Abstract (sv) I denna uppsats undersöks den pedagogiska potentialen i tre digitala simuleringar. Simuleringarna var utformade som laborationer med syftet att öka elevers lärande i genetik inom ämnet biologi för gymnasiet. För att undersöka simuleringarnas pedagogiska potential genomfördes en kvalitativ analys, utarbetad utifrån fyra lärandeaspekter som en naturvetenskaplig simulering bör innehålla. Materialet som hämtats in har problematiserats utifrån de kända svårigheterna som finns i genetikundervisningen och huruvida de kan underlätta lärandet för eleverna. Resultatet visar att digitala simuleringar kan synliggöra osynliga processer och fenomen som inte hade varit möjliga att se i en vanlig laboration. Detta kan hjälpa elever att inte uppleva begrepp och processer som abstrakta och meningslösa. Dock behöver simuleringarna ta hänsyn till att begrepp i genetiken låter lika varandra, som meios och mitos, och för att undvika att elever blir förvirrade. För detta behöver det finnas inbyggda funktioner som med hjälp av text och bilder förklarar dem. Digitala simuleringar kan även underlätta en förflyttning mellan organisationsnivåer, vilket elever ofta misslyckas med, då de synliggör nivåerna på ett sätt som traditionella läroverktyg inte kan göra i samma utsträckning. Dock behöver lärare utveckla en “digital literacy” för att nå till sina pedagogiska mål. Eleverna behöver även få stöd i att utveckla en representationskompetens för att kunna tolka bilderna i en representation eftersom de nödvändigtvis inte vet vad man ska fokusera på. / Abstract (en) This essay examines the educational potential of three digital simulations. The aim of the study was to analyze the simulations, which are designed as experiments. They were aimed at enhancing students' learning in genetics in the subject of biology for upper secondary school and thereby pinpointing their educational potential. In order to obtain this data, a qualitative analysis has been conducted. The analysis model was based on four learning aspects that a science simulation should contain. The material collected has been problematized based on the known difficulties found in the education of genetics and if the simulations can facilitate these for students. What this survey has shown is that digital simulations can visualize invisible processes and phenomena that normally can not be seen with the naked eye. This can, in turn, help students with concepts and processes that are perceived by students as abstract and meaningless. However, the simulations need to take into account that several concepts in genetics are pronounced in a similar way, like meios and mitos, and in order to avoid confusing students, there must be built-in features that can explain them. Digital simulations can also help with the movement between organizational levels, a common issue for students, in ways that traditional learning tools can not do to the same extent. However, teachers need to develop digital literacy to achieve their educational aims. Students also need support in developing a visual literacy in order to interpret the visuals in a representation as they do not necessarily know what to focus on.

This thesis investigates latent theoretical knowledge and practical skills in zoology in differently aged sets of basic- and grammar school pupils and students of biology- and natural history education at faculty of education. Examination was taken by test complemented by screened set of photographs and pictures of animals, which was submitted to sample of 844 respondents. It was discovered, various year-class of basic- and grammar schools pupils and students of biology- and natural history education keep in only slightly above-average latent theoretical knowledge and skills of basic zoology curriculum. Biology education and naural history education students finishing their curricula prove less then 85 % success of theoretical and practical parts of the test used for investigation. It was discovered, the time period after the zoology curriculum had been taught has different effect to level of latent knowledge of differently aged respondents from different types of schools. Results of investigation found between the years 2006 - 2008 are analyzed, evaluated and compared with results of similar past studies.

De två läkemedel som administreras vid medicinsk abort i Sverige idag består av de aktiva substanserna mifepriston respektive misoprostol. Behandlingskuren bygger på effekter hos de endogena ämnena progesteron och prostaglandiner. I denna studie beskrivs fysiologiska processer under graviditeten med avseende på progesteron och prostaglandiner samt vid medicinsk abort med avseende på mifepriston och misoprostol. Valet av fokus på fysiologiska processer speglar biologilärarens didaktiska uppgift i att undervisa om hur människokroppen fungerar och dess interaktion med läkemedel. Slutligen presenteras och diskuteras även möjligheter och svårigheter med undervisning om abort inom ramen för högstadie- och gymnasieskolans biologiundervisning. / The drugs administrated to cause medical abortion consist of one tablet with the active substance mifepristone and one with the active substance misoprostol. The regime is based on effects of the endogenic substances progesterone and prostaglandins. In this study, physiological processes in pregnancy regarding progesterone and prostaglandins are described, as well as the physiological processes in medical abortion with respect to mifepristone and misoprostol. The focus on physiological processes relates to the mission of the biology teacher to explain how the human body works and interacts with medical drugs. Finally, opportunities and difficulties with instructions on abortion in secondary and upper secondary school biology are presented and discussed.

Allt mer naturvetenskapsdidaktisk forskning intresserar sig för systemtänkande och elevers utvecklande av förmågor som att förstå, förklara och tolka komplexa och dynamiska system. I detta ingår identifikation av fenomen på olika biologiska organisationsnivåer och relationerna dem emellan. Kolets kretslopp är exempel på ett komplext system som innefattar komponenter och processer på flera olika mikro- och makronivåer. Denna studie undersöker elevers uppfattning och användning av olika biologiska organisationsnivåer vid förklaring av kolets kretslopp med hjälp av en interaktiv visualisering. För datainsamlingen användes think aloud-intervjuer med gymnasieelever som, indelade i par, genomförde en övning i visualiseringen och med hjälp av den förklarade kolets kretslopp. I analysen kategoriserades elevernas uttalanden till olika organisationsnivåer (molekyl, cell, organism, ekosystem och global) och beskrivningar av nivåerna upprättades utifrån kodning. Resultatet visar att eleverna framförallt förklarar kolets kretslopp på organism- och ekosystemnivå, men också att samtliga fem utvalda organisationsnivåer behandlas. Dessutom består resultatet av beskrivningar av, och exempel på, organisationsnivåerna utifrån elevers användande av dem, vilka kan fungera som stöd för biologilärare i utveckling av elevers systemtänkande. / An increasing amount of science education research concerns systems thinking and the development of students’ ability to understand, explain and interpret complex and dynamic systems. This includes the identification of phenomena on different biological levels of organisation, as well as their interrelationships. The carbon cycle constitutes a complex system including components and processes on several micro- and macrolevels. This study investigates students’ perception and use of different biological levels of organisation in explaining the carbon cycle through an interactive visualisation. Data collection was carried out through think aloud-interviews with Swedish upper secondary school students divided into pairs. The students performed an exercise in the visualisation and used it for explaining the carbon cycle. In the analysis students’ expressions were categorised according to five selected levels of organisation (molecule, cell, organism, ecosystem and global). Coding of the expressions was performed to characterise each level of organisation. The result shows that the students primarily explained the carbon cycle through the organismal and ecosystem levels, but that all five of the selected levels of organisation were used. Additionally, the results contain descriptions and examples of the levels of organisation based on students’ use. This can serve to support biology teachers in developing students’ systems thinking.

Till hösten 2022 börjar nya läroplaner gälla i den svenska skolan. För gymnasieskolan gäller en av ändringarna hur kunskapsområdet som nu benämns sexualitet, samlevnad och relationer, förkortat SeSaR, ska behandlas. SeSaR kommer även fortsättningsvis vara ett ämnes­övergripande kunskapsområde men då biologiämnet, i synnerhet gymnasiekursen biologi 2, kan anses inneha en av nyckelrollerna i området står just det i fokus här. Denna uppsats avser att besvara frågeställningen: ”Hur förhåller sig de formuleringar och ordval som återfinns i texter om kunskapsområdet SeSaR i läromedel tillhörande gymnasiekursen biologi 2 till hur området uttrycks i styrdokumenten?”. Fyra kapitel i olika läromedel har lästs och analyserats mot styr­dokumenten samt med en queerteoretisk bas. Slutsatsen är att de analyserade läromedlen i sin helhet ej kan anses samstämmiga med hur SeSaR ska behandlas. / By the autumn of 2022, new curricula will come into force in the Swedish school system. Regarding the upper secondary school, one part of the revision concerns how the area that will be called sexuality, coexistence, and relationships, or SeSaR (from the Swedish term sexualitet, samlevnad och relationer) for short, is to be treated. SeSaR will continue to be an inter­disciplinary area of knowledge, but since the biology subject, in particular the upper secondary course called biology 2, can be considered to hold one of the key roles in the area, this is what is in focus here. This essay intends to answer the question: "How does the phrasings and word choices found in texts about SeSaR in teaching materials belonging to the upper secondary course biology 2 relate to how the area is expressed in the governing policies?". Four chapters in different teaching materials have been read and analysed with respect to the governing policies and with a basis in queer theory. The conclusion is that the analysed teaching materials in their entirety cannot be considered consistent with how SeSaR is to be treated.