<p>Ny teknik föder nya tankegångar om huruvida man kan använda den till för lösningar. Undersökningen genererade stor kunskap om hur en timringsprocess går till och hur virket torkas i stort. Allt från hur den traditionella torkningen av timmer går till och hur värmebehandling av trä går till. När jag började med den här undersökningen tyckte jag att det skulle bli intressant att se hur resultatet av timret hade utfallit. Vilket sedermera skulle inspirera mig till lösning för RCDT:s behov. Vad jag inte visste då var att materialet och frågorna som uppstod under processen skulle bli så omfattande. Hur som helst så kom jag fram till två lösningar för RCDT:s behov vilka jag anser vara bra. De behöver dock en finjustering som kommer att slutföras utanför denna C-uppsats. Varje dag är ett lärande och det visade sig verkligen med det här projektet. Otroligt lärorikt.</p>

Ny teknik föder nya tankegångar om huruvida man kan använda den till för lösningar. Undersökningen genererade stor kunskap om hur en timringsprocess går till och hur virket torkas i stort. Allt från hur den traditionella torkningen av timmer går till och hur värmebehandling av trä går till. När jag började med den här undersökningen tyckte jag att det skulle bli intressant att se hur resultatet av timret hade utfallit. Vilket sedermera skulle inspirera mig till lösning för RCDT:s behov. Vad jag inte visste då var att materialet och frågorna som uppstod under processen skulle bli så omfattande. Hur som helst så kom jag fram till två lösningar för RCDT:s behov vilka jag anser vara bra. De behöver dock en finjustering som kommer att slutföras utanför denna C-uppsats. Varje dag är ett lärande och det visade sig verkligen med det här projektet. Otroligt lärorikt.

Rapporten riktar sig till fastighetsägare som har timmerhus med självdragsventilation och värmesystem som inte ger upphov till skorstenseffekten. I och med de ökande energipriserna ökar även anledningen för fastighetsägare att energieffektivisera sina bostäder för att minska driftkostnaderna. Förändringar av en byggnads ursprungliga funktioner bör göras med försiktighet, då tidigare beprövade konstruktioner riskerar att bli riskkonstruktioner med mögelproblem som följd. Syftet med rapporten är att med hjälp av ett typhus undersöka och finna olika förslag till ombyggnation, eventuella fuktsäkerhetsåtgärder samt deras påverkan på lönsamheten. Detta skall kunna användas som förslagsunderlag till fastighetsägare av byggnader med liknande förutsättningar som typhuset. Målet med rapporten är att ge lönsamma förslag till ombyggnation som har så liten risk som möjligt att utsättas för mögelproblem. För att förenkla bedömningen av olika förslag till ombyggnation har program tagits fram som beräknar värmebehovet, den ekonomiska lönsamheten och risk för mögelproblem för de olika förslagen. Resultatet av utförda beräkningar samt alternativens uppbyggnad visas i tabellerna nedan. Utförs en ombyggnation, enligt framtagna alternativ, på typhuset bör även följande förslag beaktas för att förbättra fuktsäkerheten i byggnaden. Genomföringar i vindsbjälklaget och väggar bör tätas ordentligt nära den varma sidan för att minska risken att varm och fuktig luft inifrån tar sig in i konstruktionsdelar och kyliga utrymmen. Yttertaket på kallvinden bör tätas för att begränsa ventilationen samt minimera möjlig inverkan av att vatten tar sig in i vindsutrymmet genom läckage vid regn och snö. Mekanisk ventilation bör installeras och frånluftsventilation är att föredra, då det ger möjligheten att skapa undertryck i bostaden. Ventilationsinstallationer och ventilationskanaler bör tätas för att förhindra fuktig luft från att läcka ut i konstruktionen. Förslagen gäller endast för hus med självdragsventilation, direktel som värmekälla och framtagna alternativ till ombyggnation. Beaktas förslagen förändras förutsättningarna för lönsamheten i de framtagna alternativen. Investeringskostnaden ökar vid tätning eller installation av ventilationssystem.

<p>Att bygga hus med timmerstomme har en lång tradition i Sverige. Det byggs idag ca 500 timmerhus om året. Förr byggde man av timmer för att det var det var ett lätt sätt att få ett hus som klarade den tidens krav och som inte krävde maskinell bearbetning. I dag byggs timmerhus mer av estetiska och livsstilsskäl. Många vill därför att det ska synas att det är ett timmerhus, gärna både på ut- och insidan. Detta medför att timmerstommen ensamt står för både isolering, skydd mot vind och vatten och bärning. Stora krav ställs då på stommen inte minst på tätheten. De krav som ställs på byggnader i dag vad gäller energihushållning är svåra att klara med rena timmerväggar. Därför driver Föreningen Svenska Timmerhus, som är en branschförening för timmerhustillverkare, tillsammans med Högskolan Dalarna ett projekt för produktutveckling av timmerhus.</p><p>Där ingår bland annat att undersöka tätheten genom provtryckning i tolv timmerhus och ta reda på orsaker till luftläckage för att kunna göra förbättringar i detta avseende.</p><p>Den här rapporten analyserar täthetsproven och jämför med andra undersökningar och litteratur. För att få en uppfattning av vad luftläckaget har för betydelse görs beräkningar som visar ungefär vad luftomsättningen blir vid normala förhållanden. Resultaten från täthetsprotokollen och intervjuer av brukare och tillverkare i tre av husen sammanställs. Sedan undersöks orsaker till luftläckaget och vilka åtgärder som kan åstadkomma en minskning. Synen på täthet i timmerstommar både historiskt och i dag, och de regler och branschnormer som finns, utreds.</p><p>Resultaten visar att det är svårt att uppnå dagens krav men att stor variation förekommer. De största orsakerna till läckage är sådant som finns beskrivet sedan lång tid och även finns med i branschnormerna.</p><p>Slutsatsen är att vissa delar av stommens konstruktion kräver stor noggrannhet vid tillverkning. Virkets kvalitet och torkning kan ha betydelse men framför allt är kvalitetsnormerna viktiga att följa. Alla i byggprocessen behöver kunskap om dessa normer och vad som är speciellt med funktionen hos timmerstommar.</p><p>Aspekter på ventilationen har även tagits upp då denna samverkar med luftläckaget. Brukarna anser, förutom i ett fall med mycket stort läckage, att inneklimatet och energihushållningen fungerar bra. Även luftkvaliteten upplevs som mycket bra trots att ventilationen troligen är låg om inte stora läckage finns.</p>

<p>I en tid där vår miljömedvetenhet och vårt energianvändande får allt större utrymme ställs allt högre krav på de alla de material som vi använder oss av. Ett område där energianvändandet har fått allt mer fokus är byggbranschen. Med EU:s direktiv 2002/91/EG blir kravet på att våra byggnader ska vara energieffektiva allt större. Även timmerhuset som har tusenåriga traditioner måste klara de energikrav som vi har på 2000-talet. Boverket har utifrån direktivet fastställt nya krav som säger att hus belägna i den norra klimatzonen får ha en lägsta energianvändning av 130 kWh/år och 110 kWh/år i den södra.</p><p>Endast 8” timmerhuset beläget i den södra klimatzonen klarar Boverkets krav på 110 kWh/år.</p><p>Uppsatsen analyserar fem energisparande åtgärder:</p><p>• Användning av grövre timmer</p><p>• Utvändig tilläggsisolering</p><p>• Invändig tilläggsisolering</p><p>• Invändig tilläggsisolera av den norra väggen samt endast på de ställen där timmerväggen ändå inte kommer att vara synlig:</p><p>- Badrum</p><p>- Kök</p><p>• Dubbel timmervägg med isolering emellan</p> / <p>In a time where our environmental awareness and our use of energy gets more and more attention, grows the demand requirements on all the materials that we use. An area where the focus on etc the energy consumption has increased is the construction industry. With EU´s directive 2002/91/EG the demand energy efficient requirements gets even higher. Even the timberhouse that has traditions for over a 1000 years has to make the demand requirements that we have in the 21-century. Boverket has on the basis of the directive</p><p>established new demands that say that houses located in the northern climate zone gets to have a maximum energy consumption of 130 kWh/year and 110 kWh/year in the southern climate zone.</p><p>Only the 8” timberhouse located in the southern climate zone made the demand requirements on 110 kWh/year.</p><p>The report analyses five different energy saving alternatives;</p><p>• Use of rougher timber</p><p>• Externally addition isolation</p><p>• Internally addition isolation</p><p>• Internally addition isolation of the northern wall and only on thoose walls where the timberwall neverhteless is gonna be visible:</p><p>- Bathroom</p><p>- Kitchen</p><p>• Doubble timberwall with isolation inbetween</p>

I en tid där vår miljömedvetenhet och vårt energianvändande får allt större utrymme ställs allt högre krav på de alla de material som vi använder oss av. Ett område där energianvändandet har fått allt mer fokus är byggbranschen. Med EU:s direktiv 2002/91/EG blir kravet på att våra byggnader ska vara energieffektiva allt större. Även timmerhuset som har tusenåriga traditioner måste klara de energikrav som vi har på 2000-talet. Boverket har utifrån direktivet fastställt nya krav som säger att hus belägna i den norra klimatzonen får ha en lägsta energianvändning av 130 kWh/år och 110 kWh/år i den södra. Endast 8” timmerhuset beläget i den södra klimatzonen klarar Boverkets krav på 110 kWh/år. Uppsatsen analyserar fem energisparande åtgärder: • Användning av grövre timmer • Utvändig tilläggsisolering • Invändig tilläggsisolering • Invändig tilläggsisolera av den norra väggen samt endast på de ställen där timmerväggen ändå inte kommer att vara synlig: - Badrum - Kök • Dubbel timmervägg med isolering emellan / In a time where our environmental awareness and our use of energy gets more and more attention, grows the demand requirements on all the materials that we use. An area where the focus on etc the energy consumption has increased is the construction industry. With EU´s directive 2002/91/EG the demand energy efficient requirements gets even higher. Even the timberhouse that has traditions for over a 1000 years has to make the demand requirements that we have in the 21-century. Boverket has on the basis of the directive established new demands that say that houses located in the northern climate zone gets to have a maximum energy consumption of 130 kWh/year and 110 kWh/year in the southern climate zone. Only the 8” timberhouse located in the southern climate zone made the demand requirements on 110 kWh/year. The report analyses five different energy saving alternatives; • Use of rougher timber • Externally addition isolation • Internally addition isolation • Internally addition isolation of the northern wall and only on thoose walls where the timberwall neverhteless is gonna be visible: - Bathroom - Kitchen • Doubble timberwall with isolation inbetween

Att bygga hus med timmerstomme har en lång tradition i Sverige. Det byggs idag ca 500 timmerhus om året. Förr byggde man av timmer för att det var det var ett lätt sätt att få ett hus som klarade den tidens krav och som inte krävde maskinell bearbetning. I dag byggs timmerhus mer av estetiska och livsstilsskäl. Många vill därför att det ska synas att det är ett timmerhus, gärna både på ut- och insidan. Detta medför att timmerstommen ensamt står för både isolering, skydd mot vind och vatten och bärning. Stora krav ställs då på stommen inte minst på tätheten. De krav som ställs på byggnader i dag vad gäller energihushållning är svåra att klara med rena timmerväggar. Därför driver Föreningen Svenska Timmerhus, som är en branschförening för timmerhustillverkare, tillsammans med Högskolan Dalarna ett projekt för produktutveckling av timmerhus. Där ingår bland annat att undersöka tätheten genom provtryckning i tolv timmerhus och ta reda på orsaker till luftläckage för att kunna göra förbättringar i detta avseende. Den här rapporten analyserar täthetsproven och jämför med andra undersökningar och litteratur. För att få en uppfattning av vad luftläckaget har för betydelse görs beräkningar som visar ungefär vad luftomsättningen blir vid normala förhållanden. Resultaten från täthetsprotokollen och intervjuer av brukare och tillverkare i tre av husen sammanställs. Sedan undersöks orsaker till luftläckaget och vilka åtgärder som kan åstadkomma en minskning. Synen på täthet i timmerstommar både historiskt och i dag, och de regler och branschnormer som finns, utreds. Resultaten visar att det är svårt att uppnå dagens krav men att stor variation förekommer. De största orsakerna till läckage är sådant som finns beskrivet sedan lång tid och även finns med i branschnormerna. Slutsatsen är att vissa delar av stommens konstruktion kräver stor noggrannhet vid tillverkning. Virkets kvalitet och torkning kan ha betydelse men framför allt är kvalitetsnormerna viktiga att följa. Alla i byggprocessen behöver kunskap om dessa normer och vad som är speciellt med funktionen hos timmerstommar. Aspekter på ventilationen har även tagits upp då denna samverkar med luftläckaget. Brukarna anser, förutom i ett fall med mycket stort läckage, att inneklimatet och energihushållningen fungerar bra. Även luftkvaliteten upplevs som mycket bra trots att ventilationen troligen är låg om inte stora läckage finns.

En undersökning i träets egenskaper, äldre byggnadsteknik och äldre virkeshantering. Projektet är en modern version av ett timmerhus på Ingmarsö i Stockholms mellanskärgård. / An analysis of the physiologi of wood, older building techniques and older wood production. The project itself is a modern timber house, located on Ingmarsö in the Stockholm archipelago.

Detta är ett examensarbete gjort inom byggnadsingenjörsutbildningen, inriktning arkitektur, vid Kungliga Tekniska Högskolan. Att ha ett alternativt boende, en sommarstuga, ett fritidshus har varit en del av den svenska kulturen under lång tid. Från att bara ha varit ett privilegium för de rikaste blev fritidshus ett mer utbrett fenomen under 1900-talet. Syftet med detta examensarbete är att planera ett fritidshusområde och gestalta typhus utifrån dagens behov och förutsättningar. Tidigare litteratur och statistik har studerats, en egen utförd enkätundersökning samt intervjuer har utförts vilket legat till grund för examensarbetet. Resultatet presenteras i ett idékoncept där ett naturskönt område i Södermanland planeras att bebyggas med ett fritidshusområde. Stor vikt läggs vid att skapa ett boende som ska vara långsiktigt hållbart. Platsen och boendet ska erbjuda återhämtning och rekreation i närhet till naturen. / To have a second home, a country house, a summer cottage has been a part of Swedish culture for a long period of time. This report examines the phenomenon of leisure, cottages and cottage areas in a historical pretext. From being a benefit for those who are most well-off financially it became more and more common among ordinary people during the time of the twentieth century. How relevant the division between first and second homes are today, the different rules when it comes to construction, insulation and availability is discussed. The needs of our time are investigated and results in a draft for development of a property. A place close to Stockholm is selected. The ground is used as a basis for further development to a leisure area. Roads, joint facilities and houses are being planned close to a lake in the region Södermanland. The focus lies primarily on creating an area with buildings of durability and sustainability. The territory and the living areas are meant to offer recovery and recreation close to nature.

Den 1 september 2020 trädde den konsoliderade versionen av Boverkets Byggregler BBR 29 i kraft. En stor del av skillnaden från föregående version var det ökade kravet på energihushållning. Det nya kravet som fastställts innebär att U-medelvärdet är sänkt från 0,4 W/m2K till 0,3 W/m2K. Detta är ett mått på hur väl en byggnad är isolerad. Företaget Kontio expanderade till Sverige från Finland för snart fyra år sedan. De säljer framförallt fritidsboende och småhus byggda av egentillverkade timmerstockar med korslimmad arktisk furu i olika dimensioner. Deras hus säljs på den finska marknaden, men i Sverige har endast vissa timmerdimensioner klarat det gamla kravet från BBR 28. Med det nya kravet måste klimatskärmen anpassas till den nya kravbilden. Tak och golv är färdigprojekterade med låga U-värden, därför finns den största möjligheten för anpassning i väggkonstruktionerna. Med hjälp av givna förutsättningar togs ett antal väggkonstruktioner fram för beräkning av U-värdet. Dessa gav upphov till olika typlösningar som varierar med, förutom väggkonstruktionen, fönstertyper och minskade fönsterareor. Framräknat U-värde för väggkonstruktion låg till grund för beräkning av U-medelvärde tillsammans med U-värde för fönster, golv och tak. Ändringar i väggkonstruktioner kan resultera i en förekomst av fuktproblem. Därför testas dessa med hjälp av en Glaser-tabell som undersöker genom stationära beräkningar huruvida det föreligger någon risk i framtagna väggkonstruktioner. Detta projekt analyserar även för- och nackdelar med timmer i furu och dess värmelagrande funktion som beror på en hög värmekapacitet. Med utgångspunkt i litteraturstudien analyseras och utreds var i konstruktionen man med störst fördel placerar den massiva timmerstrukturen i förhållande till värmeisolering. Alla väggkonstruktioner behövde göras om utom 275 där endast fönstertyp ändrades till de med lägre U-värde. Vid anpassning av väggkonstruktioner med timmerdimension 135 och 205 krävdes mer omfattande åtgärder. Genom att isolera väggarna, ändra fönstertyper och minska fönsterareor kunde kravet på U-medelvärde nås på olika sätt. Ingen av dessa vägguppbyggnader uppvisade tecken på fukttekniska problem. / On September 1, 2020, the consolidated version of the National Board of Housing, Building and Planning's Building Rules BBR 29 took effect. A large part of the difference from the previous version was the increased demand for energy management. The new requirement that has been established means that the mean U-value has been reduced from 0.4 W/m2K to 0.3 W/m2K. This is a measurement of how well a building is insulated. Almost four years ago, the company Kontio expanded to Sweden from Finland. They mainly sell holiday homes and living houses built from self-made logs with cross-laminated arctic pine in various dimensions. Their houses are sold on the Finnish market, but in Sweden only certain timber dimensions have met the old requirement from BBR 28. With the new BBR 29, the building shell must be adapted to the new requirement. Ceilings and floors are pre-designed with low U-values and for this reason further improvements are best made in the wall construction. Using the given conditions, a number of wall constructions were developed for calculating the U-value. These gave rise to different type solutions that vary with, in addition to the wall construction, window types and reduced window areas. Calculated U-value for wall construction was the basis for calculating the mean U-value together with the U-value for windows, floors and ceilings. Changes in wall constructions can result in the occurrence of moisture problems, therefore these walls are tested using a Glaser-table which examines, by stationary calculations, whether there is any risk in the adapted constructions. This project also analyzes the advantages and disadvantages of pine timber and its heat storage function due to its high heat capacity. Based on the literature study, it is analyzed and investigated where in the construction the massive timber structure is placed with the greatest advantage in relation to the thermal insulation. All wall constructions needed to be adapted except 275 where only the window type was changed to those with a lower U-value. When adapting wall constructions with timber dimensions 135 and 205, more extensive measures were required. By insulating the walls, changing window types and reducing window areas, the requirement for the mean U-value could be achieved in various ways. None of these wall constructions showed signs of moisture technical problems.