Nyfikenhet kan betraktas som en drivkraft mot att ta sig ur tillstånd av osäkerhet. Att reducera osäkerhet innebär tillägnandet av information. I denna studie definierades nyfikenhet som en drivkraft mot handlingar som förväntas reducera osäkerhet. Denna studie undersökte hur nyfikenhet står i proportion till en specifik mängd förväntad ökning av information. Som metod för denna undersökning konstruerades ett experiment där deltagare fick uppskatta sin säkerhet kring vilken säsong eller film ett antal framslumpade femsekundersklipp tillhörde. Deltagarna erbjöds möjligheten att eliminera osäkerheten genom att få veta svaret på i utbyte mot väntetid. Därav var det möjligt att mäta hur attraktiv den potentiella informationsökningen upplevdes av deltagarna. Att väga deltagares villighet att uppoffra tid mot utbytet av information (eliminerad osäkerhet) gjorde det möjligt att uttryckta benägenhet att uppoffra tid i proportion till förväntad informationsökning. En regressionsanalys visade ett linjärt samband mellan benägenhet att uppoffra väntetid och förväntad informationsökning, R2 = 0.72, p < .002. Ett andragradspolynom visade ett starkare samband, R2 = 0.79, p = .004. Andragradspolynomet indikerade på ett ickelinjärt samband mellan variablerna och att intresset för information avtog efter ett maxvärde. / Curiosity can be seen as a drive which increases our willingness to embrace the uncertain nature of everyday life. In this study, curiosity was defined as a drive towards actions which aims to reduce uncertainty. Uncertainty can also be seen as the potential of information gain. The purpose of this study was to examine how the availability of an action which can reduce uncertainty, affects the level of curiosity. Furthermore, the study aimed to reach conclusions regarding the level of curiosity in proportion to the amount of expected information gain. The level of uncertainty was measured through a task where subjects had to estimate their confidence in which season or movie a number of randomized movie clips belonged to. Confidence ratings quantified subjective uncertainty. The subjects were offered the correct answers in exchange for waiting time. Hence it was possible to measure the strength of the curiosity drive in proportion to the amount of expected information gain.  A linear curve representing those variables showed significant correlations at the group level, R2 = 0.72, p = .002. Those results indicated that an increase in expected information gain linearly increased the level of curiosity. The support for a quadratic polynomial curve showed an even stronger correlation, R2 = 0.79, p = .004. This result indicated a non-linear relationship between the variables. Specifically, curiosity peaked before maximum expected gain.

Therapeutic Assessment with Children (TA-C) är en utrednings- och behandlingsmetod som på ett uttalat och strukturerat sätt tar med familjen och barnet under hela utredningen för att fånga underliggande strukturer som bidrar till beteenden. Utredning och behandling flätas in i varandra. Denna kombination väckte mitt intresse till att närmare undersöka denna relativt nya metod genom att inom ramen av detta arbete, utreda en familj som jag hade haft en fungerande kontakt med.   Utvärderingen med föräldrarna visade att de främst uppskattade möjlighet att få vara med under alla delar av utredningen. Testsituationerna blev synliga då föräldrarna tillsammans med familjeterapeut observerade barnet och psykologen bakom en enväggsspegel och kopplade det som hände i testrummet till vardagssituationer. Föräldrarna var kollaboratörer, observatörer och tolkare av de psykologiska testen tillsammans med utredarna. Detta sätt att utreda bidrog till ny förståelse och ökad nyfikenhet hos familjen. Föräldrarna som de själva beskrev det ”växte långsamt in i processen” och utvecklade en berättelse om sitt barn som var mer överensstämmande och användbar för att skapa mer positiva och framgångsrika sätt att interagera med barnet. Utifrån mina tidigare erfarenheter av att använda utredningsmetoden TA-C i kombination med familjeterapi och denna utredning så anser jag att det finns många anledningar till att involvera föräldrarna i utredningarna.   Vår hypotes utifrån studiet är att metoden skulle kunna tillämpas i familjer med social problematik där flera instanser är inkopplade och då man inte kommer vidare i behandlingsarbetet. Det krävs då erfarna terapeuter som dels har en familjeterapeutisk utbildning och dels att psykolog har fördjupad utbildning i TA-C metoden. Det finns många frågor som behöver undersökas närmare och vi rekommenderar varmt fortsatt forskning i utredningsmetoden.

Sammanfattning:   Syftet med undersökningen var att studera elevers inlärningsstilar, för att se om det finns några skillnader på vilka inlärningsstilar som är dominerande hos eleverna generellt, beroende på kön eller på vilket program eleven går. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät som eleverna på de olika programmen ombads fylla i. De sammanställda resultaten antyder att elever på det estetiska och det humanistiska programmet i större utsträckning är beroende av en varierad undervisning, eftersom de visar sig ha flera dominerande inlärningsstilar än eleverna på övriga program. En tendens som också framkom är, att pojkar i större utsträckning än flickor har flera dominerande inlärningsstilar. Undersökningen är inte statistiskt säkerställd, men en försiktig slutsats kan ändå vara, att den svenska skolan i större utsträckning behöver använda sig av undervisning, som stimulerar alla olika inlärningsstilar.

Denna studie undersökte huruvida nyfikenhet som generell egenskap eller personlighetsdrag uttrycker sig i nyfiket beteende i specifika områden. Med nyfiket beteende i specifika områden menas i denna studie att man uppoffrar tid eller pengar för mer information om svaret eller utfallet i en specifik uppgift, utan att svaret eller utfallet har något annat direkt värde än som information. Ett exempel är att uppoffra pengar mot att få information om vilka svarsalternativ som är felaktiga i ett logikproblem som man försöker lösa. De data som användes i denna studie härrör från tre tidigare studier som har utfört experiment med inslag av de avvägningar som nämnts. Samtliga 90 deltagare var rekryterade i anknytning till Umeå Universitet. Deltagarna har efter experimenten besvarat instrumentet Big Five Inventory (BFI-44) som mäter generella personlighetsdrag, samt instrumentet Curiosity and Exploration Inventory II (CEI-II) som mäter nyfikenhet som egenskap. Resultatet replikerade tidigare samband mellan personlighetsdrag och nyfikenhet som egenskap. Däremot predicerade varken nyfikenhet som generell egenskap eller personlighetsdrag nyfiket beteende i specifika områden. En tolkning gällande det icke-existerande sambandet är att människor har specifika intressen, huruvida de blir och upprätthåller nyfikenhet har inte med grundläggande drag att göra utan med andra orsaker. Möjligen bör konstruktvaliditeten för nyfikenhet som generell egenskap ifrågasättas. / This study examined whether curiosity as a general trait or personality trait expresses itself in curious behavior in specific areas. With curious behavior in specific areas, this study means that you sacrifice time or money for more information about the answer or outcome of a specific task, without the answer or outcome having any other direct value than as information. One example is to sacrifice money to get information about which answer alternatives are incorrect in a logic problem that one tries to solve. The data used in this study derives from three previous studies that performed experiments with elements of the trade-offs mentioned. The 90 participants were recruited in connection with Umeå University. After the experiments the participants answered the instrument Big Five Inventory (BFI-44) that measures general personality traits, and the instrument Curiosity and Exploration Inventory II (CEI-II) that measures trait curiosity. The result replicated previous relationships between personality traits and trait curiosity. However, neither curiosity as a general trait or personality traits predicted curious behavior in specific areas. An interpretation of this non-existing relationship is that people have specific interests, whether they become and maintain curiosity does not have to do with fundamental traits but with other reasons. Possibly the construct validity of curiosity as a general trait should be questioned.

The curious nature of humans has been the puzzle of psychologists, philosophers and scientists since the time we began to use those terms. Why are we curious? Why do we behave the way we do and why? The span of views on curiosity covers all. From being viewed as part of our animalistic nature and compared to instincts, to be viewed as a virtue to scientists and the reason behind why we explore space. Behaviorists tried to define it as an innate drive and some say that it has a crucial role in our ability to learn and understand. The science around curiosity reached its peak in two separate waves during the 1960s and 1970s and modern psychology has been revolving around the views defined by those two waves of popularity since then. I find that through art history, psychology has been a popular theme but where is the discussion on curiosity? There is a vast amount of work regarding how an object or environment can stimulate curiosity in a human to the point where an object can actually manipulate and change the behavior of a human being. In this essay I focus on the link between curiosity and art. What actually happens in the head of an art viewer when he goes to an exhibition? And how has artists and galleries been working with these mechanism?

Studiens syfte är att ta del av skolchefernas och pedagogernas syn på naturvetenskap i förskolan och hur pedagogerna beskriver att de arbetar med naturvetenskap i verksamheten. De frågeställningar vi vill ha svar på är: Hur ser skolcheferna och pedagogerna på naturvetenskap i förskolan? Vad har pedagogerna för intresse och kunskaper i naturvetenskap, och hur beskriver pedagogerna att det visar det sig i verksamheten? På vilket sätt är skolcheferna och pedagogerna medvetna om de reviderade strävansmålen för naturvetenskap i Lpfö-98, rev. 2010?För att söka svar på frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger fördelade på fyra förskolor uppdelat i två kommuner med varsin skolchef.I studien kom det fram att skolcheferna och pedagogerna tyckte det var viktigt med naturvetenskap i förskolan, de vill ta tillvara barnens nyfikenhet och intresse för naturvetenskap. Pedagogernas tankar om naturvetenskap handlar mest om arbetsområdet biologi, medan arbetsområdena kemi och fysik anses vara svårare och synliggörs inte lika mycket i verksamheten enligt pedagogerna. Skolcheferna och pedagogerna ansåg också att metoder såsom utforskande och experimenterande passar bra för barnen i förskolan. Både skolchefer och pedagoger är medvetna om de nya strävansmålen i Lpfö-98, rev. 2010 och tycker att det är bra med ett tydligt ansvar för förskollärarna.Resultatet av studien visar att pedagogernas intresse och kunskaper inom naturvetenskap är den naturvetenskap, alltså biologi som de förmedlar till barnen i sin verksamhet på förskolan. Hälften av de intervjuade pedagogerna ansåg sig ha ett behov av utbildning inom det naturvetenskapliga ämnet, för att själva kunna bli säkrare och använda flera naturvetenskapliga begrepp i sitt rätta sammanhang.

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare upplever att de kommunicerar och arbetar med teknik i verksamheten med barnen samt att skildra hur förskollärare anser att deras kompetens är i förhållandet till läroplanens uppdrag räcker till för att stimulera barnens nyfikenhet och intresse samt möjlighet till utforskande av enkel teknik i vardagen. Genom att använda oss av en kvalitativ metod fick vi ta del av respondenternas beskrivningar uttryckta med deras egna ord. Alla som arbetar i förskolan har som uppdrag i läroplanen för förskolan att sträva mot att varje barn ska utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och ges möjlighet att utforska hur enkel teknik fungerar. Förskolans verksamhet innehåller teknik i olika former vilket leder till ett aktuellt uppdrag att synliggöra och förklara den för barnen. I respondenternas svar framkommer det att de ofta inte är medvetna om att det är teknik de arbetar med samt att de tolkar ämnet teknik som större projekt i stället för att se det lilla och vardagliga i verksamheten. Detta kan delvis tolkas som bristande kunskap hos respondenterna men även att teknik som ämne inte är förankrat bland kollegor och förskolechef i verksamheten. Respondenterna känner att de har tillräcklig kunskap men att de ändå vill ha fortbildning, tips och förslag på hur de kan arbeta med enkel teknik i vardagen med barnen.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien är att undersöka föräldrars attityd till fysik i förskolan.</p><p>I min empiriska undersökning framkom det sammanfattningsvis att föräldrarna i enkätsvaren menar att barnens spontana, nyfikna frågor har stor betydelse för lusten och glädjen till att lära. Föräldrarna anser att det är viktigt med lyhörda pedagoger som grundar med lek- och lustfyllda upplevelser inom ämnet fysik, för att nå målen i år 5.</p><p>Fysik förklarar många fenomen såsom ljud, ljus, energi, magnetism etc. Enligt förskolans läroplan skall barn utmanas i sitt naturvetenskapliga tänkande och lärande utifrån det som är relevant för förskolebarn.</p><p>Det naturvetenskapliga ämnet fysik finns på förskolan men benämns inte som fysik. Som medupptäckare på förskolan utvecklar förskolepedagoger barnens nyfikenhet och uppmuntrar dem till att söka svar kring frågor på vardagsnära fysikaliska begrepp och fenomen.</p><p>Resultatdelen visar att föräldrar anser att barnen bör få utveckla det som de själva tycker är roligt inom fysikämnet.</p><p>Nyckelord: fysikaliska fenomen, föräldrars attityd, medupptäckare, nyfikenhet</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of the study is to examine the attitude of parents towards the subject of Physics in preschool. Based on the answers received on my questionnaire, I have concluded that parents believe that children’s spontaneous and curious questioning is of great value and will encourage the will and joy of learning. Furthermore, parents believe it is important to have educationalists who are sharp and who, as a base of their teaching, include play and joyful experiences when teaching the subject of Physics, all while reaching the goals set for the 5th grade.</p><p>There are many phenomena that are explained in Physics, such as sound, light, energy, magnetism etc. According to the curriculum of preschool, all children should be challenged in their scientific thinking and the teaching should be relevant to children their age.</p><p>The scientific subject of Physics exists in preschool, although it is not known as Physics. Preschool teachers help to develop children’s curiosity and encourage them to seek answers around everyday questions in Physics and the meaning of its phenomena.</p><p>In conclusion, it is showed that parents do believe that children ought to develop what they feel is fun within the subject of Physics.</p><p>Keywords: attitude of parents, physical phenomena, curiosity</p>

Den här systematiska litteraturstudien är uppdelad i två resultatdelar. Den första delen har fokus på de två första frågeställningarna i studien och består av två mindre forskningsöversikter angående vad som utmärker en elev med fallenhet, samt definitionen av problemlösningsuppgifter. Den andra delen har frågeställning tre som grund och är en metaanalys som visar vad problemlösningsuppgifter har för möjlig inverkan på elever med fallenhet. Resultaten visar att en elev med fallenhet för matematik ständigt hittar lämpliga tillvägagångssätt för att komma fram till rätt svar. De har en matematisk förmåga utöver en normalbegåvad elev och de utmärker sig i tidig ålder genom att vara nyfikna. Genom analysen framkom det att elever med fallenhet för matematik har en möjlighet att utveckla flera av sina matematiska förmågor vid problemlösning.

Sammanfattning: Denna studie är fokuserad på hur lärare tänker kring sina elevers och sin egen motivation i samband med läsinlärningen i årskurs 1. I studiens bakgrund definieras motivation samt läsinlärning som är viktiga för studien. Vidare presenteras tidigare forskning om motivation samt motivation kopplat till läsning. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1 ska en tydligare bild ges av hur motivation används i läsinlärningen. Insamlat material analyseras tematiskt och diskuteras utifrån tidigare forskning och motivationsteorierna “Teorin om förväntningar och värden” och “Tron på sig själv och sin egen kapacitet”. Studiens resultat visar att lärare anser att exempelvis trygghet, nyfikenhet och intressant material är viktiga aspekter för att deras elever ska känna sig motiverade. Vidare visar studien att lärarnas egen motivation kan ha både negativ och positiv påverkan på elevernas motivation.