<p>This thesis tries to clarify why more houses such as passive houses is not built and at the same time the differences is described with the conventional construction as a starting point. Sweden has set environmental objectives to reduce energy consumption in buildings by 50 percent by the year 2050 compared to 1995. The passivehouse concept could have a significant role, particularly in the reconstruction of buildings with high energy consumption. For sustainable building the passivehouse technology is an economically viable concept while benefiting the environment. Initially an introduction is given of the background to the problem, purpose and objective of the thesis. This highlights the Swedish energy objectives and energy consumption as well as the residential sector consumption until today. Competitive advantages of passive houses are highlighted while attitude, information, knowledge and willingness of different actors in the construction industry are analyzed. To obtain information, literature studies and in-depth interviews with the actors involved that have the knowledge and experience required, were made. The results of this work has resulted in a number of conclusions which summarizes the reasons why the market at the moment looks like it does and therefore why more passive houses in Sweden are not built.</p>

This thesis tries to clarify why more houses such as passive houses is not built and at the same time the differences is described with the conventional construction as a starting point. Sweden has set environmental objectives to reduce energy consumption in buildings by 50 percent by the year 2050 compared to 1995. The passivehouse concept could have a significant role, particularly in the reconstruction of buildings with high energy consumption. For sustainable building the passivehouse technology is an economically viable concept while benefiting the environment. Initially an introduction is given of the background to the problem, purpose and objective of the thesis. This highlights the Swedish energy objectives and energy consumption as well as the residential sector consumption until today. Competitive advantages of passive houses are highlighted while attitude, information, knowledge and willingness of different actors in the construction industry are analyzed. To obtain information, literature studies and in-depth interviews with the actors involved that have the knowledge and experience required, were made. The results of this work has resulted in a number of conclusions which summarizes the reasons why the market at the moment looks like it does and therefore why more passive houses in Sweden are not built.

Under de senaste decennierna har miljö- och klimatsituationen i världen lyfts fram, energipriserna har stigit kraftigt i Sverige och den framtida energiprisutvecklingen förväntas ha en fortsatt ökning. Inom EU står byggnader för 40 % av den sammanlagda energianvändningen. Byggandet väntas öka och energianvändningen likaså. För att bryta denna utveckling bestämde Europeiska rådet år 2007 att införa hårdare krav. Med hårdare krav och ett högre energipris har intresset för lågenergihus i Sverige ökat och byggandet av lågenergihus väntas ta fart. Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en kostnadsjämförelse mellan ett konventionellt hus och ett passivhus. Kostnadsjämförelsen har genomförts för att redogöra om det finns kostnadsbesparingar att intjäna ur brukarens perspektiv i att bygga ett passivhus istället för ett konventionellt hus. Jämförelsen har grundats på skillnaderna mellan ett passivhus och ett konventionellt hus där kostnaderna för villabyggsats, entreprenad och energianvändningen redovisas. Kostnaderna för villabyggsats och entreprenad för det konventionella huset har hämtats från offerten för en villabyggsats till Fiskarhedenvillan AB:s hus Porfyren. Likvärdiga kostnader för passivhuset har Michael Staffas, VD för Bestahus AB, tagit fram. Energikostnaderna baseras på energianvändningen för de båda husen, med ett aktuellt energipris och ett antaget framtida energipris. Kostnadsjämförelsen har tagits fram för Bestahus AB:s intresse. Examensarbetet behandlar även vad konceptet passivhus innebär och vilka svenska och internationella krav som ställs för definiering av passivhus. Resultatet av kostnadsjämförelsen mellan ett passivhus och ett konventionellt hus visar att passivhuset är dyrare att bygga med avseende på villabyggsats och entreprenad. Passivhuset har en lägre energianvändning och därför en lägre energikostnad. Trots detta blir den totala månadskostnaden för passivhuset 17,4 % mer i förhållande mot det konventionella huset. Om en tidsperiod på fem och tio år framåt iakttas är passivhuset 15,9 % respektive 12,9 % dyrare i jämförelse med ett konventionellt hus. Passivhusets i detta examensarbete har en större boyta i förhållande till det konventionella huset. Om hänsyn tas till den större boytan i kostnadsjämförelsen får passivhuset en lägre  månadskostnad på 5,9 %, om fem år 7,1 % och om tio år 9,4 % än det konventionella huset. / During the past decades, environmental and climatic situation in the world has become increasingly important, prices have risen sharply in Sweden and the future of energy prices are expected to continue to increase. Within the EU, buildings account for 40% of the total energy consumption. Construction is expected to increase as well as the use of energy. To break this trend, the European Council in 2007 decided to impose stricter requirements. With stricter requirements and higher energy prices, interest in low-energy in Sweden has increased and the construction of  low energy houses is expected to take off. The purpose of this thesis has been to develop a cost comparison between a conventional house and a passive house. The cost comparison has been conducted to explain whether there are cost savings to acquire the costumer’s perspective of building a passive house rather than a conventional house. The comparison has been based on the differences between a passive and a conventional house where the cost of material, contract and the energy use are reported. The cost of material and contract for the house according to building regulations has been taken from the offer for a home kit from Fiskarhedenvillan AB. Michael Staffas, CEO for Bestahus AB has develop equivalent costs for the passive house. Energy costs are based on energy use for the two houses, with a current energy price and an assumed future energy price. The cost comparison has been developed for Bestahus AB's interest. The thesis also deals with what the concept of passive means, and the Swedish and international requirements for the definition of passive. The result of the cost comparison between a passive house and a conventional house according to building regulations shows that passive house is more expensive to build according to material and contract. Passive house has a lower energy and therefore a lower energy cost. Despite this, the total monthly cost for the passive house is 17.4% more compared to the conventional house. A period of five and ten years hence compliance is passive house 15.9% and 12.9% more expensive in comparison to a conventional house. The passive house in this thesis has a larger area compared to the conventional house. Taking into account the larger area in the cost comparison may give the passive house a lower monthly rate of 5.9%, in five years 7.1% and in ten years 9.4% than the conventional house.

Denna studie har som syfte att få fram ett exempel på hur mycket av de vanligaste bekämpningsmedlen vi människor i praktiken får i oss via grönsaker beroende på vad vi äter. En kvittoundersökning har genomförts där 27 försökspersoner från 12 olika hushåll har samlat ihop kvitton under en sexveckorsperiod. 52 % (n=14) var kvinnor, 41 % (n=11) var män och 7 % (n=2) var barn. En enkätundersökning kompletterade kvittometoden med sådana frågor som påverkar hur mycket grönsaker man äter. För att bedöma mängden bekämpningsmedel som försökspersonerna kan förväntas ha fått i sig användes mätdata från livsmedelsverkets undersökning av bekämpningsmedelshalter i frukt och grönt 2008 vilken är den senaste undersökningen där halterna publicerats. Resultatet i denna undersökning visade att bekämpningsmedelsbelastningen på försökspersonerna inte var över gränsen för det acceptabla dagliga intaget för enskilda substanser. Resultatet visade också att vi människor nästintill inte får i oss några bekämpningsmedel vid konsumtion av ekologiska grönsaker och att det kan vara en risk att äta konventionellt odlade grönsaker. / This study has been conducted to see how much of the most common pesticides we ingest through the vegetables that we consume. The study was conducted by analyzing the receipts over a six-week period of 27 people from 12 different households, surveys were also used to retrieve information on how their habits for consuming vegetables were. Of those asked, 52% were women, 41% were men and 7% children. To try and determine how much of the pesticides those asked had consumed, quantitative data from The National Food Agency investigation into the levels of pesticides in fruits and vegetables from 2008 was used. The results from this study showed that the pesticides consumed by those asked were not over the recommended daily intake. The study further determined that humans almost consume no pesticides at all when consuming ecological vegetables and that there might be a risk in consuming conventionally grown vegetables.

No description available.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur problembaserat lärande utvecklar kritiskt tänkande hos eleverna. Syftet besvaras genom frågorna: Är problembaserat lärande effektiv för elevers förmåga att utveckla kritiskt tänkande jämfört med strukturerad undervisning? Vad säger forskningen om kritiskt tänkande och dess förmåga att förbättra lärandet? Hur kan läraren möjliggöra för eleverna att utveckla sitt kritiska tänkande genom problembaserat lärande. Materialet som analyserades i denna litteraturstudie är vetenskapliga artiklar från tre olika databaser. De vetenskapliga artiklarna var internationella studier som har genomförts i olika delar av världen.    Det insamlade materialet analyserades genom en översiktsmatris och artiklarnas relevans för studien bedömdes genom användningen av innehållskriterier. Resultatet visade att användningen av problembaserat lärande är effektiv i undervisningen samt att den utvecklar elevers kritiska tänkande. Resultatet visade också att lärarens förhållningssätt och det didaktiska perspektivet har en avgörande roll i hur elever utvecklar sitt kritiska tänkande genom problembaserat lärande.

<p>Syfte </p><p>Detta examensarbete gjordes för att försöka underlätta och förbättra arbetet med gråbalansstyrning vid dagstidningstryck. Punkter som ingår:</p><p>- Hur väl går det att mäta med densitometer på gråbalansfälten, och vad kan påverka dess mätvärden? </p><p>- Går det att hitta några riktlinjer för hur mätvärden, som erhålls från densitometern, skall förhålla sig till varandra? </p><p>- Hur små kan gråbalansfälten vara och ändå vara tillförlitliga att arbeta med visuellt? </p><p>- Hur förhåller sig konventionellt raster till stokastiskt raster? </p><p>Resultat </p><p>Vad gäller val av gråbalanston kan rekommenderas att använda någon av de fyra mellantoner, som ingick i undersökningen. Den allra ljusaste tonen i testerna är väldigt svår att läsa av visuellt, och vid mätning med densitometer är den inte tillräckligt känslig för variationer i fulltonsdensiteterna och punktareorna.Den allra mörkaste tonen är den som är enklast att läsa av visuellt i små fält, men vid mätning ger den väldigt spridda och oregelbundna mätvärden. </p><p>Vid mätning med densitometer är konventionellt raster stabilare än stokastiskt raster. Stokastiskt raster ger lite högre mätvärden, än vad det konventionella rastret gör, då båda metoderna har samma rastertonvärden för de ingående tryckfärgerna. Vid visuell bedömning har rastermetoderna olika fördelar. För konventionellt raster är det lättare att identifiera små densitetsavvikelser, medan stokastiskt raster är lättare att avläsa på väldigt små fält, då avvikelsen på fulltonsdensiteten ligger på +/- 0,1 D. </p><p>Placeringen på sidan spelar en stor roll när det gäller mätning med densitometer. Det allra viktigaste är att inte placera gråbalkarna så att de trycks bakom varandra på varsin sida av pappret. Detta påverkar mätningsresultatet relativt mycket. Även val av placering i tryckriktningen påverkar mätningar. Det gick att se klara tendenser på förändring i punktarean, genom att den ökade längs tryckriktningen. Denna förändring i punktarean påverkade mätvärdet. </p><p>Vid mätning med densitometer på ett CMY-fält, tryckt med konventionellt raster, ska C och M ge samma värde, medan Y skall ligga ungefär 0,01 mätenhet högre. För att K-fältet ska vara så likt CMY-fältet som möjligt, bör dess K-värde ligga 0,02 mätenheter över värdet för C i CMY-fältet. Det inbördes förhållandet mellan C-, M- och Y-värdena i CMY-fälten är vid stokastiskt raster svårare att bestämma. De ligger dock nära varandra i de flesta toner. Som referensmätvärde för C kan sägas att det bör ligga något under tonvärdet för cyan, vid konventionellt raster. När stokastiskt raster används bör detta värde ligga något över tonvärdet för cyan.</p>

Organic agriculture is financially promoted in Sweden by special environmental support and as consumers we are all encouraged to buy organic food. At the same time scholars at the Swedish University of Agricultural Sciences claim that organic farming does not provide any environmental benefits. The main criticism is that organic farming has lower yields than conventional, which means that more land is needed to produce the same amount of food as in conventional farming, leading to deforestation and loss of biodiversity. As for climate change, the critics claim that the significantly higher productivity in conventional crop production compared to organic, releases surplus land, which could be used for bio-fuel production and thereby replace the fossil fuels. The critics also claim that organic farming causes higher nutrient leaching than conventional. Scholars who advocate organic farming fight back against the criticisms and claim; that organic farming benefits biodiversity, as organic farms have on average 30% higher species richness than conventional farms, that conventional farming due to fertilizer use causes higher green house gas emissions than organic, and that the conventional farming causes higher nutrient losses than the organic one from a system perspective. The purpose of this essay is to present and analyze arguments of both sides of the Swedish agricultural debate and try to find answers to how scholars can have such widely differing views about which farming-system is preferable. At first glance, it may seem as if scholars totally disagree on the issues regarding scientific facts. This essay however, suggests that this is not the case at all. On the contrary, scholars agree on quite a lot when it comes to facts. The reasons for disagreement appear to be about much more than just a scientific controversy. My explanation to how they can have such different views is that agriculture, to a large extent, is a social and political issue, which means that scholars' values and view of nature also play a crucial role in their overall perception.

Syftet med föreliggande studie var att inom idrottskontexten studera samband mellan idrottares upplevelser av de olika ledarskapsstilarna (1) transformativt, (2) konventionellt och (3) låt-gå med olika motivationsinriktningar inom Självbestämmandeteorin (SDT). I studien deltog 117 handbolls- och fotbollsspelare i åldrarna 16-33 år (M = 19.17, SD = 3.61). Deltagarna besvarade enkäter bestående av Sport Motivation Scale-II (SMS-II) för att mäta motivationsinriktning, Transformational Teaching Questionnaire (TTQ) för att mäta upplevt transformativt ledarskap samt delar av Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) vilket avsåg att mäta upplevt konventionellt ledarskap och låt-gå ledarskap. Resultaten visade att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt transformativt ledarskap och inre motivation samt yttre självbestämmande motivation (identifierad reglering och integrerad reglering). Vidare visades att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt konventionellt ledarskap och ickesjälvbestämmande motivation (extern reglering och introjicerad reglering). Inget signifikant samband visades mellan upplevt låt-gå ledarskap och amotivation. Studieresultaten har diskuterats i förhållande till teorier och tidigare forskning där slutsatsen är att både transformativt och konventionellt ledarskap har samband med idrottares motivation vilket kan vara betydande kunskap för praktisk tillämpning inom idrottskontexten. Studiens resultat ligger i linje med den tidigare knapphändiga forskningen inom området men mer forskning behövs. / The purpose of the present study was to examine relationships between athletes' perceptions of different leadership styles and motivational orientations within the context of sports. Theoretical frameworks of transformational; conventional; and laissez-faire leadership - as well as the different motivational orientations within Self-Determination Theory (SDT) - were applied. Participants were 117 handball and soccer players aged between 16-33 years (M = 19.17, SD = 3.61). Participants completed questionnaires consisting of the Sport Motivation Scale-II (SMSII) to estimate motivational orientations; the Transformational Teaching Questionnaire (TTQ) to measure perceived transformational leadership; and parts of the Developmental Leadership Questionnaire (DLQ), which intended to measure perceived conventional leadership and perceived laissez-faire leadership. The results revealed significant correlations between both transformational leadership and intrinsic motivation as well as extrinsic self-determined motivation (identified regulation and integrated regulation). Furthermore, results showed significant correlations between conventional leadership and non-self-determined motivation (external regulation and introjected regulation). The correlation between perceived laissez-faire leadership and amotivation was not statistically significant. The results are discussed in relation to theories and previous research. Conclusions were that both transformational and conventional leadership correlate with athlete's motivation, hence the knowledge of said subjects may be meaningful for practical application. The results are in line with previous limited research however further research is needed.

Syfte Detta examensarbete gjordes för att försöka underlätta och förbättra arbetet med gråbalansstyrning vid dagstidningstryck. Punkter som ingår: - Hur väl går det att mäta med densitometer på gråbalansfälten, och vad kan påverka dess mätvärden? - Går det att hitta några riktlinjer för hur mätvärden, som erhålls från densitometern, skall förhålla sig till varandra? - Hur små kan gråbalansfälten vara och ändå vara tillförlitliga att arbeta med visuellt? - Hur förhåller sig konventionellt raster till stokastiskt raster? Resultat Vad gäller val av gråbalanston kan rekommenderas att använda någon av de fyra mellantoner, som ingick i undersökningen. Den allra ljusaste tonen i testerna är väldigt svår att läsa av visuellt, och vid mätning med densitometer är den inte tillräckligt känslig för variationer i fulltonsdensiteterna och punktareorna.Den allra mörkaste tonen är den som är enklast att läsa av visuellt i små fält, men vid mätning ger den väldigt spridda och oregelbundna mätvärden. Vid mätning med densitometer är konventionellt raster stabilare än stokastiskt raster. Stokastiskt raster ger lite högre mätvärden, än vad det konventionella rastret gör, då båda metoderna har samma rastertonvärden för de ingående tryckfärgerna. Vid visuell bedömning har rastermetoderna olika fördelar. För konventionellt raster är det lättare att identifiera små densitetsavvikelser, medan stokastiskt raster är lättare att avläsa på väldigt små fält, då avvikelsen på fulltonsdensiteten ligger på +/- 0,1 D. Placeringen på sidan spelar en stor roll när det gäller mätning med densitometer. Det allra viktigaste är att inte placera gråbalkarna så att de trycks bakom varandra på varsin sida av pappret. Detta påverkar mätningsresultatet relativt mycket. Även val av placering i tryckriktningen påverkar mätningar. Det gick att se klara tendenser på förändring i punktarean, genom att den ökade längs tryckriktningen. Denna förändring i punktarean påverkade mätvärdet. Vid mätning med densitometer på ett CMY-fält, tryckt med konventionellt raster, ska C och M ge samma värde, medan Y skall ligga ungefär 0,01 mätenhet högre. För att K-fältet ska vara så likt CMY-fältet som möjligt, bör dess K-värde ligga 0,02 mätenheter över värdet för C i CMY-fältet. Det inbördes förhållandet mellan C-, M- och Y-värdena i CMY-fälten är vid stokastiskt raster svårare att bestämma. De ligger dock nära varandra i de flesta toner. Som referensmätvärde för C kan sägas att det bör ligga något under tonvärdet för cyan, vid konventionellt raster. När stokastiskt raster används bör detta värde ligga något över tonvärdet för cyan.