Detta examensarbete har utförts i samarbete med Sigtuna Kommunfastigheter. Målsättningen med arbetet har varit att ta reda på vilken tekniklösning som skulle passa bra för nybyggnation av en energieffektiv förskola med tonvikt på klimatskal. Under arbetets gång har material samlats in i form av litteratur, studiebesök samt intervjuer med nyckelpersoner som har erfarenheter från tidigare byggda lågenergiförskolor och byggnader i relevant geografiskt område. Studierna visar att det finns ytterligare alternativ på byggnation av energieffektivhus som i viss omfattning har andra tekniklösningar. I samband med miljömålen som beslutas av EU och som Sverige också följer, växer efterfrågan på energieffektiva byggnader. Målen omfattar minskning av växthusutsläppen med 20 procent till år 2020, i förhållande till år 1990 ökning av energieffektivitetens med 20 procent. Eftersom byggsektorn står för 40 procent av Sveriges totala energianvändningen och ca 50 procent för den totala elanvändningen är det av stor vikt att tänka miljö- och energieffektivt när det gäller  nyproduktion av bostäder och lokaler. Passivhus är en av de lågenergibyggnader som svarar för energieffektiva bostäder och lokaler. Passivhuskonceptet och dess teknik  betraktas i det här examensarbetet. Passivhus är byggnader vars målsättning är att klara låga värmeförluster med installerad värmeeffekt på 10 till 12 W/m2 enligt de svenska passivhuskraven. Det finns även internationella krav för passivhus standarden vilka ställer strängare krav på värmebehovet. Det innebär att byggnader ska klara låga värmeförluster med installerad värmeeffekt på 10 W/m2 oavsett klimat förhållandena. I Sverige finns fyra färdigställda byggnader enligt den internationella standarden  där två av dessa studeras i den här analysen. Nyckeln för passivhuskonceptet ligger i lufttätheten, extra tjock isolering och välfungerande ventilationssystem med värmeåtervinning. De nämnda kriterierna är även svaga punkter i passivhusbyggnationen. Det innebär att litet misstag i utförande av arbetet gällande tätheten eller isoleringen för med sig allvarliga konsekvenser i form av fuktskador. Eftersom det inte finns något rätt eller fel avseende materialanvändning för produktion av lågenergibyggnader är det av stor vikt att ha fördjupade kunskap inom området och göra regelbundna kontroller under byggandets alla skeden. Studierna visar att det finns andra lösningar för energieffektiva byggnader med hög lufttäthet och miljövänlig materialanvändning. Exempel på ett sådant alternativ är byggnader av träullit. Materialet som består av träull och cement är även värmelagrande vilket gör att uppvärmningskostnaderna blir låga. Dessutom är materialet fukt- och brandsäkert. Efter de här studierna bedömer jag att det krävs fördjupade studier om befintliga lågenergihus i det svenska klimatet och vidare forskning för en miljövänlig och energieffektiv byggsektor. Detta kan hjälpa till att göra en adekvat bedömning av lågenergibyggnaders effektivitet i framtiden samt utmana att förbättra byggsektorn.

This is a work that look at the factors that affect future monthly costs when buying a house in Sweden and which options are the most financially favorable over a 30 year period. The work also examines whether it is economically beneficial to invest in a low-energy house regardless of geographic location in Sweden, and discuss about whether a calculation template can help individuals to choose more environmentally friendly options. The work has been limited so that a certain number of predetermined factors and its measurable values have been developed with the help of a literature study. The factors chosen are building type, climate, heating systems, loan interest rates, energy prices, energy price increases, inflation rates and down payment. These are then combined into 72 different calculation cases which get put in a calculation model made in excel. The model has a simple structure that can be used by most people, and based on these calculations we obtain the result. The result is shown as 72st month cost of a table, the results showed that the most profitable option in each climate zone where with the use of the traditional house. The three most expensive calculation cases for each climate zone were also with the use of the traditional house. The majority of the cheapest calculation cases when using the pellet boiler was represented by calculation cases with the traditional house and the calculations with the use of the oil-fired boiler, the majority were low-energy houses. Note that some exceptional cases existed. Every individual is unique and create different conditions for their monthly payments on their homes. This makes the factors affecting the monthly costs a large number. From this work it can be concluded that it is not economical to invest in a low-energy house under certain conditions. One can also see that the costs related to loans and heating are two leading factors of the monthly payment, with low loan costs comes higher costs for heating and higher loan costs results in lower costs for heating. The calculation template can favor and help people to find the most profitable option for their case, whether it is environmentally friendly or not depends on the conditions. To encourage producers and consumers to invest in sustainable alternatives the suggestion is to subsidize money to companies that build according to some sort of certification, this can result in lower prices for the more environmentally friendly low-energy houses.

QC 20110616

No description available.

diskuterats flitigt, såväl på det nationella planet som på EU-nivå. Trenden pekar på ett byggande där allt större vikt läggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan i dagsläget finns flera exempel på hus med ett mycket lågt energibehov, och antalet lågenergihus växer för varje år. I skrivande stund ligger kraven på bostäders specifika energianvändning på 110 kWh/m 2 år i Stockholm, men redan till nästa år finns förslag på att minska motsvarande siffra till 90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om så kallade Nära nollenergihus och de preliminära resultaten indikerar att kravnivån för köpt energi kommer hamna kring 55 kWh/m 2 år, vilket är i nivå med de rekommendationer som i dag återfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus. Med utgångsläge i ett uppfört lågenergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi i arbetet analyserat olika energieffektiviserande åtgärders inverkan på effekt- och energibehov. Även de ekonomiska aspekterna förknippade med åtgärderna har studerats med hjälp av en modell för livscykelkostnader. Åtgärderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor påverkan de har var för sig. Tre åtgärdspaket sattes sedan samman, där de mest energi- och kostnadseffektiva lösningarna ingick. Det första åtgärdspaketet syftade till att ta huset till passivhusnivå, vilket uppnåddes genom byte av fönster samt en förbättring av lufttätheten. Den ekonomiska analysen visade att detta paket inte var lönsamt. Det andra åtgärdspaketet hade som mål att så mycket som möjligt sänka byggnadens energibehov och samtidigt uppvisa lönsamhet. Resultatet blev ett mer än halverat energibehov och den ekonomiska kalkylen pekade på att det även gick med vinst. Slutligen studerades möjligheten att installera energiproducerande system för att kunna ta huset till ett plusenergiutförande. Tanken var att undersöka om det var möjligt att på ett ekonomiskt försvarbart sätt täcka upp behovet av köpt energi med hjälp av sol- och vindkraft. Analysen visar att det i dagsläget skulle vara svårt att uppnå, främst på grund av de stora investeringskostnader som åtgärderna medför, samt de hinder som är förknippade med regelverken för att sälja energi.today’s recommendations found in FEBY's Kravspecifikation för Passivhus. / Abstract Energy and environmental demands regarding buildings have become an increasingly discussed topic, both in Sweden and in Europe as a whole. The general trend indicates that greater efforts are being put into the energy efficiency of the built environment. There are already numerous examples of houses with a low energy demand, and the number of low energy buildings is constantly growing. At the time being, the maximum level for energy demands for housing in Stockholm is 110 kWh/m 2 year, but as soon as next year the limit will be changed to 90. The Swedish agency Energimyndigheten is currently conducting a project to interpret the EU Directive on the so-called Nearly zero energy buildings, and the preliminary results indicate that the level of requirements for purchased energy will end up with about 55 kWh / m 2 year, which is in line with today’s recommendations found in FEBY's Kravspecifikation för Passivhus. Starting with a low-energy house in Henriksdalshamnen in Stockholm, we have analyzed various energy-efficiency measures and their influence on power and energy needs. The financial aspects associated with the measures have been studied using a model of life cycle costs. The measures were initially studied individually to give an idea of how much impact they each had. Three packages of measures were then put together, where the most energyand cost-effective solutions were included. The first package of measures aimed to achieve the standard for Passive houses, and was accomplished by the replacement of windows and an improvement in airtightness. The economic analysis showed that this package was not viable. The second package of measures aimed to as much as possible reduce the building's energy needs and at the same time demonstrate profitability. The results showed a more than halved energy demand and the economic calculations indicated that it even turned a profit. Finally, the possibility of installing energy-producing systems in order to achieve a plus energy house was studied. The idea was to examine whether it was possible to cover up the need for purchased energy by using solar and wind power, while maintaining profitability. The analysis shows that this would be difficult to achieve, primarily because of the high investment costs entailed, and the difficulties associated with the regulations regarding the sale of energy.

Det blir allt mer intressant och aktuellt med klimatsmarta lösningar inom flera områden i samhället, inom boendet finns en mängd olika lösningar och alternativ för den som vill minska sin energiförbrukning. Något som trots sin mycket miljövänliga och energieffektiva utformning inte fått så stort genomslag i detta sammanhang är passivhusen. En boendeform som helt skiljer sig från det konventionella huset, där uppvärmning enbart sker från de boende och deras hushållsapparater. Husen är högteknologiska med effektiv värmeåtervinning som möjliggör avsaknaden av extern värmekälla, de är så gott som helt lufttäta och gör ett ytterst litet intrång på miljön. Men trots dessa positiva och banbrytande egenskaper har passivhusen inte fått den uppmärksamhet som de kan tyckas förtjäna. Detta arbete har syftat till att försöka ta reda på orsakerna till just detta. Frågor som ställts är varför det inte byggts fler, vilka anledningar som finns till detta och vilka tekniska eller ekonomiska lösningar som skulle kunna tänkas ändra situationen.

<p>Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken kunskap som fastighetsägare har om passivhus samt om det finns någon marknad för detta koncept i Örebro län.</p><p>Miljö- och klimatproblemen i världen blir allt större och ett resultat av detta är den ständigt cirkulerande debatten om passivhus.  Lågenergihus är en nödvändig lösning för att energianvändningen ska kunna minskas, då bostadssektorn står för cirka 40 % av Sveriges totala energianvändning. Passivhus är en utveckling av lågenergihuset som byggs utan konventionellt uppvärmningssystem och har en låg energianvändning. Asplunds Bygg i Örebro bygger nu våren 2009 de första passivhusen i Örebro.</p><p>Examensarbetet inleddes med att fastighetsägare kontaktades och intervjuer bokades. De muntliga intervjuerna genomfördes under en fyra veckors period på respektive fastighetsägares kontor. En egen fördjupning i ämnet gjordes parallellt med intervjuerna genom att studera passivhus i bl.a. litteratur, artiklar och på Internet. Resultatet av intervjuerna sammanställdes, jämfördes och analyserades utifrån syftet med arbetet.</p><p>Fastighetsägarna är positivt inställda till konceptet och anser att energifrågan är viktig, men kunskapen kring passivhus hos vissa är bristfällig. Avslutningsvis konstateras att utifrån resultatet av intervjuerna så verkar det som att det finns en framtida marknad för passivhus i Örebro län.</p><p>Nyckelord: passivhus, lågenergihus, energianvändning, ventilationssystem, värmeåtervinning, tjock isolering.  </p> / <p>This project aims to study the knowledge that property owners have of passive houses and if there is a market for this concept in Örebro County.</p><p>Environmental and climate problems in the world are growing and a result of this is the constant circulating debate of passive houses. Low-energy houses are a necessary solution to reducing energy consumption, then the housing sector accounts for about 40 % of Sweden´s total energy use. Passive houses are a development of the low-energy house built without conventional heating systems and have a low energy use. Asplunds Bygg in Örebro is now building the very first passive houses in Örebro this spring 2009.</p><p>The project began with contacting property owners to book interviews. The interviews were carried out over a four week period at the respective property owner's office. An independent in-depth were made parallel to the interviews by studying passivhus in literature, articles and on the Internet. The results of the interviews were compiled, compared and analyzed based on the purpose of the work.</p><p>Property owners are receptive to the concept and believe that the energy issue is important, but that knowledge into passive houses of some is poor.  Finally found that from the results of the interviews it seems that there is a future market for passive houses in Örebro County. </p><p>Keywords: passive houses, low-energy houses, energy use, ventilation system, heat recovery, thick insulation.  </p>

Projektet energieffektivt byggande i kallt klimat är en fältstudie där 6 nybyggda lågenergihus i Umeåregionen utvärderats. Fyra byggnader är villor och två byggnader är flerbostadshus som är lokaliserade från Sikeå i norr till Nordmaling i söder. Byggnaderna har utrustats med trådlös mätutrustning för verifiering av energiprestanda för hela byggnaden ned till komponentnivå. Mätare för fukt och temperatur i luft och klimatskal har också installerats där de senare är placerade på olika djup i konstruktionen. Syftet med studien är att undersöka byggnadernas energiprestanda och vilka risker det finns med att bygga lågenergihus i kallt klimat. Genomförda fukt- och temperaturmätningar i konstruktionen visar idag inga tecken på röt- eller mögelangrepp, dock krävs längre mättid eftersom fukttransport är en långsam process. Baserat på energisignatur har uppmätt energianvändning i byggnaderna normalårskorrigerats och U-medelvärdet beräknats. Dessa värden har jämförts med projekterad energianvändning och U-medelvärde. Två av byggnaderna är utrustade med en markförlagd uteluftskanal, 36 respektive 10 m där den första lösningen visade sig eliminera behovet av eftervärmning av tilluften. Markförvärmning av uteluft är en enkel och effektiv metod för att höja temperaturen på inkomande uteluft, t.ex. vid -25°C värmdes inkommande luft till värmeväxlaren till +2°C. Mätningar av energianvändning visar att det går att bygga hus som använder betydligt mindre energi än boverkets krav på specifik energianvändning. Villorna uppvisar en specifik energianvändning enligt boverkets definition (energi för uppvärmning och tappvarmvatten dividerat med Atemp) från 59,7 till 91,8 kWh/m2, år och flerbostadshusen från 68 till 75,5 kWh/m2, år, vilket är lägre en gällande krav på 130 kWh/m2, år och vid elvärme 95 kWh/m2, år. / The project Energy efficient construction in cold climate is a study of six newly produced low energy buildings in the region of Umeå. Four buildings are houses and two residential buildings which are located from Sikeå up north to Nordmaling down south. The buildings have been equipped with wireless logger system for collecting data of energy performance for the entire building and for individual components of the energy system. Loggers for relative humidity and temperature have been placed in ventilation and the buildings construction shell. The later of the position of loggers have been placed in different depths of the constructions isolating shell. The purpose of this study is to investigate these buildings energy performance and what risks constructing energy efficient buildings in cold climate due to humidity. The relative humidity and temperature sensors located in the construction shell show no signs of risk for rotting and mold. Moisture migration is a slow process and to be certain longer measurements are required. With the method called energy signature the measured energy usage have been normal corrected by year and the average U-value calculated. Expected energy usage and average U-value is compared to our measured data in this report. Two buildings in the study are equipped with a buried pipe for supply air which is 36m and 10 m long. The longest (36m) shows a big increase of air temperature (from -25°C outside to +°2 at the inlet connecting to the heat exchanger). This by means no extra heat is required for the inlet air to reach comfortable temperature. The measurement of energy displays that constructing buildings with lower energy use then the Swedish Boverkets requirements are confirmed. The houses shows a specific energy usage as Boverkets definition (energy for heating and for domestic hot water per heated surface area) from 59.7 to 91.8 kWh/m2, year and the residential buildings from 68 to 75.5 kWh/m2, year which are lower than today regulations at 130 kWh/m2, year and 95 kWh/m2, year for electric heated.

No description available.

No description available.