Syftet med denna studie är att lyfta fram hur förskolepersonal beskriver och uppfattningar om barns spontana nyfikenhet på naturvetenskapliga fenomen. Kvalitativa enkäter och semistrukturerade intervjuer användes som undersökningsmetod för att lyfta fram förskolepersonalens beskrivningar och uppfattningar. Totalt har tio anställda från tio olika förskolor svarat på enkäten och tre av respondenterna har ställt upp på en mer djupgående intervju. Respondenterna svarar att de ofta möter barns spontana nyfikenhet. Genom de tre fördjupade intervjuerna i denna studie, beskrivs hur barns spontana nyfikenhet bidragit till långa utvecklade naturvetenskapliga projekt. Studien visar att nyfikenhet kan ses genom barns frågor och kroppsspråk och tycks vara grunden till allt lärande. Genom ett positivt förhållningssätt och en närvaro som förskolepersonal kan de möta, lyfta och utveckla barns frågor och nyfikenhet. Enkätsvaren visar att biologi fortfarande är det dominerande naturvetenskapliga ämnet i förskolan även om skillnaderna var mindre än vad tidigare forskning visat. Något alla tre intervjupersoner lyfter kopplat till barns nyfikenhet är förskolepersonalensförhållningssätt, miljö och material samt användandet av naturvetenskapligabegrepp i undervisningen. / The purpose of this study is to highlight how preschool personnel describe and comprehend children's spontaneous curiosity about natural science phenomena. Qualitative survey and semi-structured interviews were used as research methods to obtain the preschool personnel's descriptions and perceptions. In total, ten employees from ten different preschools answered the survey and three of the respondents agreed to a more in-depth interview. The respondents answer that they often encounter children's spontaneous curiosity. Through the three in-depth interviews in this study, it is described how children's spontaneous curiosity contributed to long, developed natural science projects. The study shows that curiosity can be seen through children's questions and body language and seems to be the foundation of all learning. Through positive approach and preschool personnel that is present, they can meet, raise and develop children's questions and curiosity. The survey results show that biology is still the dominant science subject in preschool, although the differences were smaller than previous research had shown. Something all three interviewees mention in connection with children's curiosity is the preschool staff's approach, environment and materials as well as the use of scientific concepts in teaching.

Projektet utgår ifrån en frågeställning om hur skolbyggnaden i sig kan stimulera till lärande och nyfikenhet. Det finns flera sätt som detta kan utföras på, men det här projektet fokuserar på hur detta kan utföras genom utformning av rumsligheter. Inspirationen kommer huvudsakligen ifrån spelmiljödesign och från arkitekten Herman Hertzberger och hans bok "Space and Learning". Byggnaden består av ett program för en mellan- och högstadieskola, som är distribuerat på ett sätt som gör det utmanande att orientera sig. Rummen är utplacerade som kuber med helt eller delvis massiva väggar. De binds samman av en glasfasad, och mellanrummet som skapas blir en yta av öppen aktivitet och där intressanta rumsligheter skapas.  En annan metod för att stimulera och väcka nyfikenhet är att skapa siktlinjer. De är horisontella: genom glaspartier i väggarna, och vertikala: genom öppningar i bjälklaget.  Tanken är att eleverna allt eftersom de utforskar och lär känna sin skola också lär sig hitta, inte bara till sina klassrum eller toaletterna, utan också till spännande vrår och rumsligheter som skapas i mellanrummen. Det blir en kontrast mellan rummen; där aktiviteten är styrd av lärare och läroplanen, och ytorna i mellan där aktiviteten inte är styrd utan skapas av eleverna själva. / This project is grounded in a question about how a school building in itself can stimulate learning and curiousity. There are many ways of which this can be executed, but this project focuses on spatial design. Inspiration comes mostly from environmental design in games and from the architect Herman Hertzberger and his book "Space and Learning". The building consists of a program for middle school and junior high school, and is distributed in a way that makes orientation intentionally hard. The rooms are placed as cubes with massive or partly massive walls. They are connected by a glass facade, and the space between becomes place for interesting spatialities.  Another method for creating stimulation and curiousity is sightlines. They are horizontal: in the shape of glass walls, and vertical: by openings in the floor structure. The idea is that the students, by exploring and getting to know their school, also learns to find not only their classrooms or lavatories, but also those nooks and crannies that is formed in the in between space. There becomes a contrast between the rooms: where the activities are ruled by teachers and the curriculum, and the in between spaces: where the activity is free and formed by the students themselves.

The purpose of the study is to contribute knowledge about what characterizes a teaching situation that contributes to preschoolers' curiosity about bees and pollination. The study used variation theory and an important starting point for the theory is to understand how learning takes place. The study is based on developing a teaching situation that contributes to children's curiosity about bees and pollination, where we used the learning study as a method that enables a systematic improvement of the teaching situation. The participants in the study are 4-5 years old. The teaching situation carried out in three cycles. By using the learning study method, the data is analyzed to see what works better and what doesn't, a content analysis was used to be able to revise the activity. In the result, all teaching situations are reported in chronological order with associated analysis and revision for the next cycle. Through this, we could see in the results that the children's curiosity was aroused more in the last cycle compared to the first when the time span was doubled. In order to arouse the children's curiosity, the pedagogues' approach played an important role by being active and asking open questions. The results show that for a teaching situation to arouse the children's curiosity, there needs to be a space for the children's active participation, which means the children's questions, hypotheses and ideas. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad som karaktäriserar en undervisningssituation som bidrar till förskolebarns nyfikenhet för bin och pollinering. I studien användes variationsteorin och en betydelsefull utgångspunkt för teorin är att förstå hur lärandet går till. Studien grundar sig i att utveckla en undervisningssituation som bidrar till barns nyfikenhet för bin och pollinering där vi använt learning study som metod som möjliggör en systematisk förbättring av undervisningssituationen. De deltagande i studien är 4-5 år. Undervisningssituationen genomförde i tre cykler. Genom att använda metoden learning study analyseras data för att se vad som fungerar bättre och inte, en innehållsanalys användes för att kunna revidera aktiviteten. I resultatet redovisas alla undervisningssituationer i kronologisk ordning med tillhörande analys samt revidering inför nästa cykel. Genom detta kunde vi i resultatet se att barnens nyfikenhet väcktes mer i den sista cykeln jämfört med den första då tidsspannet fördubblades. För att väcka barnens nyfikenhet spelade pedagogernas förhållningssätt en viktig roll genom att vara aktiva och ställa öppna frågor. Resultatet påvisar för att en undervisningssituation ska väcka barnens nyfikenhet behöver det finnas ett utrymme för barnens aktiva deltagande, vilket innebär barnens frågor, hypoteser och idéer.

Daggkåpan är en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan är en naturförskola, vilket främst innebär att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden är i två plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. Förutsättningar för att bedriva verksamheten inomhus finns även. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos Daggkåpan smälter samman och barnen kan lätt ta ett steg ut till naturen från sina hemvister. Detta innebär att antalet utgångar ökar. En solcellsanläggning genererar all elektricitet och gör byggnaden självförsörjande. Byggnadens varmvatten och värme står solfångare för. I takt med bostadsutvecklingen blir även behovet av förskolor större. Att skaffa kunskap och erfarenheter om energieffektivt byggande är idag en god idé eftersom alla byggnader på sikt måste vara så energieffektiva som möjligt. En av hörnpelarna med att bygga passivhus är att låta ett genomtänkt och energieffektivt byggnadsskal ersätta ett konventionellt värmeförsörjningssystem. Genom att förbättra konstruktioner och hålla koll på byggprocessen kan andra delar av byggnaden förenklas och i vissa fall helt ersättas. Det som fördyrar i ena änden kan leda till en god investering i den andra. Utmaningen med passivhus är att systematisera, se helheter och sammanhang och framför allt eftersträva det enkla. Enkla system ger låga drift- och underhållningskostnader och risken för driftstörningar minskar. Den största delen av värmen är gratis. Den kommer från instrålande sol, värme från människor och spillvärme från apparater och matlagning. Grundkravet är att byggnaden har ett värmeeffektbehov under 10 W per kvadratmeter vid +20ºC inomhus på årets kallaste dag, definierat av dimensionerande utetemperatur. Byggnaden får max läcka 0,3 l/s, m² oms vid +/- 50 Pa tryckskillnad. För att uppnå god komfort krävs välisolerade väggar, solavskärmningar, energieffektiva fönster och dörrar, små köldbryggor och ett bra ventilationssystem där värmen från insidan av huset återvinns. Antalet passivhus i Sverige ökar snabbt, men det är fortfarande småhusen som dominerar. Att bygga en förskola som passivhus är en god idé ur flera synvinklar; Bland annat för att de täta och välisolerade väggarna stänger ute buller och oljud. Även mellanväggar isoleras och bidrar till en extra tyst byggnad. Dessutom blir barnen miljömedvetna eftersom de får vara delaktiga i energieffektivisering. -En viktig aspekt för framtiden. Barnen bidrar själva till uppvärmning av lokalerna genom kroppsvärmen. Undersökningar har bland annat visat att barn som får vistas utomhus är friskare, mer självgående, mer kreativa och klokare. Det ultimata är att använda sig av utemiljöer som ett extra rum för förskolan. Detta leder till minskad byggnadsarea och mindre byggmaterial krävs. Pedagogiken Reggio Emilia använder sig just utav detta begreppet "Uterummet som ett extra rum för verksamheten". Barnen får därmed röra sig fritt i utemiljö, utveckla sina sinnen i en rik fantasivärld, inspireras och samverka med natur och hållbarhet. / Daggkåpan is a preschool projected in passive house technology. The preschool is a nature preschool, which means the activity is mainly out door. It is a two floor building which gives conditions to use the area for more outdoor activities. Conditions for drive the preschool indoors is possible as well. The garden and the inside rooms are connected to each other by the exterior rooms and it is easy for the children just to take a step out to the garden from their residences. A solar cell system generates electricity to the building and makes it self-supplied. The residential development leads to the need of preschools. To obtain knowledge of energy effective constructions is a good idea as the buildings in the future have to be as energy effective as possible. One of the most important things by use the passive house technology is letting a well measured and energy- effective building shell replace a conventional heat supply. By improvement of the construction and focus on the process other parts of the building can be simplified and some can be replaced. What is expensive in one end can lead to a good investment in the other. The challenges with passive house are to systematize, see whole parts and contexts and especially to seek after the simple. Easy systems give low operations- and service-costs and reduce fear of disruptions. Most of the heat is for free. It comes from insulation, human heat and heat from cooking and technologies. Basic requirements for this type of building is a need of heat-output under 10 W per square-meter at an indoor temperature of 20 degrees on the coldest day of the year, defined of the dimensioned outdoor- temperature. The maximum of leak is 0,3 liters per second and square meter at +/- 50 Pa. To receive high comfort it claims well-isolated walls, shadings, energy-effective windows and doors, small thermal bridges and a good ventilation-system where the indoor heat recycles. The number of Passive houses increases, dominated of small houses. Building a preschool as a passive house is a good idea from several perspective; the well-isolated walls leaves out the noise, even the intermediate walls isolates and contributes to a silent building. The children get environmentally conscious as well and take notes of the energy- effectively. - A very important aspect for the future. The children contributes them self of heat to the building by their body heat. Investigations has been shown that outdoor playing children is more healthy, self-propelled, more creative and more clever. The most ultimate is so use patios as an extra room for the preschool activities. The pedagogy Reggio Emilia uses this concept. The children can consequently feel free staying outside, developing their minds in an imaginative environment, inspired of the interaction of the nature and sustainability.

Studiens syfte är att bidra till en ökad förståelse för hur de entreprenöriella förmågorna kreativitet, nyfikenhet, initiativtagande, relationsskapande, samarbete och kommunikation kan framträda under planerade aktiviteter på fritidshemmet. På två olika fritidshemsavdelningar iscensätts tre olika aktiviteter som vidareutvecklas utifrån elever och lärares olika intressen. Med stöd av en cyklisk process inspirerad av aktionsforskning, utvecklas den egna professionella praktiken genom att genomföra aktiviteter, reflektera över resultat, applicera förändringar och genomföra igen.  Resultatet av genomförda aktiviteter visar att elever är naturliga entreprenörer och när tillfälle ges av lärare, visar elever en mängd tecken på ovannämnda förmågor som forskare skulle definiera som entreprenöriella. / The purpose of this study is to contribute to the understanding of how the entrepreneurial abilities, creativity, curiosity, initiative, relation-building, cooperation and communication can appear during planned activities during the extended school leisure time center. Three different activities are staged at two different leisure time centers, these activities can develop futher by the varied interests of the pupils and teachers. Supported by the cyclical process insired by action-research the professional practice is developed through implementing activities, reflect the results, applicate changes and re-implement. The results of the implemented activities show the pupils are natural entrepreneurs and when opportunity is given by the teachers can exhibit a number of the forementioned abilities that scientists would define as entrepreneurial.

Studiens syfte är att undersöka de erfarenheter förskollärare beskriver om skapandet av den fysiska miljön i förskolan utifrån barns intressen, nyfikenhet och undersökande i stunden. För att nå vårt valda syfte har vi utgått från följande frågeställningar: Vilka strategier använder förskollärare för att ge barnen inflytande över utformningen av den fysiska miljön i förskolan? Vilka utmaningar lyfter förskollärare att de möter i skapandet av fysiska miljöer i förskolan utifrån barns intresse och undersökande? Vi har valt att utgå från ett barndomssociologiskt perspektiv i studien, vilket inte enbart handlar om kunskapen om barn och barndom utan något som också bör förstås i relation till tid och rum. Detta betyder att barn blir till och påverkas på olika sätt beroende på vilken miljö som omger dem. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod, där det insamlade materialet har skett i fyra semistrukturerade intervjuer med olika förskollärare. Resultatet visar på olika erfarenheter och utmaningar hos förskollärarna kring arbetet med att utforma en miljö utifrån barnens intresse och inflytande, samt betydelsen av vilket förhållningssätt förskolläraren väljer att ta. Förskollärarna beskriver såväl erfarenheter kring vikten av en gemensam barnsyn i arbetslaget som utmaningar i arbetet med att tillgodose varje enskilt barns behov och intressen. / The purpose of the study is to examine the experiences preschool teachers describe about the creation of the physical environment in preschool based on children's interests, curiosity and exploration in the moment. To achieve our chosen purpose, we have started from the following questions: What strategies do preschool teachers use to give the children influence over the design of the physical environment in preschool? What challenges do preschool teachers highlight that they face in the creation of physical environments in preschool based on children's interest and exploration? We have chosen to start from a childhood sociological perspective in the study, which is not only about the knowledge about children and childhood, but something that should also be understood in relation to time and space. This means that children are conceived and affected in different ways depending on the environment that surrounds them. We have used a qualitative research method, where the collected material has been done in four semi-structured interviews with different preschool teachers. The results show different experiences and challenges among the preschool teachers regarding the work of designing an environment based on the children's interest and influence, as well as the importance of the approach the preschool teacher chooses to take. The preschool teachers describe both experiences of the importance of a common view of children in the work team and challenges in the work to meet each individual child's needs and interests.

In 2016, the ATLAS experiment at CERN released data from 100 trillion proton-proton collisions to the general public. In connection to this release the ATLAS Outreach group has developed several tools for visualizing and analyzing the data, one of which is a Histogram analyzer. The focus of this project is to bridge the gap between the general public's knowledge in physics and what is needed to use this Histogram analyzer. The project consists of both the development and an evaluation of a learning resource that explains experimental particle physics for a general public audience. The learning resource is a website making use of analogies and two perspectives on learning: Variation Theory and Cognitive Load Theory. The evaluation of the website was done using a survey with 10 respondents and it focused on whether analogies and the perspectives on learning helped their understanding. In general the respondents found the analogies to be helpful for their learning, and to some degree they found the explanations based on Variation Theory to be helpful. The implementations of Cognitive Load Theory were considered to be helpful by the respondents who noticed them, but the majority did not, implying that improvements of the design are needed. The results indicate that analogies and the two perspectives on learning can be helpful for explaining experimental particle physics, but there might be other learning theories more suitable for this purpose. / ATLAS-experimentet på CERN släppte år 2016 data från 100 biljoner proton-kollisioner fritt till allmänheten. I anslutning till detta har ATLAS Outreach-grupp utvecklat ett flertal verktyg för att visualisera och analysera datan, varav en är en analys med hjälp av histogram. Fokus för detta projekt är att överbrygga klyftan mellan allmänhetens kunskaper i fysik och vad som behövs for att kunna använda Histogram-analysverktyget. Projektet består både av utvecklandet och utvärderingen av ett läromedel som förklarar experimentell partikelfysik med målgruppen allmänheten. Läromedlet är en webbsida som använder sig av analogier och två perspektiv på lärande, Variationsteori och Kognitiv Belastningsteori. Utvärderingen av webbsidan gjordes med en enkät med tio respondenter, med fokus på huruvida analogier och perspektiven på lärande hjälpte deras förståelse. I allmänhet fann respondenterna analogierna hjälpsamma för deras lärande, och de fann Variationsteori hjälpsamt i viss utsträckning. Implementeringarna av Kognitiv Belastningsteori ansågs vara hjälpsamma av de respondenter som lade märke till dem, men majoriteten gjorde inte det, vilket tyder på att förbättringar av implementeringen krävs. Resultaten indikerar att analogier och de två perspektiven på lärande kan vara hjälpsamma för att förklara experimentell partikelfysik, men det kan finnas andra lärandeteorier som uppfyller syftet bättre.

This study is about increasing engagement in understanding complex energy related information. The purpose of the study is to provide insights on how to create a  concept for increasing engagement in understanding complex energy related information, primarily for young adults, and to provide concept how storytelling  and other techniques be used to engage users in complex energy related information and how design principles be applied with the aim of conveying complex energy related information  in an understandable way. The goal is to increase the understanding on how to engage young adults and to enable a design concept with the collaboration partner Energy Evolution Center. The methods used in the thesis are AEIOU method, user workshop, questionnaire, user observation, storyboard, prototyping, focus groups, cognitive walkthrough and design principles. The design process builds upon a human centered design approach. The design concept was tested, iterated and produced with close collaboration with the target audience and experts within the field. The results show signs that the target group's engagement could be increased through interactive activities that are similar to games and contain experiments, if placed within an educational context and be able to participate during school hours. Thus, the target group raised the issue of engaging voluntarily in activities with subjects in which they have no existing interest in. However, the target group expressed a greater commitment by participating in the activities that the design concept suggested, and to creating engagement to topics such as energy by participating in educational contexts. The conclusion is that the design concept allows room for failure, playfulness, exploration and teamwork, that is conceptualized through interaction of multiple senses. This study would also benefit from larger research and create space for more research especially in the societal aspects of inclusion, such as gender for example. / Denna studie handlar om att öka engagemanget i att förstå komplex energirelaterad information. Syftet med studien är att ge insikter om hur man skapar ett koncept för att öka engagemanget i att förstå komplex energirelaterad information, främst för unga vuxna, och att ge ett koncept för hur berättande och andra tekniker används för att engagera användare i komplex energirelaterad information, samt hur designprinciper tillämpas i syfte att förmedla komplex energirelaterad information på ett begripligt sätt. Målet är att öka förståelsen för hur man engagerar unga vuxna i energi relaterade ämnen och att möjliggöra ett designkoncept med samarbetspartnern Energy Evolution Center för detta ändamål. Metoderna som används i uppsatsen är AEIOU-metod, workshops, frågeformulär, användarobservation, prototypande, fokusgrupper, cognitive walkthrough, storyboard och designprinciper. Designprocessen bygger på ett mänskligt centrerat designtänkande. Designkonceptet testades, itererades och producerades i nära samarbete med målgruppen och experter inom området. Resultatet visar tecken på att målgruppens engagemang skulle kunna ökas genom interaktiva aktiviteter som är likt spel och innehåller experiment om det är placerat inom skolsammanhang och att delta under skoltid. Målgruppen tog upp problem med att engagera sig frivilligt i aktiviteter med ämnen som de inte har något befintligt intresse för. Men målgruppen uttryckte ett större engagemang genom att delta och skapa engagemang för ämnen som energi genom att delta i utbildningssammanhang. Designkoncept som prototypes fram bygger på ett energi-äventyr som interagerar, utforskar och interagerar med samarbetspartnern Energy Evolution Centers energidata och goda exempel. Slutsatsen är att designkonceptet ger möjligheter och utrymme för misslyckande, lekfullhet, utforskande och samarbete, som konceptualiseras genom interaktion mellan flera av människans sinnen. Denna studie skulle behöva större forskning och skapa utrymme för mer forskning om särskilt de samhälleliga aspekterna av inkludering, som till exempel genus.