Denna uppsats undersöker hur tätt svenskar väljer att föda sina barn och om detta har förändrats över tiden. Vi granskar hur tätheterna ser ut mellan det första och andra barnet samt även mellan det andra och tredje barnet. Vi tittar också på om äldre män och kvinnor föder sina barn tätare än yngre. De data som används är ett register med samtliga svenskfödda män och kvinnor som fått barn under perioden 1970-2008. I slutet av 1980-talet finner vi en minskning i tätheten mellan barnen som förklaras av högkonjunktur och familjepolitiska åtgärder. Tiden mellan barnen ökar igen under 1990-talets lågkonjunktur, för att sedan på nytt gå nedåt under 2000-talet. Äldre föräldrar kan under hela tidsperioden konstateras föda barn med tätare intervall än yngre föräldrar. Vi undersöker huruvida orsaken till 2000-talets nedgång kan bero på att det blir allt vanligare med äldre föräldrar. Detta gör vi med hjälp av regressioner som skattas med OLS. Resultaten visar på att föräldrarnas ålder kan förklara en del, men inte hela, den nedåtgående trend vi ser i början på 2000-talet.

<p>Att bygga hus med timmerstomme har en lång tradition i Sverige. Det byggs idag ca 500 timmerhus om året. Förr byggde man av timmer för att det var det var ett lätt sätt att få ett hus som klarade den tidens krav och som inte krävde maskinell bearbetning. I dag byggs timmerhus mer av estetiska och livsstilsskäl. Många vill därför att det ska synas att det är ett timmerhus, gärna både på ut- och insidan. Detta medför att timmerstommen ensamt står för både isolering, skydd mot vind och vatten och bärning. Stora krav ställs då på stommen inte minst på tätheten. De krav som ställs på byggnader i dag vad gäller energihushållning är svåra att klara med rena timmerväggar. Därför driver Föreningen Svenska Timmerhus, som är en branschförening för timmerhustillverkare, tillsammans med Högskolan Dalarna ett projekt för produktutveckling av timmerhus.</p><p>Där ingår bland annat att undersöka tätheten genom provtryckning i tolv timmerhus och ta reda på orsaker till luftläckage för att kunna göra förbättringar i detta avseende.</p><p>Den här rapporten analyserar täthetsproven och jämför med andra undersökningar och litteratur. För att få en uppfattning av vad luftläckaget har för betydelse görs beräkningar som visar ungefär vad luftomsättningen blir vid normala förhållanden. Resultaten från täthetsprotokollen och intervjuer av brukare och tillverkare i tre av husen sammanställs. Sedan undersöks orsaker till luftläckaget och vilka åtgärder som kan åstadkomma en minskning. Synen på täthet i timmerstommar både historiskt och i dag, och de regler och branschnormer som finns, utreds.</p><p>Resultaten visar att det är svårt att uppnå dagens krav men att stor variation förekommer. De största orsakerna till läckage är sådant som finns beskrivet sedan lång tid och även finns med i branschnormerna.</p><p>Slutsatsen är att vissa delar av stommens konstruktion kräver stor noggrannhet vid tillverkning. Virkets kvalitet och torkning kan ha betydelse men framför allt är kvalitetsnormerna viktiga att följa. Alla i byggprocessen behöver kunskap om dessa normer och vad som är speciellt med funktionen hos timmerstommar.</p><p>Aspekter på ventilationen har även tagits upp då denna samverkar med luftläckaget. Brukarna anser, förutom i ett fall med mycket stort läckage, att inneklimatet och energihushållningen fungerar bra. Även luftkvaliteten upplevs som mycket bra trots att ventilationen troligen är låg om inte stora läckage finns.</p>

Att bygga hus med timmerstomme har en lång tradition i Sverige. Det byggs idag ca 500 timmerhus om året. Förr byggde man av timmer för att det var det var ett lätt sätt att få ett hus som klarade den tidens krav och som inte krävde maskinell bearbetning. I dag byggs timmerhus mer av estetiska och livsstilsskäl. Många vill därför att det ska synas att det är ett timmerhus, gärna både på ut- och insidan. Detta medför att timmerstommen ensamt står för både isolering, skydd mot vind och vatten och bärning. Stora krav ställs då på stommen inte minst på tätheten. De krav som ställs på byggnader i dag vad gäller energihushållning är svåra att klara med rena timmerväggar. Därför driver Föreningen Svenska Timmerhus, som är en branschförening för timmerhustillverkare, tillsammans med Högskolan Dalarna ett projekt för produktutveckling av timmerhus. Där ingår bland annat att undersöka tätheten genom provtryckning i tolv timmerhus och ta reda på orsaker till luftläckage för att kunna göra förbättringar i detta avseende. Den här rapporten analyserar täthetsproven och jämför med andra undersökningar och litteratur. För att få en uppfattning av vad luftläckaget har för betydelse görs beräkningar som visar ungefär vad luftomsättningen blir vid normala förhållanden. Resultaten från täthetsprotokollen och intervjuer av brukare och tillverkare i tre av husen sammanställs. Sedan undersöks orsaker till luftläckaget och vilka åtgärder som kan åstadkomma en minskning. Synen på täthet i timmerstommar både historiskt och i dag, och de regler och branschnormer som finns, utreds. Resultaten visar att det är svårt att uppnå dagens krav men att stor variation förekommer. De största orsakerna till läckage är sådant som finns beskrivet sedan lång tid och även finns med i branschnormerna. Slutsatsen är att vissa delar av stommens konstruktion kräver stor noggrannhet vid tillverkning. Virkets kvalitet och torkning kan ha betydelse men framför allt är kvalitetsnormerna viktiga att följa. Alla i byggprocessen behöver kunskap om dessa normer och vad som är speciellt med funktionen hos timmerstommar. Aspekter på ventilationen har även tagits upp då denna samverkar med luftläckaget. Brukarna anser, förutom i ett fall med mycket stort läckage, att inneklimatet och energihushållningen fungerar bra. Även luftkvaliteten upplevs som mycket bra trots att ventilationen troligen är låg om inte stora läckage finns.

No description available.

No description available.

Tidigare studier om samarbete mellan konkurrenter, så kallad coopetition, har konstaterat att tillit är en viktig förutsättning för en framgångsrik coopetition-relation. Emellertid har lite uppmärksamhet tillägnats vilka mekanismer som ligger till grund för tillit i coopetition-relationer – särskilt gällande nätverk. En tidigare studie av Czakon och Czernek (2016) har undersökt fem tillitsgrundande mekanismer: beräkning, förutsägelse, förmåga, avsiktlighet och överföring, och deras roll för aktörers inträde i coopetition-nätverk. Studien undersökte nätverk där alla aktörer inte kände till varandra. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka samma mekanismers betydelse för aktörers inträde i ett tätt coopetition-nätverk, där aktörerna har kännedom om varandra. En kvalitativ fallstudie har utförts genom semi-strukturerade intervjuer med medlemmar från det täta coopetition-nätverket Samarbete Öregrund på den mindre turistdestinationen Öregrund. Studien visar att mekanismerna förutsägelse, förmåga och avsiktlighet främjade tillit, medan mekanismerna beräkning och överföring inte främjade tillitatt inträda i det studerade nätverket.

Further expansion of the city, such as the one triggered by modernism, is no longer a reasonable option. Planners and scientists have now realised the negative effects of urban sprawl. These among others include larger distances and lack of facilities. The effect of modernism can be noted in Malmö as population density has decreased between 1960 and 1990. Today Malmö expresses a desire to increase population density by letting the city grow within its existing borders. Malmö sees this as a possibility to create a more vibrant and safer urban environment. Urban densification is therefore seen as a mean to improve existing urban environment. This study aims to investigate how densification creates urban qualities and thus a better urban environment. To understand this, we have reviewed planning documents produced by Malmö’s planning office as well as literature about the subject. We have also interviewed planners at Malmö’s planning office. Based on the planning documents, interviews and literature we have found the urban qualities proximity, encounters and safety. These urban qualities can be acquired by densification, but only if it is combined with mixed use.

As energy prices skyrocket and the environmental issues become more frequently debated, interest in energy-efficient buildings has increased sharply in the past decade. Because of this, the interest to achieve high air tightness in building envelopes have once again awakened, due to a good air tightness contributes to lower energy consumption in several ways and to a healthier indoor environment. As the regulations for energy consumption and controls of achieved air tightness has tightened considerably in recent years, the work regarding sheets for air tightness changed significantly for construction contractors. This thesis includes a study that aims to detect what kind of manuals, recommendations or instructions contractors working according, and how a number of randomly selected construction companies in Halland, Sweden, are dealing with the matter of high air tightness of the building envelopes. The study also includes a knowledge inventory of supervisors, site managers and skilled workers, and what their opinions and attitudes are like towards work regarding the sheets of air tightness. The results have been compared with a similar survey dated to 2004, conducted by the SP Technical Research Institute of Sweden in collaboration with Chalmers University of Technology. The thesis provides a picture of the industry situation, but shouldn’t be seen as a statistical result due to its limited extent.

No description available.

Förtätning används idag som en strategi vid planering av städer i Sverige. Det framgår från flera olika styrdokument, både statliga och kommunala. Förtätning anses som hållbart ur sociala, ekonomiska och miljömässiga perspektiv. Det finns idag en bostadsbrist i Stockholm och kommunen vill lösa detta genom att bygga inåt i staden. De anser att förtätning leder till flera positiva sociala aspekter som närhet, integration och minskad bilanvändning. Syftet med studien har varit att undersöka om förtätningsstrategin är socialt hållbar. Detta har gjorts genom att undersöka den fysiska planeringen av stadsbyggnadsprojektet Hagastaden detaljplanområde 1 i Stockholm. Genom att granska litteratur och olika styrdokument om social hållbarhet och förtätning har material och kunskap samlats som grund för forskningen. Med denna vetenskapliga grund har sedan den fysiska planeringen av privata- och offentliga ytor, gaturum och bebyggelse studerats. Resultat från metoderna har sedan jämförts med rekommenderade värden från UN habitat och Spacescape. Därefter har svar kunnat ges kring sociala för- och nackdelar angående förtätningsidealet och Hagastadens planering. Facit har visat att förtätningsidealet är ett komplicerat ämne där en positiv aspekt ofta kan vara negativ i ett annat hänseende. Genom förtätningsidealet kan i vissa fall en konflikt uppstå mellan snabb ekonomisk tillväxt och den sociala hållbarheten. Det visar sig genom arbetet i form av högt exploateringstal på grund av hög bebyggelse som skapar minimalt insläpp av dagsljus samt bristfälliga privata ytor. / Densification is today being used as strategy for urban planning in Sweden. This is evident from various different planning documents, both governmental and municipal. Densification of cities is considered to be sustainable both from socially, environmental and economic perspectives. There is a housing shortage in Stockholm and the municipality want to solve it by densifying the city. They believe that it will lead to constructive social aspects as vicinity, integration and reduced car use. The purpose of this study has been to examine if urban densification is socially sustainable. To answer this question examination of the physical planning of the urban densification project Hagastaden detaljplanområde 1 in Stockholm has been made. Studying of literature and different documents about the subject made it possible to gather material and knowledge which has been used in this research project. Investigation of physical planning, the private and public areas, the street scenes and the built environment were performed. Results from the methods have been compared with recommended values from UN Habitat and Spacescape. Through this evaluation answers to the question about the social sustainability of the area has been proposed. The results show that the ideal of the compact city is a complexed matter where one positive object often at the same time can be negative in another regard. Within the compact city ideal there might be a conflict between economic growth and the social sustainability. The gravity of this is shown in the large scale and tall buildings which creates environments in the city with insufficient daylighting and deficient private and public space.