. Få av eleverna har pratat med sina anhöriga om sin egen eller deras inställning till donation. Det fanns ett samband mellan att känna till vilka organ som kan doneras efter döden och en positiv inställning till donation samt mellan att ha pratat med någon om ämnet och en positiv inställning till donation. Några andra samband med anknytning till kunskap om organdonationer och transplantationer kunde inte fastställas. De elever som är negativa till att donera är också i hög utsträckning negativa till att själva bli transplanterade.Flickor kan i betydligt större omfattning motivera sina ställningstaganden och tre gånger så många av flickorna har pratat med någon om sin inställning.Skolan har inte uppmärksammat ämnesområdet i någon större utsträckning. En majoritet av eleverna vill att mer tid skall ägnas åt frågan. Elever som tagit upp kontroversiella samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll i skolan efterlyser mer undervisning i samma riktning. Eleverna efterlyser undervisning som belyser fakta för att kunna bilda sin egen uppfattning i kontroversiella frågor. De som tidigare haft inslag av drama och paneldebatter tycker att det är ett utmärkt sätt att träna sin förmåga i argumentation och att kunna förändra attityder. / This essay focuses on young peoples’ interest in, their attitudes towards and their knowledge of organ donation and transplantation. It also discusses the necessity of science for citizenship as an important part of science in school. A survey with 15 year old students and interviews with 17 year old students about organ donation and issues related to that theme has been conducted. A majority of the students in the survey were positive to donating organs after their death. Only 20 % of the youths had talked to anyone about their attitudes towards organ donation. There is a relation between knowledge about what kinds of organs that can be transplanted after death and a positive attitude towards donation. Girls are more interested in the subject and motivated their opinions three times as often as the boys.School has seldom been an area for discussing this subject. Students who have been working with controversial issues in science argued in favour of learning more about socio-scientific issues.

Utformning och innehåll i kursen bioteknik BI1209 i NV3 undersöks genom en enkät besvarad av 26 gymnasier. Arbetsformer, läromedel, laborationer, utvärdering kartläggs.

Abstract (sv) I denna uppsats undersöks den pedagogiska potentialen i tre digitala simuleringar. Simuleringarna var utformade som laborationer med syftet att öka elevers lärande i genetik inom ämnet biologi för gymnasiet. För att undersöka simuleringarnas pedagogiska potential genomfördes en kvalitativ analys, utarbetad utifrån fyra lärandeaspekter som en naturvetenskaplig simulering bör innehålla. Materialet som hämtats in har problematiserats utifrån de kända svårigheterna som finns i genetikundervisningen och huruvida de kan underlätta lärandet för eleverna. Resultatet visar att digitala simuleringar kan synliggöra osynliga processer och fenomen som inte hade varit möjliga att se i en vanlig laboration. Detta kan hjälpa elever att inte uppleva begrepp och processer som abstrakta och meningslösa. Dock behöver simuleringarna ta hänsyn till att begrepp i genetiken låter lika varandra, som meios och mitos, och för att undvika att elever blir förvirrade. För detta behöver det finnas inbyggda funktioner som med hjälp av text och bilder förklarar dem. Digitala simuleringar kan även underlätta en förflyttning mellan organisationsnivåer, vilket elever ofta misslyckas med, då de synliggör nivåerna på ett sätt som traditionella läroverktyg inte kan göra i samma utsträckning. Dock behöver lärare utveckla en “digital literacy” för att nå till sina pedagogiska mål. Eleverna behöver även få stöd i att utveckla en representationskompetens för att kunna tolka bilderna i en representation eftersom de nödvändigtvis inte vet vad man ska fokusera på. / Abstract (en) This essay examines the educational potential of three digital simulations. The aim of the study was to analyze the simulations, which are designed as experiments. They were aimed at enhancing students' learning in genetics in the subject of biology for upper secondary school and thereby pinpointing their educational potential. In order to obtain this data, a qualitative analysis has been conducted. The analysis model was based on four learning aspects that a science simulation should contain. The material collected has been problematized based on the known difficulties found in the education of genetics and if the simulations can facilitate these for students. What this survey has shown is that digital simulations can visualize invisible processes and phenomena that normally can not be seen with the naked eye. This can, in turn, help students with concepts and processes that are perceived by students as abstract and meaningless. However, the simulations need to take into account that several concepts in genetics are pronounced in a similar way, like meios and mitos, and in order to avoid confusing students, there must be built-in features that can explain them. Digital simulations can also help with the movement between organizational levels, a common issue for students, in ways that traditional learning tools can not do to the same extent. However, teachers need to develop digital literacy to achieve their educational aims. Students also need support in developing a visual literacy in order to interpret the visuals in a representation as they do not necessarily know what to focus on.

Psykisk hälsa är ett mångfacetterat område med olika dimensioner. Studier indikerar att ungdomars hälsa förbättras så när som på skolutveckling och psykisk hälsa. Skolan är en viktig arena för ungdomar och i flera av skolämnena undervisar lärare om hälsa. Ämnet biologi är ett sådant ämne. Syftet med studien var att belysa lärares uppfattningar om psykisk hälsa och hur de kommer till uttryck i biologiundervisningen i grundskolans årskurs 7-9. Frågeställningar som skulle besvaras var hur lärare uppfattar begreppet psykisk hälsa, hur lärare arbetar med psykisk hälsa i sin undervisnings samt vilka förklaringar lärare ger till hur de arbetar med psykisk hälsa i undervisningen. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med 13 lärare på olika skolor. Materialet resulterade sedan i olika utfallsrum som analyserades utifrån den didaktiska triangeln. Studien visar att begreppet psykisk hälsa är svårdefinierat. Lärare arbetar på olika sätt i sin undervisning och utgår ofta från elevernas erfarenheter samt olika samhällsaspekter. Det sker ett ämnesöverskridande arbete inom skolor och i en del fall arbetar skolor även med externa insatser. Lärarna upplever att arbetet med psykisk hälsa i undervisningen är komplext vilket gör att de arbetar på olika sätt och med olika material. Ett läromedel upplevs ofta vara tryggt att utgå ifrån. Externa insatser upplevs också påverka skolans hälsoundervisning.

De två läkemedel som administreras vid medicinsk abort i Sverige idag består av de aktiva substanserna mifepriston respektive misoprostol. Behandlingskuren bygger på effekter hos de endogena ämnena progesteron och prostaglandiner. I denna studie beskrivs fysiologiska processer under graviditeten med avseende på progesteron och prostaglandiner samt vid medicinsk abort med avseende på mifepriston och misoprostol. Valet av fokus på fysiologiska processer speglar biologilärarens didaktiska uppgift i att undervisa om hur människokroppen fungerar och dess interaktion med läkemedel. Slutligen presenteras och diskuteras även möjligheter och svårigheter med undervisning om abort inom ramen för högstadie- och gymnasieskolans biologiundervisning. / The drugs administrated to cause medical abortion consist of one tablet with the active substance mifepristone and one with the active substance misoprostol. The regime is based on effects of the endogenic substances progesterone and prostaglandins. In this study, physiological processes in pregnancy regarding progesterone and prostaglandins are described, as well as the physiological processes in medical abortion with respect to mifepristone and misoprostol. The focus on physiological processes relates to the mission of the biology teacher to explain how the human body works and interacts with medical drugs. Finally, opportunities and difficulties with instructions on abortion in secondary and upper secondary school biology are presented and discussed.

Allt mer naturvetenskapsdidaktisk forskning intresserar sig för systemtänkande och elevers utvecklande av förmågor som att förstå, förklara och tolka komplexa och dynamiska system. I detta ingår identifikation av fenomen på olika biologiska organisationsnivåer och relationerna dem emellan. Kolets kretslopp är exempel på ett komplext system som innefattar komponenter och processer på flera olika mikro- och makronivåer. Denna studie undersöker elevers uppfattning och användning av olika biologiska organisationsnivåer vid förklaring av kolets kretslopp med hjälp av en interaktiv visualisering. För datainsamlingen användes think aloud-intervjuer med gymnasieelever som, indelade i par, genomförde en övning i visualiseringen och med hjälp av den förklarade kolets kretslopp. I analysen kategoriserades elevernas uttalanden till olika organisationsnivåer (molekyl, cell, organism, ekosystem och global) och beskrivningar av nivåerna upprättades utifrån kodning. Resultatet visar att eleverna framförallt förklarar kolets kretslopp på organism- och ekosystemnivå, men också att samtliga fem utvalda organisationsnivåer behandlas. Dessutom består resultatet av beskrivningar av, och exempel på, organisationsnivåerna utifrån elevers användande av dem, vilka kan fungera som stöd för biologilärare i utveckling av elevers systemtänkande. / An increasing amount of science education research concerns systems thinking and the development of students’ ability to understand, explain and interpret complex and dynamic systems. This includes the identification of phenomena on different biological levels of organisation, as well as their interrelationships. The carbon cycle constitutes a complex system including components and processes on several micro- and macrolevels. This study investigates students’ perception and use of different biological levels of organisation in explaining the carbon cycle through an interactive visualisation. Data collection was carried out through think aloud-interviews with Swedish upper secondary school students divided into pairs. The students performed an exercise in the visualisation and used it for explaining the carbon cycle. In the analysis students’ expressions were categorised according to five selected levels of organisation (molecule, cell, organism, ecosystem and global). Coding of the expressions was performed to characterise each level of organisation. The result shows that the students primarily explained the carbon cycle through the organismal and ecosystem levels, but that all five of the selected levels of organisation were used. Additionally, the results contain descriptions and examples of the levels of organisation based on students’ use. This can serve to support biology teachers in developing students’ systems thinking.

Biological evolution is part of the syllabi for Biology and Science in Swedish upper secondary school. In the syllabi, evolution is not only presented as a topic in Biology courses, but is also regarded as a unifying theme. The teacher has a fundamental role in deciding how the national curriculum is translated into the educational situation. This thesis investigates teachers’ accounts of their teaching of evolution in Swedish upper secondary school, describing their understandings of the purpose of teaching and learning evolution as part of biology education. The thesis is based on interviews of teachers teaching the course Biology A, which is compulsory as dictated by the Natural Science Program. The interviews were supplemented with questionnaires. The interviews were orientated towards questions about selection of course content and the reasons for choosing this content. The interviews were focused on teachers experiences based on their own practice. Two aspects of content were examined: (1) the scientific content taught in terms of themes and (2) the socializing value-laden aspects, such as priorities taken by the teachers and the teachers´ overarching aims.   The results showed that teachers described different teaching contents with regard to values, even when the core content of themes was similar. Four different selective traditions for choosing content were identified among teachers. The results are discussed in relation to the context and conditions that the teachers identify as influential on the content chosen. Teachers’ interactions with their students as well as their world views are important for their selection and adjustment of content. There are also indications that teachers’ personal views about purposes are important for selecting the teaching content.

Till hösten 2022 börjar nya läroplaner gälla i den svenska skolan. För gymnasieskolan gäller en av ändringarna hur kunskapsområdet som nu benämns sexualitet, samlevnad och relationer, förkortat SeSaR, ska behandlas. SeSaR kommer även fortsättningsvis vara ett ämnes­övergripande kunskapsområde men då biologiämnet, i synnerhet gymnasiekursen biologi 2, kan anses inneha en av nyckelrollerna i området står just det i fokus här. Denna uppsats avser att besvara frågeställningen: ”Hur förhåller sig de formuleringar och ordval som återfinns i texter om kunskapsområdet SeSaR i läromedel tillhörande gymnasiekursen biologi 2 till hur området uttrycks i styrdokumenten?”. Fyra kapitel i olika läromedel har lästs och analyserats mot styr­dokumenten samt med en queerteoretisk bas. Slutsatsen är att de analyserade läromedlen i sin helhet ej kan anses samstämmiga med hur SeSaR ska behandlas. / By the autumn of 2022, new curricula will come into force in the Swedish school system. Regarding the upper secondary school, one part of the revision concerns how the area that will be called sexuality, coexistence, and relationships, or SeSaR (from the Swedish term sexualitet, samlevnad och relationer) for short, is to be treated. SeSaR will continue to be an inter­disciplinary area of knowledge, but since the biology subject, in particular the upper secondary course called biology 2, can be considered to hold one of the key roles in the area, this is what is in focus here. This essay intends to answer the question: "How does the phrasings and word choices found in texts about SeSaR in teaching materials belonging to the upper secondary course biology 2 relate to how the area is expressed in the governing policies?". Four chapters in different teaching materials have been read and analysed with respect to the governing policies and with a basis in queer theory. The conclusion is that the analysed teaching materials in their entirety cannot be considered consistent with how SeSaR is to be treated.