Då det idag finns forskning som menar att nyttjandet av skönlitteratur i NO-undervisningen är fördelaktigt för eleverna när det kommer till deras kunskapsutveckling, intresse och nyfikenhet har jag för avsikt att ta reda på mer om detta.Jag har genom detta arbete fått möjlighet att intervjua fem grundskolelärare som alla arbetar i olika kommuner i Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur grundskolepedagoger använder sig av skönlitteratur i sin NO-undervisning. Jag har utgått ifrån frågeställningarna: På vilka sätt använder verksamma pedagoger skönlitteratur i den naturvetenskapliga undervisningen i åk 1-3? På vilka sätt kan man som pedagog utgå ifrån skönlitteratur för att öka elevers nyfikenhet för ämnet? Alla pedagoger undervisar i NO-ämnena och försöker att göra sin undervisning så varierad som möjlig där de även använder skönlitteratur som kunskapskälla.

Det här examensarbetet handlar om barns tankar kring undervisning som jag bedrivit tillsammans med elever i årskurs 1 under en av mina VFU-perioder. Syftet med studien är att undersöka och beskriva elevernas uttalade upplevelser kring de undervisningssituationer som utgick från Gunilla Bergströms berättelser som handlar om Alfons Åberg. Utifrån detta avser studien att besvara följande frågor: Vilka tankar ger eleverna utryck för kring de upplevelser som undervisningen har fört med sig? Vilka orsaker och samband kopplat till motivation och lustfyllt lärande kan urskiljas i en sådan undervisningspraktik? Vilka möjligheter och hinder för att motivera elever till att läsa och skriva kan bli synliga i detta undervisningsförlopp? En empirisk kvalitativ intervjustudie har gjorts för att undersöka elevernas upplevelser av undervisningen. Tio elever har medverkat i intervjustudien. För att söka svar på forskningsfrågorna har en kvalitativ innehållsanalys använts. Som analytiskt redskap har begreppen nyfikenhet, kreativitet, fantasi och meningsskapande använts. Resultatet har tolkats och analyserats utifrån teoretiska perspektiv och forskning som är relevant för studien. I studiens slutdiskussion diskuteras resultatet med utgångspunkt från tidigare forskning kopplat till forskningsfrågorna. Resultatet visar att nyfikenhet, fantasi, kreativitet och social interaktion samspelar med varandra i ett meningskapande sammanhang och kan urskiljas i olika grad beroende på aktivitet. Om läs- och skrivundervisningen sker utifrån ett meningskapande sammanhang där olika språkliga utryck integreras med varandra kopplat till elevernas erfarenheter tyder detta på att elevernas nyfikenhet och intresse för aktiviteterna stimuleras vilket i sin tur frammanar elevernas motivation till att läsa och skriva. Ett förslag till fortsatt forskning är hur barns lekar och intresselekar i olika åldrar kan fångas upp och användas i det informella lärandet. Storyline-metoden är också ett intressant område att utforska.

I det här arbetet undersöks olika sätt att arbeta med fysik utifrån litteratur. Metoden har varit att intervjua förskollärare och en kontaktperson ifrån projektet Lilla bokbryggan, samt att genomföra litteraturanalyser. Resultatet visar på olika arbetssätt, fysikaliska fenomen som finns tillgänglig i barnens litteratur, vad pedagogerna anser vara lämplig litteratur och exempel på hur litteraturen kan göras interaktiv. I diskussionen så diskuteras vad som egentligen kan räknas som litteratur, olika sätt att använda litteraturen i pedagogiskt arbete med fysisk, likheter mellan dessa arbetssätt, lämplig litteratur och genus, samt hur allt knyter an till syftet. / In this study different ways to work with physics through literature are researched. The method was to interview preschool teachers and a representative from the project Lilla bokbryggan, and literature analyzes. The result shows different approaches, Physical phenomena available in children’s literature, what the teachers consider suitable literature and examples on how to make literature interactive. In the discussion I discuss what is actually considered literature, different ways of using the literature in an educational approach in regards to physics, similarities between the different approaches, suitable literature and gender equality, and also how it all ties together with the purpose.

Studiens syfte är att undersöka upplevelser av och uppfattningar om psykologisk trygghet i relation till ansvarstagande bland skogliga planerare utifrån frågeställningarna: hur ser den psykologiska tryggheten ut bland skogliga planerare? Samt: hur påverkar förekomsten av psykologisk trygghet individens upplevda möjlighet till ansvarstagande i sin yrkesroll? Kvalitativ, induktiv metod med fenomenologisk ansats valdes för studien. Materialinsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades genom induktiv tematisk analys. Studiens resultat visar att informanterna genomgående uttrycker ett stort ansvarstagande och hög psykologisk trygghet i sitt arbete. En starkt negativt påverkande faktor på den psykologiska tryggheten visade sig vara ensamarbete och då främst i samband med att informanterna fattade komplexa beslut. Studiens slutsats visar på stort ansvarstagande kombinerat med upplevd stor psykologisk trygghet bland dessa skogliga planerare. Informanterna uppfattas i stor utsträckning befinna sig i en arbetsmiljö med goda förutsättningar för lärande vilket möjliggör en hållbar utveckling för individ och organisation. / The purpose of the study is to investigate the degree of psychological safety in relation to responsibility among forest planners based on the questions: what are the experiences of psychological safety among forest planners? And: How do different experiences of psychological safety relate to experiences of individuals responsibility in their professional role? A qualitative, inductive method with a phenomenological approach was chosen for the study. The collection of material was conducted through semi-structured interviews. The collected material was analyzed through inductive thematic analysis. The results of the study show that the informants consistently expressed high accountability and an experienced high psychological safety in their work. A negative factor mentioned as important for experiencing psychological safety at work is working alone, mainly in connection with the informants making more complex decisions. The study's conclusion shows high accountability combined with perceived high psychological safety among these forest planners. The informants are perceived to be in a work environment with good conditions for learning, which enables sustainable development for the individual and the organization.

Syfte: Pay-What-You-Want (PWYW) är en kundstyrd prissättningsstrategi, där kunden bestämmer priset. Tidigare forskning visar att antalet kunder ökar vid tillämpning av prisstrategin. Studiens syfte är således att analysera samband och förklara ifall variablerna priskänslighet, rättvisa, riskkänslighet och nyfikenhet påverkar konsumentens attraktion till PWYW. Metod: Studien har ett deduktivt tillvägagångssätt för att analysera litteratur och vetenskapliga artiklar. Teorin har deducerat studiens hypoteser för att undersöka samband och kvantitativ metod har används där empirisk data har samlats in med en webbenkät. Resultatet analyseras i SPSS med en faktoranalys och korrelationsanalys. Detta redovisas genom tabeller och figurer samt diskussion. Resultat & slutsats: Studien visar positiva samband mellan attraktion till PWYW och priskänslighet, rättvisa samt nyfikenhet. Sambandet mellan attraktion till PWYW och riskkänslighet visar dock svag korrelation. Däremot indikerar resultatet att det finns fler variabler att ta hänsyn till. Förslag till fortsatt forskning: Resultatet indikerar att det saknas faktorer som påverkar konsumentens attraktion till PWYW. Det är av intresse att undersöka hur faktorerna kan nyttjas av företag samt om konsumentens attraktion påverkas ifall prisstrategin inte längre anses ovanlig. Uppsatsens bidrag: Studien är först med att studera konsumentens motivationer till PWYW innan köpmomentet. Studien bidrar med variabler som förklarar varför konsumenter attraheras av en kundstyrd prisstrategi. Studien bidrar likaså med kunskap för forskningen kring PWYW.

Nyfikenhet är inneboende strävan mot inhämtande av ny information. Länge har det ansetts vedertaget att yttre motivation hämmar nyfikenhet, men på senare år har det framkommit forskning som indikerar ett delvis annorlunda förhållande. För att undersöka interaktionen mellan nyfikenhet och yttre motivation konstruerades ett bildbaserat inlärningsexperiment i vilket deltagarna belönades respektive bestraffades för att inhämta information som stillade deras nyfikenhet. I experimentets första del skattade deltagarna sin nyfikenhet på mosaikmaskerade bilder. I experimentets andra del presenterades de skattade mosaikbilderna med en konstant bild. De 24 deltagarnas uppgift var att välja en av de två bilderna i varje spelomgång. Bilden deltagarna valde demaskerades efter olika väntetider. Väntetiden var antingen dragen från en lång eller kort väntetidsfördelning och avhängig om bilden var ny eller återkommande. Huruvida det var den nya eller återkommande bilden som hade kort respektive lång medelväntetid varierade mellan de två inomgrupps-betingelserna. Deltagarna antogs vara yttre motiverade att minimera väntetiden genom att lära sig och sedan föredra den bildkategori med kortast genomsnittlig väntetid. Deltagarna antogs dessutom vara nyfikna att se bilder demaskerade. I ena betingelsen sammanföll deltagarnas yttre motivation och nyfikenhet, i andra betingelsen var deltagarnas yttre motivation och nyfikenhet i konflikt. I en tredje kontrollbetingelse var nyfikenhetsdimensionen eliminerad för att mäta inlärning av väntetid. Experimentet visade att det krävdes fler spelomgångar för att lära sig väntetiden i kontrollbetingelsen jämfört med betingelsen där nya bilder också hade kortare medelväntetid. Betingelsen där nya bilder var förknippade med längre medelväntetid delade deltagarna i två grupper. Deltagare i den ena gruppen valde sällan nya bilder (proportionsmått: 0.75 – 1.0) medan deltagare i den andra gruppen valde nya bilder i hög utsträckning (proportionsmått: 0.0077 – 0.069). Dessa grupper utmärks också på personlighetsdrag kopplade till nyfikenhet. Sammantaget ger studien stöd för att nyfikenhet och yttre motivation kan integreras och att personlighetsdrag är relaterade till värderingen av information. / Curiosity is an intrinsic aspiration to obtain new information. It has been considered that external motivation inhibits curiosity, but over the last years new research has indicated a partially different relationship. To investigate the interaction between curiosity and external motivation a picture-based learning experiment was constructed, in which the participants were rewarded, alternatively punished for obtaining new information which pleased their curiosity. In the first part of the experiment, the participants scored their curiosity of mosaic-covered pictures. In the second part of the of the experiment, the scored mosaic-covered pictures were consequently presented next to a constant picture. The task for the 24 participants was then to choose one of the pictures in each round. The chosen mosaic-covered picture would then show according to a certain waiting time - either short or long - depending on if it was new or recurring. Whether the new or recurring picture had a short or long average waiting time varied between the two in-group conditions. It was hypothesized that the participants would be externally motivated to minimize the waiting time by learning and favouring the category of pictures with the shortest waiting time. In addition, it was hypothesized that the participants would be curious of the mosaic-covered pictures. In one of the conditions, the participants external motivation coincided with their curiosity, in the other condition the external motivation was in conflict with their curiosity. In a third controlling condition, the dimension of curiosity was eliminated to measure the learning of the waiting time. The experiment showed that more rounds are needed to learn the waiting time in the controlling conditions compared to when the new pictures also had a shorter average waiting time. When new pictures were associated with a longer average waiting time, it divided the participants into two groups. In one group the participant rarely chose new pictures (proportion: 0.75 – 1.0) while the participants in the other group to a large extent chose new pictures (proportion: 0.0077 – 0.069). These differences were also shown in the participants personal traits connected to curiosity. All together, the study supports the idea that curiosity and external motivation can be integrated and that personal traits are related to the evaluation of information.

Curiosity can be defined as a drive to engage in exploratory behaviors and has been associated with an increased state of arousal (Berlyne, 1954). Exploratory behaviors, such as feedback requests, are associated with an information gain and the reduction of uncertainty. Although previous research has demonstrated the effects of emotions on the value of information gain (Marvin & Shohamy, 2016), and that the manipulation of arousal affected confidence (Allen et al., 2016) suggesting uncertainty can be affected independent of task difficulty, no previous study independently manipulated arousal to test its effect on curiosity. Given the effects of curiosity on motivation and learning, understanding how arousal influence curiosity would be beneficial for applications in fields such as education. In the present study, we hypothesized that emotionally-induced arousal has an impact on curiosity by influencing uncertainty and the value of information gain. A sample of 17 students were presented with arousing supraliminal emotional cues prior to rating confidence about their answers to trivia questions and deciding on feedback choices. Feedback requests were associated with a time delay, in a way that participants were required to trade off time for information. Results showed that uncertainty levels did not reliably predict feedback choices. Further analyses failed to demonstrate an effect of arousal on feedback choices. Finally, the pupillary response to events suggested that arousal levels did not differ significantly across conditions. Results can be due to the small sample or the test sensitivity. Possible improvements to the experimental paradigm are discussed, and directions for future research are considered.

Curiosity is thought to be an intrinsically motivated driving force for seeking information. Thus, the opportunity for an information gain (IG) should instil curiosity in humans and result in information gathering actions. To investigate if, and how, information acts as an intrinsic reward, a search task was set in a context of blurred background images which could be revealed by iterative clicking. The search task was designed such that it prevented efficient IG about the underlying images. Participants therefore had to trade between clicking regions with high search target probability or high expected image content information. Image content IG was established from “information-maps” based on participants exploration with the intention of understanding (1) the main theme of the image and (2) how interesting the image might appear to others. Note that IG is in this thesis not identical with the information theoretic concept of information gain, the quantities are however probably related. It was hypothesised that participants would be distracted by visually informative regions and that images independently rated as more interesting would yield higher image based IG. It was also hypothesised that image based IG would increase as a function of time. Results show that participants sometimes explored images driven by curiosity, and that there was considerable individual variation in which images participants were curious about. Independent interest ratings did not account for image based IG. The level of IG increased over trials, interestingly without affecting participants’ performance on the visual search task designed to prevent IG. Results support that IG is rewarding as participants learned to optimize IG over trials without compromising performance on the extrinsically motivated search; managing to both keep the cake and eat it.

Curiosity has long been a topic of interest in cognitive science and psychology research. Despite this, little is understood about the relationship between curiosity, behavior, and knowledge acquisition. Several theories propose that curiosity is an innate system of reward mechanism for closing knowledge gaps. This study examined whether observations of curiosity-driven behavior in an information-rich virtual environment could be used to predict knowledge gains without relying on assessment of what specific information led to those gains. A total of 54 participants were asked to complete a task in an online three-dimensional virtual environment, as well as pre-test and post-test questionnaires. The results show that the number of contacts with information sources predicts quantifiable knowledge gains without regard to the content of the information sources or qualitative assessment of knowledge gains. Future research should consider how to collect more nuanced data on knowledge gains as well as how qualitative research could be combined with a study such as this to help identify when behavior is driven by innate curiosity or external motivation. / Fastän nyfikenhet sedan länge har varit ett forskningsområde inom kognitionsvetenskap och psykologi, är relationen mellan nyfikenhet, beteende och insamlandet av ny kunskap fortfarande inte tydlig. Olika teorier föreslår att nyfikenhet är ett medfött system av belöningsmekanismer i syfte att minska och stänga kunskapsluckor. Denna studie undersökte huruvida observationer av nyfiket beteende i en informationsrik virtuell miljö kunde användas för att predicera kunskapstillökning utan att fastställa vilken specifik information ledde dit. Totalt uppmanades 54 deltagare ombads att genomföra en uppgift i en tredimensionell virtuell miljö online, samt att fylla i pre-test och post-test enkäter. Resultaten visade att antalet kontakter med informationskällor predicerar en kvantifierbar ökning i kunskap oberoende av informationskällornas innehåll eller kvalitativ bedömning av kunskapstillökning. Framtida forskning bör försöka att hitta möjligheter för att samla in mer nyanserade data om kunskapstillökningen samt hur kvalitativ forskning skulle kunna kombineras med en liknande studie för att identifiera när beteende är drivet av medfödd nyfikenhet eller extern motivation.

Aim and Background: This study aims to explore and answer how the Project Manager Identity is constructed and/or acquired from a social science, behavioristic perspective. On this account eleven project manager professionals and scholars have been selected to participate, due to their rich experience in the field and their highly exciting profiles as to share insights and knowledge. Theory: The theoretical frame of this study adopts personality dimensions as explained by Kajonius and Dåderman (2020), that is, Extraversion, Negative Emotionality (neuroticism), Agreeableness, Conscientiousness and Openness to Experience. These are used due to their high degree of reliability and validity compared to other models. Method: The method used to conduct this study is an hour-long interview with each and every one of the interviewees to collect the data. Internet technology applications are used enabling, for the most part, an easier way to handle the planning interview process. The method used to analyze the data is a qualitative, inductive thematic analysis based on interviews and connected to the theoretical frame to reach results. Result and Conclusion: As a result, a Project Manager Identity Archetype emerges from the eleven interviewee narratives that reveals the identity of these Project Managers who strive for peak performance, are endlessly curious and possess a strong psychological shield. These three named themes above describe the Project Manager Identity Archetype of these eleven interviewees who are resilient against high pressure exerted by their work environment or project demands, focused to achieving their goal described as high performers while at the same time navigating into the project unknown by being endlessly curious. Their Project Manager identity is formed in a continuous infinity spiral process both by construct and acquisition, through an exchange between Individual identity and Project Manager Identity Archetype; two perspectives which coincide in a construct (micro) and acquisition (macro) symbiosis to merge information from both sides to form the interviewees’ Individual Project Manager Identity. / Syfte och Bakgrund: Denna studie syftar till att utforska och svara på hur projektledaridentiteten är konstruerad och/eller förvärvad, sett ur ett samhällsvetenskapligt, beteendemässigt perspektiv. Ur denna synpunkt deltar elva projektledare och forskare i studien för att dela insikter och kunskap, vilka valdes till följd av sin rika erfarenhet inom området och sina spännande profiler. Teori: Den teoretiska ramen för denna studie antar personlighetsdimensioner såsom dessa beskrivs av Kajonius och Dåderman (2020), det vill säga, Extraversion, Negativ Emotionalitet (neuroticism), Agreeableness, Samvetsgrannhet och Öppenhet för upplevelse. Dessa används med anledning av sin höga grad av tillförlitlighet och validitet jämfört mot andra modeller. Metod: Den metod som används för att genomföra denna studie är en timslång intervju med var och en av intervjuobjekten för att samla in data. Internet teknologi applikationer används för att, för det mesta, möjliggöra ett enklare sätt att hantera intervjuprocessens planering. Metoden som används för att analysera data är kvalitativ, induktiv tematisk analys baserad på intervjuer kopplat till den teoretiska ramen för att nå resultat. Resultat och Slutsats: Det resultat som uppstår är en Projektledaridentitetsarketyp från dessa elva intervjuobjekts berättelser något som avslöjar en projektledaridentitet för de intervjuade personer som strävar efter topprestation, är oändligt nyfikna och besitter en stark psykologisk sköld. Dessa tre nämnda teman ovan beskriver de intervjuade projektledarnas identitetsarketyp något som beskriver de som motståndskraftiga personer mot högt tryck något som kan utövas av deras arbetsmiljö eller projektkrav, de är fokuserad på att uppnå sina mål och högpresterande samtidigt som de projekt navigerar på okänd mark genom att vara oändligt nyfikna. Deras projektledaridentitet formas i en kontinuerlig oändlighets spiralprocess både genom konstruktion och förvärv, genom ett utbyte mellan Individuell identitet och Projektledaridentitetsarketyp, två perspektiv som sammanfaller i en konstruktion (mikro) och förvärv (makro) symbios för att sammanfoga information från båda sidor för att bilda den individuella projektledaridentiteten.