Nyfikenhet kan betraktas som en drivkraft mot att ta sig ur tillstånd av osäkerhet. Att reducera osäkerhet innebär tillägnandet av information. I denna studie definierades nyfikenhet som en drivkraft mot handlingar som förväntas reducera osäkerhet. Denna studie undersökte hur nyfikenhet står i proportion till en specifik mängd förväntad ökning av information. Som metod för denna undersökning konstruerades ett experiment där deltagare fick uppskatta sin säkerhet kring vilken säsong eller film ett antal framslumpade femsekundersklipp tillhörde. Deltagarna erbjöds möjligheten att eliminera osäkerheten genom att få veta svaret på i utbyte mot väntetid. Därav var det möjligt att mäta hur attraktiv den potentiella informationsökningen upplevdes av deltagarna. Att väga deltagares villighet att uppoffra tid mot utbytet av information (eliminerad osäkerhet) gjorde det möjligt att uttryckta benägenhet att uppoffra tid i proportion till förväntad informationsökning. En regressionsanalys visade ett linjärt samband mellan benägenhet att uppoffra väntetid och förväntad informationsökning, R2 = 0.72, p < .002. Ett andragradspolynom visade ett starkare samband, R2 = 0.79, p = .004. Andragradspolynomet indikerade på ett ickelinjärt samband mellan variablerna och att intresset för information avtog efter ett maxvärde. / Curiosity can be seen as a drive which increases our willingness to embrace the uncertain nature of everyday life. In this study, curiosity was defined as a drive towards actions which aims to reduce uncertainty. Uncertainty can also be seen as the potential of information gain. The purpose of this study was to examine how the availability of an action which can reduce uncertainty, affects the level of curiosity. Furthermore, the study aimed to reach conclusions regarding the level of curiosity in proportion to the amount of expected information gain. The level of uncertainty was measured through a task where subjects had to estimate their confidence in which season or movie a number of randomized movie clips belonged to. Confidence ratings quantified subjective uncertainty. The subjects were offered the correct answers in exchange for waiting time. Hence it was possible to measure the strength of the curiosity drive in proportion to the amount of expected information gain.  A linear curve representing those variables showed significant correlations at the group level, R2 = 0.72, p = .002. Those results indicated that an increase in expected information gain linearly increased the level of curiosity. The support for a quadratic polynomial curve showed an even stronger correlation, R2 = 0.79, p = .004. This result indicated a non-linear relationship between the variables. Specifically, curiosity peaked before maximum expected gain.