<p> </p><p>Byggnads- och servicesektorn står idag för nästan 40 % av Sveriges energianvändning. Därför är det mycket betydelsefullt att minska energiförbrukningen för byggnader. Idag finns det tekniker som gör det möjligt att bygga hus med en energiförbrukning lägre än 40 kWh/m². Ändå byggs det oftast enligt konventionella principer och med traditionella värmekällor. En av anledningarna kan vara att Boverkets byggregler inte har så höga krav. Ett annat skäl kan vara att det krävs kunskap och engagemang för att bygga lågenergihus som till exempel passivhus. Det är en relativt ny teknik att bygga hus på för byggare Sverige och många har inte kunskapen. Det som skiljer ett passivhus från konventionellt byggda hus är att passivhus inte har något värmesystem. Radhusen i Lindås som är byggda enligt passivhusstandard drar i genomsnitt en tredjedel av vad normala nybyggda radhus gör. Med tanke på de höga energipriserna borde det vara viktigt att sänka energikostnaderna genom att bygga hus som ger lägre driftskostnader. Förbrukningen av energi påverkar utöver kostnaderna även vår miljö vilket också borde vara ett incitament till att bygga mer energisnåla byggnader, som exempelvis passivhus.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att förstå varför fastighetsbolag och byggbolag väljer att bygga eller inte bygga passivhus vid en bestämd nybyggnation. Vi har kommit fram till att det finns en skepticism mot passivhuskonceptet som beror på okunskap och dåliga erfarenheter av tidigare innovationer. Det finns även lagar och regler som påverkar hur hus byggs i Sverige. Intresset för energieffektivisering har ökat de senaste åren men passivhus är fortfarande ett väldigt nytt koncept vilket gör att branschen är försiktig. Idag är passivhus en aning dyrare att bygga än konventionella hus och eftersom avkastningen ofta är avgörande vid ett beslut om nybyggnation väljer många att bygga det billigare alternativet.</p><p> </p><p> </p>

Byggnads- och servicesektorn står idag för nästan 40 % av Sveriges energianvändning. Därför är det mycket betydelsefullt att minska energiförbrukningen för byggnader. Idag finns det tekniker som gör det möjligt att bygga hus med en energiförbrukning lägre än 40 kWh/m². Ändå byggs det oftast enligt konventionella principer och med traditionella värmekällor. En av anledningarna kan vara att Boverkets byggregler inte har så höga krav. Ett annat skäl kan vara att det krävs kunskap och engagemang för att bygga lågenergihus som till exempel passivhus. Det är en relativt ny teknik att bygga hus på för byggare Sverige och många har inte kunskapen. Det som skiljer ett passivhus från konventionellt byggda hus är att passivhus inte har något värmesystem. Radhusen i Lindås som är byggda enligt passivhusstandard drar i genomsnitt en tredjedel av vad normala nybyggda radhus gör. Med tanke på de höga energipriserna borde det vara viktigt att sänka energikostnaderna genom att bygga hus som ger lägre driftskostnader. Förbrukningen av energi påverkar utöver kostnaderna även vår miljö vilket också borde vara ett incitament till att bygga mer energisnåla byggnader, som exempelvis passivhus.   Syftet med uppsatsen är att förstå varför fastighetsbolag och byggbolag väljer att bygga eller inte bygga passivhus vid en bestämd nybyggnation. Vi har kommit fram till att det finns en skepticism mot passivhuskonceptet som beror på okunskap och dåliga erfarenheter av tidigare innovationer. Det finns även lagar och regler som påverkar hur hus byggs i Sverige. Intresset för energieffektivisering har ökat de senaste åren men passivhus är fortfarande ett väldigt nytt koncept vilket gör att branschen är försiktig. Idag är passivhus en aning dyrare att bygga än konventionella hus och eftersom avkastningen ofta är avgörande vid ett beslut om nybyggnation väljer många att bygga det billigare alternativet.

No description available.

Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2009.

<p>This thesis tries to clarify why more houses such as passive houses is not built and at the same time the differences is described with the conventional construction as a starting point. Sweden has set environmental objectives to reduce energy consumption in buildings by 50 percent by the year 2050 compared to 1995. The passivehouse concept could have a significant role, particularly in the reconstruction of buildings with high energy consumption. For sustainable building the passivehouse technology is an economically viable concept while benefiting the environment. Initially an introduction is given of the background to the problem, purpose and objective of the thesis. This highlights the Swedish energy objectives and energy consumption as well as the residential sector consumption until today. Competitive advantages of passive houses are highlighted while attitude, information, knowledge and willingness of different actors in the construction industry are analyzed. To obtain information, literature studies and in-depth interviews with the actors involved that have the knowledge and experience required, were made. The results of this work has resulted in a number of conclusions which summarizes the reasons why the market at the moment looks like it does and therefore why more passive houses in Sweden are not built.</p>

This thesis tries to clarify why more houses such as passive houses is not built and at the same time the differences is described with the conventional construction as a starting point. Sweden has set environmental objectives to reduce energy consumption in buildings by 50 percent by the year 2050 compared to 1995. The passivehouse concept could have a significant role, particularly in the reconstruction of buildings with high energy consumption. For sustainable building the passivehouse technology is an economically viable concept while benefiting the environment. Initially an introduction is given of the background to the problem, purpose and objective of the thesis. This highlights the Swedish energy objectives and energy consumption as well as the residential sector consumption until today. Competitive advantages of passive houses are highlighted while attitude, information, knowledge and willingness of different actors in the construction industry are analyzed. To obtain information, literature studies and in-depth interviews with the actors involved that have the knowledge and experience required, were made. The results of this work has resulted in a number of conclusions which summarizes the reasons why the market at the moment looks like it does and therefore why more passive houses in Sweden are not built.

Sammanfattning Fuktskador drabbar många hus i dagens Sverige, ca 750 000 byggnader tros vara drabbade. Fukt ställer till problem på flera sätt. Det kan gälla skador på konstruktionens hållfasthet och beständighet, en minskad isolerförmåga, dålig lukt, eller att skadliga ämnen tillkommer inomhusluften med sjukdomar som följd. Fukt bidrar till en miljö som är gynnsam för mikrobakteriell tillväxt. Mikrobakteriell tillväxt är framförallt svamp och mögeltillväxt. För att en mikrobiell tillväxt skall kunna ske så krävs dock att ett antal förutsättningar slår in vid samma tillfälle. Det krävs generellt sett att det finns en relativ luftfuktighet på minst 75 %, en temperatur väl över 0 °C och att det finns tillgång till organiskt material för att en mikrobiell tillväxt skall starta. Riskerna för mikrobiell tillväxt har identifierats till ett antal konstruktions- och materiallösningar som därav klassas som riskkonstruktioner. De konstruktionstyper som rör Alsters förskola är parallelltak samt träregelväggar. Passivhus är hus som är energieffektiva och har ett tätt och välisolerat klimatskal. Titeln passivhus tilldelas de hus som uppfyller de krav som finns i FEBY12 för svenska passivhus. Passivhus är en relativt ny företelse på den svenska bostadsmarknaden och det finns sparsamt med litteratur rörande dessa konstruktioners fuktsäkerhet. Den tjocka isoleringen och den höga tätheten bidrar till att det är låg tolerans för byggfukt i konstruktionerna. Det har visat sig att det finns ett generellt problem med passivhus när det kommer till fuktskador och det är i ytterväggens yttre skikt. De reglar som finns direkt bakom vindskydd och fasad löper en risk för att bli fuktskadade. Alsters förskola är en byggnad i passivhusstandard. Vid en granskning av konstruktionen verkar det vara en relativt fuktsäker byggnad. Det finns få köldbryggor och konstruktionen verkar inte ha några direkta brister när det kommer till fuktsäkerhet. Fuktmätare har placerats på skolan för att se om de områden som tidigare nämts som problemområden visar på en risk för fuktskador. Mätningen har under detta arbete pågått i 98 dagar från den 23 april till den 30 juli. Resultatet från mätningarna visar att kritiska nivåer för mikrobiell tillväxt överskrids av samtliga mätare. De tidsspann som kritiska nivåer överskrids är dock korta och risken för mikrobiell tillväxt bedöms som liten.

Sammanfattning Östersunds räddningstjänst är i behov av en byggnad där brandmän ochbrandkvinnor kan byta om efter övningar. Energipriser väntas stiga och medny teknik och kunskap går det att bygga energisnålare hus. Rapportenundersöker därför om det skulle vara ekonomiskt lönsamt för Östersundsräddningstjänst att konstruera byggnaden i passivhusutförande medhänseende på kostnad under en 20 års period. Ett byggnadsförslag frånMoelven har därför ställts mot en omarbetad modell med ett passivhus-anpassat klimatskal. Endast väggar, vindsbjälklag, bjälklag(grundkonstruktion), fönster och dörrar har bytts ut. I övrigt är byggnadernalika.Energibehov (kWh/m 2 år) och byggnadskostnad har beräknats för de bådamodellerna och ställt mot varandra i ett 20 års perspektiv. Förenergiberäkningarna har schablonvärden och förenklingar har använts då dataför ett ännu inte byggt hus inte existerar. Vid beräkning av kalkylpriset harkalkylprogramet Bidcon använts. De färdiga konstruktionsdelarna anpassadesför att överensstämma med byggnadsdelarnas utförande videnergiberäkningen.Resultatet visade att passivhuset har ungefär ett halverat energibehov föruppvärmning gent emot Moelvens förslag. Kostnadskalkylen för de bådabyggnaderna skilde sig inte så mycket och den enda anledningen till attpassivhuset blev dyrare var dess större area (på grund av dess tjockareväggar). Enhetstimmar på byggnadsdelar i Bidcon bedöms missgynnaMoelvens förslag och passivhusmodellen bör vara dyrare än det kalkyleradepriset.Det bör därför ligga i Östersunds räddningstjänst intresse att uppförabyggnaden med ett utförande mer likt ett passivhus men en mer noggrannkalkyl bör göras / Abstract Östersund fire department is in need of a building where firemen and firewomen can gear and clothing after an exercise. Energy prices are expected torise, and with new technology and knowledge it is possible to build energy-efficient houses. The report therefore examines whether it would beeconomically viable for Östersund fire department to construct the building inpassive house design with respect to the costs during a 20 year period. Theconstruction proposed by Moelven has therefore been set against a revisedmodel with a passive customized envelope. Only walls, roofs, floors (slab),windows and doors have been replaced. Otherwise, the buildings are equal.Energy demand (kWh / m 2 per year) and the construction cost has beencalculated for both models, and set against each other in a 20 years perspective.For the energy calculations, some standard values and simplifications havebeen used when data has been difficult to access or does not exist. Whencalculating the total price for the two buildings the construction cost programBidcon was used. The finished structural members adapted to conform to thebuilding components carrying the energy calculation.The results showed that passive house has about halved the energy demandfor heating against Moelven's proposal. The estimated cost of the twobuildings did not differ so much, and the only reason that passive housingbecame more expensive, its greater area (because of its thick walls). Unit Hourson building parts in Bidcon deemed to disadvantage Moelven's proposals andpassive model should be more expensive than the calculated price.It should therefore be in Östersund fire department interest to construct thebuilding with a performance more like a passive house model, however a moreaccurate calculation should be made.

As a result of directives from EU, with the ambition to reach environmetal goals, The German organisation Passivhaus Institut has defined a passive house. A passive house is a building that is very energy efficient and makes a small impact on the environment. The energy from the inhabitants as well as the appliances &amp; fixtures in the building should equal the energy that is required to heat the building. A Swedish version of the passive house definition has been defined, taking into account the climate conditions and the difference in building regulations. This thesis is a request from Skanska on how it can improve and develop an ongoing passive house project, involving an infant school. The intention of this thesis is to identify difficulties &amp; display potential development areas for infant schools. The method of research conducted is as follows: interviews of clients, ventilation consultant, consultant for heating system and an energy calculation consultant, an inspection of the infant shcool in process, investigation of completed infant schools and a study of relevant literature. From this research it was found that it is difficult for infant schools to pass the criteria for passive houses. The conclusion of this thesis provide several guidelines on how to improve the outcome of existing projects &amp; the steps needed to be taken for future development in this area.

No description available.