No description available.

The Swedish legislation for energy efficiency in buildings established in 2006 presents maximum limits for annual energy use in new buildings. To fulfill these goals the property developer is required to perform an energy calculation beforehand. The regulations also include an independent follow-up of energy use within two years after commissioning of the building. Significant discrepancies between calculated and actual results appear and need to be reduced. In this case study the energy consumption inoperation has been compared to the energy simulations in VIP Energy from the planning phase for a property consisting of four apartment buildings located in Uppsala, Sweden. The property uses a combination of geothermal heating and district heating. A wide approach to identify possible causes was applied, ranging from review of input parameters in the simulation files to evaluation of impact from deviating operation parameters and residential behavior. Furthermore, the thesis highlights the possible impact of the working process with energy calculations and follow-up of energy use in operation. The process was compared to a Swedish industry standard called Sveby, which defines a work plan for energy management in building projects. In the case study the energy use in operation exceeds the simulated results with approximately 63 % for two of the buildings and 44 % for the remaining two. The property uses more district heating than predicted. Possible causes have been identified, for example poor functioning of the heat pump and excluded heat losses in the simulation, but more detailed onsite measuring is needed to confirm the causes. An industry wide systematic approach to extend the monitoring of energy usage inoperation may reduce the deviations in future projects.

Syftet med denna rapport är att ta fram ett kostnadseffektivt sätt att energieffektivisera en äldre byggnad i Gävle utifrån Gävle kommuns restriktioner avseende fysisk och estetisk ändring. Detta då miljöproblemen på senare tid har blivit ett stort hot mot vår värld och det arbetas dagligen med att stoppa dessa och den växthuseffekt som dessa problem bidrar till. Bostadssektorn står för nästan en tredjedel av all energianvändning, vilket är en stor del av växthusutsläppen. För att minska energianvändningen och därmed bidra till att dämpa växthuseffekten går det att energieffektivisera byggnader. I den här fallstudien har litteraturstudier, besiktningar, mätningar, undersökningar, beräkningar och simuleringar gjorts för att få fram ett resultat. Byggnadens historia har även undersökts och detaljplanen för Gävle stad är granskad för att kontrollera om det finns begränsningar avseende fysisk eller estetisk ändring på grund av speciella bevarandekrav. Det finns dock inga begränsningar enligt detaljplanen eller kommunens bevarandekrav, så därför har Boverkets Byggregler med varsamhetskravet följts under framtagandet av resultatet. Den åtgärd som är mest kostnadseffektiv och mest energieffektiv i denna fallstudie är att kombinera tre sätt; att tilläggsisolera ytterväggarna invändigt, att tilläggsisolera vindsbjälklaget samt att byta de befintliga ytterdörrarna till nya dörrar som både är tätare och har bättre U-värden. / The purpose of this report is to propose a cost-effective way of improving energy efficiency in an old building in Gävle based on Gävle municipality's restrictions on physical and aesthetic changes. This is due to the fact that environmental problems in recent times have become a major threat to our world, and there are daily efforts aiming at curbing these and the greenhouse effect they contribute to. The housing sector stands for almost a third of all energy consumption, which is a large part of greenhouse gas emissions. To reduce energy consumption and thereby help to mitigate the greenhouse effect, energy efficiency can be improved in buildings. In this case study, literature reviews, inspections, surveys, studies, calculations and simulations have been executed in order to reach a result. The history of the building has also been investigated and the zoning of Gävle city has been studied to determine whether or not there exists restrictions regarding physical or aesthetic alterations due to special preservation requirements. However, since no restrictions existed according to the zoning or the preservation requirements of the municipality, the building regulations of the National Board of Housing, Building and Planning with the caution requirement have been followed carefully during the development of the study. The most cost effective and energy effective measure to take in this case study is to combine three types; to provide additional insulation to the inside of the exterior walls, to provide additional insulation to the attic as well as to replace the external doors with new doors that are both tighter and have better U-values.

<p>I en tid där vår miljömedvetenhet och vårt energianvändande får allt större utrymme ställs allt högre krav på de alla de material som vi använder oss av. Ett område där energianvändandet har fått allt mer fokus är byggbranschen. Med EU:s direktiv 2002/91/EG blir kravet på att våra byggnader ska vara energieffektiva allt större. Även timmerhuset som har tusenåriga traditioner måste klara de energikrav som vi har på 2000-talet. Boverket har utifrån direktivet fastställt nya krav som säger att hus belägna i den norra klimatzonen får ha en lägsta energianvändning av 130 kWh/år och 110 kWh/år i den södra.</p><p>Endast 8” timmerhuset beläget i den södra klimatzonen klarar Boverkets krav på 110 kWh/år.</p><p>Uppsatsen analyserar fem energisparande åtgärder:</p><p>• Användning av grövre timmer</p><p>• Utvändig tilläggsisolering</p><p>• Invändig tilläggsisolering</p><p>• Invändig tilläggsisolera av den norra väggen samt endast på de ställen där timmerväggen ändå inte kommer att vara synlig:</p><p>- Badrum</p><p>- Kök</p><p>• Dubbel timmervägg med isolering emellan</p> / <p>In a time where our environmental awareness and our use of energy gets more and more attention, grows the demand requirements on all the materials that we use. An area where the focus on etc the energy consumption has increased is the construction industry. With EU´s directive 2002/91/EG the demand energy efficient requirements gets even higher. Even the timberhouse that has traditions for over a 1000 years has to make the demand requirements that we have in the 21-century. Boverket has on the basis of the directive</p><p>established new demands that say that houses located in the northern climate zone gets to have a maximum energy consumption of 130 kWh/year and 110 kWh/year in the southern climate zone.</p><p>Only the 8” timberhouse located in the southern climate zone made the demand requirements on 110 kWh/year.</p><p>The report analyses five different energy saving alternatives;</p><p>• Use of rougher timber</p><p>• Externally addition isolation</p><p>• Internally addition isolation</p><p>• Internally addition isolation of the northern wall and only on thoose walls where the timberwall neverhteless is gonna be visible:</p><p>- Bathroom</p><p>- Kitchen</p><p>• Doubble timberwall with isolation inbetween</p>

<p>Idag bor ungefär en tredjedel av jordens befolkning i hus som är byggda av lera. I Sverige byggs det endast i liten skala med detta byggmaterial och då främst i egen regi. De människor som sysslar med detta tror att leran har goda egenskaper som byggnadsmaterial, bland annat en god värmelagringsförmåga. När det idag byggs hus sätts stort fokus på att husens U-värden ska vara så låga som möjligt medan man bortser ifrån konstruktionens värmelagringsförmåga. En massiv lervägg utan isolering får ett högt U-värde, vilket man idag vill undvika. I BBR ställs krav på en byggnads energiförbrukning och på ett U-medelvärde för dess klimatskal. I detta arbete undersöktes det om leran har såpass goda egenskaper vad gäller värmelagring att det kan kompensera för dess höga U-värde och se hur värmelagringsförmågan och värmeledningen samverkar. Syftet var att se om det är möjligt att bygga ett hus med lerväggar i Sverige som klarar BBR:s krav på energihushållning och målet var att redovisa en vägg av lera som klarar detta.</p><p>För att värmelagringen ska fungera krävs i huvudsak två saker; bra värmelagringsförmåga i klimatskalet och att inomhustemperaturen svänger. Svängning i temperaturen inomhus uppkommer av så kallad gratisvärme från personer, hushållsapparater och solinstrålning. Under de delar av dygnet då gratisvärmen är stor kommer det att bli ett överskott av energi. Meningen är att väggarna ska ta upp den energin och lagra den till ett tillfälle då det är kallare inne och då avge den. På detta sätt görs en energibesparing samtidigt som komforten ökar i och med att temperatursvängningarna dämpas.</p><p>De tillfällen då väggen är varmare än inomhustemperaturen kommer energi att avges från väggen. Mängden av denna energi kallas värmetröghet och har enheten kJ/m². För att få fram denna energimängd användes en fördjupad metod inom värmelagring. Metoden går ut på att väggen delas in i flera skikt och värmetransporterna mellan varje skikt räknas ut. I och med denna förflyttning av energi så kommer temperaturen i varje skikt att ändras. Dessa beräkningar görs på 24 timmar jämnt uppdelat i tidssteg. I de fallen då det finns en värmetröghet kommer temperaturen i det innersta skiktet vid ett eller flera tidssteg att överskrida inomhustemperaturen, och därmed avge energi. Energin från de olika tidsstegen summeras för att få den totala värmetrögheten. Dessa beräkningar gjordes i Excel.</p><p>Den andra delen, förutom värmelagring, som är viktig i dessa energiberäkningar är U-värdet. Även detta räknades ut i Excelprogrammet.</p><p>För att se hur U-värde och värmetröghet samverkar räknades energiförbrukningen ut för ett hus där väggkonstruktionen varierades. Genom att hålla alla värden konstanta utom just värmetrögheten och U-värdet kunde skillnader observeras. Den konstanta indatan skapades genom att anta en fiktiv villa som motsvarar en svensk ”medelvilla”. Data för denna byggnad matades sedan in i ett energiberäkningsprogram, gjort av Jens Beiron, för att få fram dess årliga energiförbrukning. Dessa resultat jämfördes sedan med det norra och södra kravet på energihushållning som ställs i BBR.</p><p>Två fall sattes upp, i det första fallet gjordes en jämförelse mellan en massiv lervägg och en träregelvägg. Det andra fallet gick ut på att optimera lerväggen (isolera), om denna inte skulle klara BBR:s krav vad gäller energihushållning.</p><p>Resultatet från fall 1 visade att en massiv lervägg inte skulle klara kravet om den inte hade en tjocklek på 1800mm (norra zonens krav) och 4800mm (södra zonens krav). Väggen behövde en tjocklek på minst 720mm för att överhuvudtaget ge tillbaka värme till rummet. Träregelväggen däremot klarade kravet med en isoleringstjocklek av 500mm (södra zonens krav) och 200mm (norra zonens krav). För att ge tillbaka värme behövde väggen ha en isoleringstjocklek på 250mm.</p><p>I fall två testades en lervägg med 100mm cellplast och 200mm cellplast med den sammanlagda väggtjockleken på 400mm i båda fallen. Värmetrögheten var god i båda fallen så länge inte isoleringen sattes på insidan av väggen då den bidrog till att ingen värme kunde transporteras in i konstruktionen. Den varianten med 100mm isolering klarade den norra zonens krav medan den med 200mm isolering även klarade det södra kravet.</p><p>Av resultaten kunde man se att en konstruktion måste ha ett någorlunda lågt U-värde för att kunna lagra värme från ett tillfälle till ett annat. Detta beroende på att värmegenomgångsmotståndet annars blir så pass litet att värmen istället transporteras rakt igenom väggen. En massiv lervägg skulle under detta arbetes förutsättningar inte klara kraven. En isolerad lervägg skulle däremot kunna göra det.</p><p>Träregelväggen får ett lågt U-värde men låg värmetröghet medan den isolerade lerväggen får ett högre U-värde fast hög värmetröghet samtidigt som båda dessa klarar kraven. Detta visar att värmetrögheten faktiskt kan kompensera ett lägre U-värde.</p>

Idag bor ungefär en tredjedel av jordens befolkning i hus som är byggda av lera. I Sverige byggs det endast i liten skala med detta byggmaterial och då främst i egen regi. De människor som sysslar med detta tror att leran har goda egenskaper som byggnadsmaterial, bland annat en god värmelagringsförmåga. När det idag byggs hus sätts stort fokus på att husens U-värden ska vara så låga som möjligt medan man bortser ifrån konstruktionens värmelagringsförmåga. En massiv lervägg utan isolering får ett högt U-värde, vilket man idag vill undvika. I BBR ställs krav på en byggnads energiförbrukning och på ett U-medelvärde för dess klimatskal. I detta arbete undersöktes det om leran har såpass goda egenskaper vad gäller värmelagring att det kan kompensera för dess höga U-värde och se hur värmelagringsförmågan och värmeledningen samverkar. Syftet var att se om det är möjligt att bygga ett hus med lerväggar i Sverige som klarar BBR:s krav på energihushållning och målet var att redovisa en vägg av lera som klarar detta. För att värmelagringen ska fungera krävs i huvudsak två saker; bra värmelagringsförmåga i klimatskalet och att inomhustemperaturen svänger. Svängning i temperaturen inomhus uppkommer av så kallad gratisvärme från personer, hushållsapparater och solinstrålning. Under de delar av dygnet då gratisvärmen är stor kommer det att bli ett överskott av energi. Meningen är att väggarna ska ta upp den energin och lagra den till ett tillfälle då det är kallare inne och då avge den. På detta sätt görs en energibesparing samtidigt som komforten ökar i och med att temperatursvängningarna dämpas. De tillfällen då väggen är varmare än inomhustemperaturen kommer energi att avges från väggen. Mängden av denna energi kallas värmetröghet och har enheten kJ/m². För att få fram denna energimängd användes en fördjupad metod inom värmelagring. Metoden går ut på att väggen delas in i flera skikt och värmetransporterna mellan varje skikt räknas ut. I och med denna förflyttning av energi så kommer temperaturen i varje skikt att ändras. Dessa beräkningar görs på 24 timmar jämnt uppdelat i tidssteg. I de fallen då det finns en värmetröghet kommer temperaturen i det innersta skiktet vid ett eller flera tidssteg att överskrida inomhustemperaturen, och därmed avge energi. Energin från de olika tidsstegen summeras för att få den totala värmetrögheten. Dessa beräkningar gjordes i Excel. Den andra delen, förutom värmelagring, som är viktig i dessa energiberäkningar är U-värdet. Även detta räknades ut i Excelprogrammet. För att se hur U-värde och värmetröghet samverkar räknades energiförbrukningen ut för ett hus där väggkonstruktionen varierades. Genom att hålla alla värden konstanta utom just värmetrögheten och U-värdet kunde skillnader observeras. Den konstanta indatan skapades genom att anta en fiktiv villa som motsvarar en svensk ”medelvilla”. Data för denna byggnad matades sedan in i ett energiberäkningsprogram, gjort av Jens Beiron, för att få fram dess årliga energiförbrukning. Dessa resultat jämfördes sedan med det norra och södra kravet på energihushållning som ställs i BBR. Två fall sattes upp, i det första fallet gjordes en jämförelse mellan en massiv lervägg och en träregelvägg. Det andra fallet gick ut på att optimera lerväggen (isolera), om denna inte skulle klara BBR:s krav vad gäller energihushållning. Resultatet från fall 1 visade att en massiv lervägg inte skulle klara kravet om den inte hade en tjocklek på 1800mm (norra zonens krav) och 4800mm (södra zonens krav). Väggen behövde en tjocklek på minst 720mm för att överhuvudtaget ge tillbaka värme till rummet. Träregelväggen däremot klarade kravet med en isoleringstjocklek av 500mm (södra zonens krav) och 200mm (norra zonens krav). För att ge tillbaka värme behövde väggen ha en isoleringstjocklek på 250mm. I fall två testades en lervägg med 100mm cellplast och 200mm cellplast med den sammanlagda väggtjockleken på 400mm i båda fallen. Värmetrögheten var god i båda fallen så länge inte isoleringen sattes på insidan av väggen då den bidrog till att ingen värme kunde transporteras in i konstruktionen. Den varianten med 100mm isolering klarade den norra zonens krav medan den med 200mm isolering även klarade det södra kravet. Av resultaten kunde man se att en konstruktion måste ha ett någorlunda lågt U-värde för att kunna lagra värme från ett tillfälle till ett annat. Detta beroende på att värmegenomgångsmotståndet annars blir så pass litet att värmen istället transporteras rakt igenom väggen. En massiv lervägg skulle under detta arbetes förutsättningar inte klara kraven. En isolerad lervägg skulle däremot kunna göra det. Träregelväggen får ett lågt U-värde men låg värmetröghet medan den isolerade lerväggen får ett högre U-värde fast hög värmetröghet samtidigt som båda dessa klarar kraven. Detta visar att värmetrögheten faktiskt kan kompensera ett lägre U-värde.

I en tid där vår miljömedvetenhet och vårt energianvändande får allt större utrymme ställs allt högre krav på de alla de material som vi använder oss av. Ett område där energianvändandet har fått allt mer fokus är byggbranschen. Med EU:s direktiv 2002/91/EG blir kravet på att våra byggnader ska vara energieffektiva allt större. Även timmerhuset som har tusenåriga traditioner måste klara de energikrav som vi har på 2000-talet. Boverket har utifrån direktivet fastställt nya krav som säger att hus belägna i den norra klimatzonen får ha en lägsta energianvändning av 130 kWh/år och 110 kWh/år i den södra. Endast 8” timmerhuset beläget i den södra klimatzonen klarar Boverkets krav på 110 kWh/år. Uppsatsen analyserar fem energisparande åtgärder: • Användning av grövre timmer • Utvändig tilläggsisolering • Invändig tilläggsisolering • Invändig tilläggsisolera av den norra väggen samt endast på de ställen där timmerväggen ändå inte kommer att vara synlig: - Badrum - Kök • Dubbel timmervägg med isolering emellan / In a time where our environmental awareness and our use of energy gets more and more attention, grows the demand requirements on all the materials that we use. An area where the focus on etc the energy consumption has increased is the construction industry. With EU´s directive 2002/91/EG the demand energy efficient requirements gets even higher. Even the timberhouse that has traditions for over a 1000 years has to make the demand requirements that we have in the 21-century. Boverket has on the basis of the directive established new demands that say that houses located in the northern climate zone gets to have a maximum energy consumption of 130 kWh/year and 110 kWh/year in the southern climate zone. Only the 8” timberhouse located in the southern climate zone made the demand requirements on 110 kWh/year. The report analyses five different energy saving alternatives; • Use of rougher timber • Externally addition isolation • Internally addition isolation • Internally addition isolation of the northern wall and only on thoose walls where the timberwall neverhteless is gonna be visible: - Bathroom - Kitchen • Doubble timberwall with isolation inbetween

Med stigande energikostnader, och med påverkan av miljön är det viktigt att spara energi. Ett led i detta är att bygga bostäder och andra byggnader mer energisnåla, eftersom dessa står för nästan 40 % av Sveriges energianvändning. Ett hinder för att bygga energisnålt är den ökade kostnaden vid produktionen, för exempelvis ökande mängd byggnadsmaterial. Det är därför viktigt att inte bara titta på vad byggnadskostnaden blir, utan vad kostnaden blir på sikt. Läggs extra pengar vid byggnationen på extra isolering och effektivare installationer, kommer driftskostnaden av huset minska. Detta gör att inom en framtid kommer den dyrare byggnationen ha betalat sig. Det visar sig att passivhus fungerar och att det betalar sig i längden att bygga passivhus. Det tar bara olika lång tid beroende vilka faktorer som tas med vid beräkningarna. Men med samma ökning av elpriset som under de gångna åren, återbetalar sig passivhuset på ca 16 år. Där efter sparas mer pengar in varje år i form av lägre driftskostnader / Along with increasing energy costs, and effection on the environment, it is more and more important to save energy. One thing we can do is to build so called passivehouses, as the houses takes up almost 40 % of the total energy, spent in Sweden. Increasing production costs stands in the way of building low-energy buildings. Therefore it’s important not only to consider the cost of building the house, but also to look at what the yearly costs will be. If more money is spent, during the production of the house, at extra isolation and more effective installation systems, the yearly costs will decrease. That leads to the conclusion that the house is repaid in a certain amount of years. How long it takes and which factors it depends on the most, will be revealed in this paper. One of the conclusion is that the passivehouses works, and the extra money spent when building the house, is repaid in about 16 years. The repayment time, depends on a huge number of scenarios, but the money will still be repaid, it’s just a matter of time

No description available.

<p>Med stigande energikostnader, och med påverkan av miljön är det viktigt att spara energi. Ett led i detta är</p><p>att bygga bostäder och andra byggnader mer energisnåla, eftersom dessa står för nästan 40 % av Sveriges</p><p>energianvändning.</p><p>Ett hinder för att bygga energisnålt är den ökade kostnaden vid produktionen, för exempelvis ökande mängd</p><p>byggnadsmaterial. Det är därför viktigt att inte bara titta på vad byggnadskostnaden blir, utan vad kostnaden blir</p><p>på sikt. Läggs extra pengar vid byggnationen på extra isolering och effektivare installationer, kommer</p><p>driftskostnaden av huset minska. Detta gör att inom en framtid kommer den dyrare byggnationen ha betalat sig.</p><p>Det visar sig att passivhus fungerar och att det betalar sig i längden att bygga passivhus. Det tar bara olika</p><p>lång tid beroende vilka faktorer som tas med vid beräkningarna. Men med samma ökning av elpriset som under</p><p>de gångna åren, återbetalar sig passivhuset på ca 16 år. Där efter sparas mer pengar in varje år i form av lägre</p><p>driftskostnader</p> / <p>Along with increasing energy costs, and effection on the environment, it is more and more important to save</p><p>energy. One thing we can do is to build so called passivehouses, as the houses takes up almost 40 % of the</p><p>total energy, spent in Sweden.</p><p>Increasing production costs stands in the way of building low-energy buildings. Therefore it’s important not</p><p>only to consider the cost of building the house, but also to look at what the yearly costs will be. If more money is</p><p>spent, during the production of the house, at extra isolation and more effective installation systems, the yearly</p><p>costs will decrease. That leads to the conclusion that the house is repaid in a certain amount of years. How long</p><p>it takes and which factors it depends on the most, will be revealed in this paper.</p><p>One of the conclusion is that the passivehouses works, and the extra money spent when building the house,</p><p>is repaid in about 16 years. The repayment time, depends on a huge number of scenarios, but the money will</p><p>still be repaid, it’s just a matter of time</p>